I slutet av 1800-talet inträffade en tätortstillväxt, vilket bidrog till ökade krav på en bra kommunikation mellan stad och landsbygd. I de städer som låg i närheten av ett vattendrag uppstod det färjtrafik och därefter byggdes en bro. Jag har undersökt Bergnäsets utveckling, vilket är ett samhälle beläget ca 1 km från staden Luleå, med Lule älv som avskiljande vattendrag. Det var i slutet av 1800-talet som Bergnäset började befolkas i samband med färjtrafiken in till staden. Detta ledde till att näringsidkare och invånare började bosätta sig vid denna del av samhället.

I det här arbetet har jag undersökt hur man kan använda sig av konst i en ämnesintegrerad undervisning med syfte att uppnå målen i historia och bild i grundskolans senare år. För att nå detta mål har jag utvecklat ett undervisningsmaterial med målningar från 1800-talets s.k. genremåleri för att visualisera det svenska bondesamhället under 1800-talet. Min undersökning bygger på en tolkning av styrdokumentens möjligheter samt elevers, i en klass i årskurs åtta vid en skola i norra Dalarna åsikter om historia och bild i integrering med hjälp av konst. Undersökningen visade att historieämnet och bildämnet mycket väl gick att integrera med varandra i syftet att uppnå målen för dessa båda.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2013:02.

This paper illustrates the working conditions at the copper factory in Åtvidaberg during 1800-1890 from different views. The highest salary was given to the building contractor. Thereafter came in order the rust turners, the garmaker, the melter, the ore booker, the factory supervisor and the garmaker hand. Also the rest of the working conditions for different employees might differ from each other in this order. The mine workers generally earned a little less than the other workers at the factory, and especially the workers in the Bersbo mine.

I dagens digitala mediesamhälle är det väldigt enkelt för människor att producera och dela med sig av bilder genom internet utan att tänka på vad en bild faktiskt är. Denna uppsatsen är en studie som undersöker tanken och färgvalen i bildskapandet. Undersökningen bygger på om man kan använda sig av gamla färgteorier från 1800-talet i digitalt bildskapande idag under 2000-talet. Med hjälp av Johann Wolfgang von Goethes färglära som publicerades i början av 1800-talet och gavs ut i en svensk version 1976 har vi kunnat genomföra en produktion genom att implementera dessa teorier och ställa dem i relation till dagens digitala bildskapande. Slutsatsen blev att dessa teorier fortfarande är relevanta på så sätt att man kan ta hjälp av dem om man vill förmedla vissa känslor som majoriteten kan uppfatta i sina bilder.

Syftet med arbetet är att undersöka hur kyrkogårdar har utvecklats fram till idag. Det syftar också till att ge förslag på hur en modern kyrkogård kan rekonstrueras samt skötas för att återspegla förhållandena under 1700-talet. Den valda kyrkogården är Hjortsberga i Ronneby församling.Dagens kyrkogård med klippta häckar och krattade grusgångar har en ca hundraårig historia. Före 1800-talet var den i huvudsak en anläggning med sparsam växtlighet som inte ägnades någon planering. Gräs var högvuxet och det hände även att kreatur betade innanför murarna.Arbetet bygger på litteratur- och arkivstudier såväl som intervjuer.

I dagens digitala mediesamhälle är det väldigt enkelt för människor att producera och dela med sig av bilder genom internet utan att tänka på vad en bild faktiskt är. Denna uppsatsen är en studie som undersöker tanken och färgvalen i bildskapandet. Undersökningen bygger på om man kan använda sig av gamla färgteorier från 1800-talet i digitalt bildskapande idag under 2000-talet. Med hjälp av Johann Wolfgang von Goethes färglära som publicerades i början av 1800-talet och gavs ut i en svensk version 1976 har vi kunnat genomföra en produktion genom att implementera dessa teorier och ställa dem i relation till dagens digitala bildskapande. Slutsatsen blev att dessa teorier fortfarande är relevanta på så sätt att man kan ta hjälp av dem om man vill förmedla vissa känslor som majoriteten kan uppfatta i sina bilder.

Uppsatsen har sin utgångspunkt i det faktiska material som finns i tio valda tidningar gällande telegramnyheter. De valda tidningarna har analyserats genom syntetiska veckor i fem årgångar för att få fram en bild av hur förekomsten av telegramnyheter i svensk press såg ut under slutet av 1800-talet. För att se det statistiska material genom ett par teoretiska glasögon, analyseras resultatet genom Benedict Andersons teori om en föreställd, nationell gemenskap. Frågan är primärt hur förekomsten av telegramnyheter ser ut och på ett mindre, sekundärt plan om telegramnyheten bidrar till den svenska pressens stärkande av den nationella föreställningen? För att få en inblick i telegramnyheten inleds uppsatsen med en historisk kontextualiseringen, som ska vara till hjälp för läsaren att förstå bakgrunden till dess utveckling, både på ett internationellt, men dock främst, nationellt plan..

Järnvägen och dess moder industrialismen omformade Sverige från bondeland till industriland. Genom en förändring över endast ett 10-tal år ersattes de knaggliga vägarna och ett förlegat skjutsväsende med ett kommunikationsmedel som alla kunde resa och transportera varor med. Större delen av riket förvandlades på många vis av det nya kommunikationssättet. Även små bondbyar i Skåne blev i högsta grad påverkade.För 140 år sedan öppnades Ystad-Eslövs järnväg och bondbyn Hurva blev med bara en stations mellanrum knuten till södra stambanan. Då, år 1866, var Skåne ett industrialiserat samhälle i vardande.

Ämnet som behandlas i denna uppsats är förnamnsutvecklingen i de två värmländska församlingarna Karlstad och Ekshärad. Det är två typer av utvecklingar som studerats. Dels hur många förnamn föräldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan åren 1800-1859.Vad gäller hur många förnamn barnen fick så var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de båda församlingarna. I Karlstad fick en majoritet på mellan 60 och 80 procent av barnen två förnamn. I Ekshärad var det däremot mer vanligt att endast ge dem ett.

Läraryrkets ställning är ett återkommande tema i dagens debatter om skolan. Denna studie försöker kartlägga hur läraryrkets ställning såg ut på 1800-talet, genom att jämföra enskilda lärares minnesanteckningar med den utbildningshistoriska forskning som finns om ämnet idag, samt genom en internationell jämförelse. Lärarminnena som utgör källmaterialet till denna studie är skrivna av fyra manliga folkskollärare och en kvinnlig småskolelärarinna. Den forskningen som fungerar som den teoretiska ramen för denna studie har avgränsat tre strukturer som formar läraryrket: den sociala strukturen, den kulturella strukturen samt lärares agentskap. Uppsatsens syfte är att öka kunskapen om läraryrkets status under 1800-talet genom att undersöka huruvida dessa strukturer har påverkat lärarens ställning.

Uppsatsen har huvudsakligen undersökt vad den svenska missionen i Öst- och Centralafrika, mellan ca 1800-1900 har fått för konsekvenser för de länder där missioneringen pågick, samt hur den kan ha format de samfund som bedrev missionen från Sverige. Syftet var att utröna vad missionens uppdrag egentligen gick ut på och hur den bedrevs. En litteraturstudie har genomförts för att ge en överskådlig sammanfattning av den svenska missionen. I uppsatsen har presenterats vilka motiv som ligger bakom missionering. Både teologiska, men även etiska och moraliska motiv.

The period of church awakening in Sweden during the first half of the nineteenth century, has had a great influence on the Swedish society. During that time certain persons are to be noticed. Peter Fjellstedt and Peter Wieselgren, priests in the Swedish Church, are among those who were of special importance. But even the British preacher George Scott and later the Swedish layman Carl-Olof Rosenius became aware of the importance of networking. They all felt a call from God to preach a message of redemption and restoration.

Uppsatsen behandlar bönders världsbild under två perioder, före (1796-1800) respektive efter Laga skifte (1886-1890). Studien är avgränsad till Höks Härad i Hallands län. Den empiriska undersökningen baseras på suppliker, insända till Hallands läns Landskontor och Landskansli, som analyserats och tolkats med en hermeneutisk metod. Karl-Johan Ödmans teori i vilken bondebefolkningen genomgick ett mentalt skifte mellan tradition och modernitet i samband med Laga skifte har fungerat som ram för tolkningen av materialet. Undersökningen visar att kännetecken för Ödmans traditionella paradigm återfinns i undersökningens suppliker från den tidiga perioden medan de moderna kännetecknen inte är lika tydliga under sin period.

Gnosjöandan. Med myten som marknadsföring. Småländska Gnosjö är starkt förknippat med vad som i folkmun kallas Gnosjöandan - en stark företagaranda med rötter i 1800-talets järnindustri. Samarbete företagare emellan, uppfinningsrikedom och klurighet är ord som starkt förknippas med Gnosjöandan..