Begreppen närstående och familj innefattar de personer som står en patient närmst. Historiskt finns närståendes behov av stöd beskrivet redan i slutet på 1800-talet. De senaste 70 åren har närståendes behov av stöd försummats och familjer har i mindre utsträckning involverats i vården. Delaktighet i omvårdnaden är ett grundläggande behov som kan hjälpa närstående att känna trygghet och meningsfullhet i sin situation. Närstående beskrivs bära på en egen sorg som inte ges mycket utrymme och ibland tar sig fysiska uttryck.

Dialekter jämnas allt mer ut och utpräglade dialekter är sällsynta i dagens samhälle. I denna utjämning har skolan spelat en stor roll då det under 1800-talet förespråkades en utrotningspedagogik på grund av språkliga fördomar. Trots att det idag finns en större medvetenhet om dialektens betydelse för den enskilda individen är skolans språknorm ännu rikssvenska. Denna studie har för avsikt att undersöka hur lärare hanterar motsättningen mellan skolans språknorm och elevers identitetsutveckling i sin yrkesroll. Deras egna dialektbruk och dialektattityder studerades för att få en uppfattning om hur de förhåller sig till dialekter i klassrummet.För att undersöka hur verksamma lärare i de lägre årskurserna på Gotland förhåller sig till dialekter genomfördes en enkätundersökning och en intervjuundersökning.

Den här kandidatuppsatsen är ett vårdprogram för den västra engelska parken på Leufsta bruk. Leufsta bruk ligger i norra Uppland och järnbruket har anor från 1500-talet. Under 1600-talet började man bygga en herrgårdsanläggning, en trädgård i renässansstil anlades intill denna. Trädgården moderniserades efter barockens principer i början av 1700-talet. Sitt nuvarande utseende fick herrgården efter en brand 1719.

In the early 1860´s, the author and opinion former Fredrika Bremer made a large donation of books to Högre lärarinneseminariet, which is the first governmental institute for higher education of women in Sweden. The aim of this thesis is to describe the collection of donated books as well as to extract information regarding Bremer's international network of contacts, her views on women's education and her relation to Högre lärarinneseminariet. Furthermore, the aim is to highlight the unique relationship between Fredrika Bremer's private collection of the books and the library of Högre lärarinneseminariet from a gender perspective. A handwritten list of the 321 titles constitutin the donation has been preserved in the seminar archive and three quarters of the books have been re-discovered in a bookcase at Årsta castle. The donation is characterized by its double origin as stamps and personal dedications remain as permanent traces in the books.

Uppsatsen Ett ämne i tiden? - En studie över hur ämnet biblisk historia och katekes utvecklades tillatt bli ämnet religionskunskap, har syftet att undersöka hur sekulariseringsprocessen samt depedagogiska tanketraditionerna har påverkat religionsämnets kursplaner och mål.För att uppnå syftet har följande fråga besvarats:Hur har ämnet biblisk historia och katekes förändrats och utvecklats från 1842 till 1994?Metoden som använts är en deskriptiv litteraturstudie. Litteratur som använts är bland annatAlgotsson Från katekes till religionsfrihet - Debatten om religionsundervisning i skolan under 1900-talet, Almén, Furenhed, Hartman och Skogar Livstolkning och värdegrund- Att undervisa omreligion, livsfrågor och etik, Forsell, Svedberg och Zaar Boken om pedagogerna samt GustafssonTro, samfund och samhälle. Sociologiska perspektiv.Resultatet av min undersökning visar att religionsämnet har anpassats och formats i takt med tiden.Från att på 1800-talet endast innehålla den evangelisk-lutherska läran har religionsämnet kommit attomfatta en stor del som berör religion och livsåskådning. Den röda tråden i undervisnings ochläroplaner har varit etik.

Under 1800-talet debatterades kvinnans ställning allt mer livligt på den litterära scenen. Kvinnan fick en större plats i litteraturen och antalet kvinnliga författare blev fler och fler. 1880-talet var ett magiskt årtionde där antalet författarinnor ökade markant.Det var i 1880-talets kölvatten som Frida Stéenhoff (1865-1945) klev ut på den litterära scenen med sitt drama Lejonets unge (1896). Stéenhoff skrev i en brytningstid där det gamla samhället började luckras upp av nya tankar och idéer. Genom Lejonets unge kastade sig Stéenhoff in i den livliga debatten om äktenskap och sedlighet.

De fo?rsta olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.

Kyrkogårdshistorien från yngre stenålder fram till dags dato är en spännande resa. Platsen har genom tiderna tjänat flera syften, inte bara begravningsplatsens. Kraven som styrt utvecklingen har varit såväl teologiska och politiska som hygieniska och ekonomiska. En vanlig missuppfattning är att kyrkogården alltid haft dagens utseende, en företeelse som dock inte sträcker sig längre bakåt än till tidigt 1800-tal. Behovet av att blicka bakåt och förstå sammanhang förklarar varför kyrkogårdsutvecklingen inte ska följa samma förnyelsetakt som samhället i övrigt.

De fo?rsta olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.

Uppsatsen Ett ämne i tiden? - En studie över hur ämnet biblisk historia och katekes utvecklades tillatt bli ämnet religionskunskap, har syftet att undersöka hur sekulariseringsprocessen samt depedagogiska tanketraditionerna har påverkat religionsämnets kursplaner och mål.För att uppnå syftet har följande fråga besvarats:Hur har ämnet biblisk historia och katekes förändrats och utvecklats från 1842 till 1994?Metoden som använts är en deskriptiv litteraturstudie. Litteratur som använts är bland annatAlgotsson Från katekes till religionsfrihet - Debatten om religionsundervisning i skolan under 1900-talet, Almén, Furenhed, Hartman och Skogar Livstolkning och värdegrund- Att undervisa omreligion, livsfrågor och etik, Forsell, Svedberg och Zaar Boken om pedagogerna samt GustafssonTro, samfund och samhälle. Sociologiska perspektiv.Resultatet av min undersökning visar att religionsämnet har anpassats och formats i takt med tiden.Från att på 1800-talet endast innehålla den evangelisk-lutherska läran har religionsämnet kommit attomfatta en stor del som berör religion och livsåskådning. Den röda tråden i undervisnings ochläroplaner har varit etik.

Nina Hammarberg: Ambitioner hos körsångare och körledare. En undersökning kring målsättningar, önskemål om medbestämmande och sångteknisk medvetenhet i tre körer. Uppsala, Musikvetenskap 1997. C-uppsats (60 p).Syftet med uppsatsen är att undersöka för det första körmedlemmars och körledares målsättningar med körarbete, för det andra inställningar till medbestämmande, för det tredje medvetenhet om sångteknik. Materialet består av besvarade enkäter från tre kyrkokörer i Uppsala.

Uppsatsen är en historiografisk undersökning. Den granskar forskning som bedömer dearmeniska massakrerna som folkmord och forskning som ifrågasätter detta. Händelserna ärmycket omdiskuterade båda politiskt och historiskt.En bakgrundsöversikt belyser de sista tre decennierna av det osmanska rikets moderna historiaoch förspelet till händelserna under första världskriget samt påverkan av stormaktspolitikenunder senare delen 1800-talet och början av 1900-talet på utvecklingen i Mellanöstern ochfrämst inom det osmanska imperiet. Uppsatsen diskuterar vilken roll turkisk nationalism,turanism och panislamism spelade i händelserna och hur dessa påverkade relationen mellanungturkrörelsen och armenierna.Hur tolkar forskarna källorna och vilken roll spelar källmaterialet i rekonstrueringen avhistoriska fakta bakom debatten om mordet på den osmanskt armeniska befolkningen 1915?Analyserna omfattar flera åsikter och attityder inom genocidforskning; det finns historiker ochandra forskare som förnekar och förkastar idén att det var genocid; andra vill ha ettinternationellt erkännande av massakrerna i Anatolien och klarhet om den turkiska statensskuld i denna fråga.

Syftet med detta kandidatarbete är att studera begreppen offentlighet och det offentliga rummet. Med hjälp av inventering på plats samt litteraturstudier analyseras en offentlig plats, Amiralitetsparken i Karlskrona. En utvärdering av platsens kvalitéer och brister följs därefter av ett förslag till omgestaltning av parken, som nyligen varit föremål för en arkitekttävling. Med hjälp av texter av Jürgen Habermas och Hannah Arendt förs inledningsvis en diskussion kring begreppet offentlighet och varför det offentliga rummet är så viktigt. Därefter beskrivs det spänningsfält mellan auktoritet och tillgänglighet för allmänheten som präglar många offentliga platser, däribland Amiralitetsparken i Karlskrona. Vidare beskrivs och jämförs några nyanlagda parker i Sverige och ett försök görs att hitta typiska drag i dessa samtida parker. Träden i parken har inventerats med hjälp av muntliga anteckningar,det vill säga ljudinspelningar, som gjorts på plats.

Amning väcker ofta starka känslor och har förändrats genom tiderna. Från att ha varit något naturligt blev amningen omgärdad av regler på 1800-talet. Reglerna gjorde amningen svår att upprätthålla vilket ledde till att synen på amning förändrades till något besvärligt. Antalet ammande kvinnor sjönk som en följd av detta. Amning har flera positiva hälsoeffekter för både kvinnor och barn och forskare hittar fortlöpande nya positiva effekter.

 Efter reformationen låg Luthers lilla katekes till grund för folkundervisningen. Under 1800-talet började dock kritik mot den ensidiga undervisningen dyka upp, både av pedagogiska, men också av ideologiska skäl (Skolverket 2009). Detta hade en viss påverkan och i 1919 års undervisningsplan sågs Luthers lilla katekes som en historisk handling som representerade den tiden, då den utkom. Nu fick istället Nya testamentets Bergspredikan en centralt viktig roll som utgångsläge för att reflektera över värdegrundsfrågor i undervisningen.1951, efter att religionsfrihetslagen införts, uppkom en del frågor angående vilken kristendomsundervisningens roll skulle vara. Grunden för religionsundervisningen under 1960-talet var att den skulle vara objektiv, saklig och allsidig.