Denna uppsats innehåller en komparativ studie kring karaktäriseringen av den fiktiva figuren Madeleine Usher i Edgar Allan Poes 1800-tals novell "The Fall of the House of Usher" och Bethany Griffins re-telling av novellen i sin skräckroman The Fall, publicerad 2014. Syftet är att synliggöra hur Madeleine porträtteras och karaktäriseras ur ett genuskritiskt perspektiv med hjälp av bland annat Yvonne Hirdmans teori om genussystem och genuskontrakt, samt Maria Nikolajevas narratologiska teori om konvenansen kring litterärt kön. Utifrån denna analys ämnar jag tolka effekterna av Madeleine Ushers skilda subjektspositionering i verken, samt vilken kritik Griffins re-telling därigenom framför..

Syftet med uppsatsen är att få förståelse för vad som har betydelse för barns samspel i förskolan när de skapar och se om skapande aktiviteter lockar till samtal och samspel mellan barnen. Bli uppmärksam på vilken roll den vuxne kan ha för barnens sociala samspel i skapande aktiviteter. Finns det hinder och vad uppmuntrar till samtal och samspel.Utifrån mitt syfte ställer jag följande frågor.Vad händer i samtal och samspel när barn skapar på förskolan?Vad är det som lockar till samtal och samspel mellan barnen? Finns det något som hindrar samtal och samspel?En studie på nio tillfällen ger en inblick när barn skapar i förskolemiljö. Min undersökning tillsammans med litteraturen som analysen till studien vilar på är grunden för uppsatsen.

Studien undersöker Peter von Möllers agerande inom jordbruksutvecklingen i teori och praktik för åren 1831-1883, en tid som i Sverige sammankopplas med det allra mest intensiva skedet av den agrara revolutionen. Von Möllers egna skrifter utgör grunden för undersökningens jordbruksteoretiska del. Det praktiska jordbruket på von Möllers gods, i Skottorp, har studerats utifrån ett flertal kvantitativa metoder i godsarkivets material. Studien syftar till att beskriva teori och praktik samt finna de sammanlänkande kopplingarna dem emellan. Det ges också jämförande utblickar mot regional och nationell utveckling för samma tid.

Jordberga gods är en pärla på den sydskånska slätten. Gården har gamla anor och omnämns första gången 1355. Godset brändes ned och plundrades under kriget mellan Sverige och Danmark 1644. En trelängad gård byggdes upp på samma plats på 1650-talet. Gården ändrades inte mycket efter detta, förrän Carl Adam von Nolcken tog över godset 1834.

På fastigheten Nornan 13 i Tingsryd, Kronobergs län, finns idag en mangårdsbyggnad från mitten av 1800-talet. Då ett flertal ekonomibyggnader på fastigheten tidigare förstörts i en brand, funderar fastighetsägaren på att komplettera tomten med nya byggnader i form av flerbostadshus. Denna rapport utreder möjligheterna och förutsättningarna för nybyggnation på Nornan 13, samt ger utifrån dessa villkor förslag på hur sådan byggnation bör och kan utformas. Förslaget presenteras med hjälp av ritningar, illustrationer och beskrivningar.Eftersom samtliga byggnader på Nornan 13 och närliggande fastigheter är av äldre karaktär bedöms området som känsligt för ny modern bebyggelse. Av den anledningen genomförs en områdesanalys för att kunna identifiera områdets kulturhistoriska värden, samt undersöka hur nybyggnation kan tillvarata dessa.

Gyllebo är en mycket vacker, historisk anläggning, belägen på en holme i den lilla Gyllebosjön, ungefär 1,5 mil nordväst om Simrishamn i Skåne. I denna rapport har vår uppgift varit att beskriva slottets park- och trädgårdshistoria genom århundradena. Vidare har uppgiften inneburit att, utifrån kunskap inhämtad under den kurs som uppgiften löpt genom, ta ställning till den insamlade informationen - och utifrån den arbeta fram ett utvecklingsunderlag för anläggningen. Vi har genom fältinventeringar, litteratur- och arkivstudier sökt efter ledtrådar kring slottets park- och trädgårdshistoria. Från delar av anläggningens historia har vi funnit utförlig information emedan den från andra visat sig vara mycket knapphändig.

Examensarbetet handlar om hur det är att som lärare ha en individualintegrerad elev i sin klass. På 1800-talet gick både lindrigt förståndshandikappade och normalbegåvade elever i folkskolan. Under flera decennier var de förståndshandikappade på institutioner för att skydda dem från samhället men också för att samhället skulle skyddas från dem. Nu förekommer det flera varianter av undervisningen för de förståndshandikappade parallellt, dels särskolor där det bara är förståndshandikappade i klassen, dels att förståndshandikappade undervisas tillsammans med normalbegåvade elever i normalklass. Tyngdpunkten för intresset i arbetet ligger på de elever som är integrerade i normalklass.

Uppsatsen syfte är att undersöka vem som beslutar om undervisningsmetod i ämnet Idrott & Hälsa, på vilka grunder beslutet tas samt idrottslärares tankar om sär- och samundervisning. Tankarna om sär- och samundervisning har både ändrats och gått isär genom åren. På 1800-talet var särundervisning den dominerande undervisningsmetoden men samundervisning har på 1900-talet fått allt mer utrymme i Idrott & Hälsa. Undersökningsmetoder som använts är enkäter och intervjuer. 22 personer svarade på enkätfrågorna och tre personer har intervjuats.

Syftet med studien är att undersöka hur en skola för alla framställs i 2011-års skollag jämfört med 1985-års skollag samt i 2011-års läroplan, Lgr11, jämfört med 1994-års läroplan, Lpo94. Empirin har begränsats till de avsnitt som berör grundskolan ur perspektivet en skola för alla och elever i behov av särskilt stöd, i de båda skollagarna och läroplanerna (endast kapitel 1). Analysen gjordes utifrån två av Faircloughs tre diskursdimensio­ner: text och diskursordning. I diskussionen anknyts till den tredje dimensionen: den sociala praktiken. Analysverktyget för diskursordningen var dels inspirerat av Asp-Onsjös (2006) aspekter av inkludering (rumslig, socialt och didaktiskt) dels av Perssons (2010) modell för analys av grundläggande demokrativärden.

Syftet med denna uppsats har varit att klargöra livs- och arbetsförhållandena för barnmorskorna i Falu provinsialläkardistrikt under senare delen av 1800-talet. Det finns forskning som menar att landsortsbarnmorskorna från förra sekelskiftet och bakåt oftast var gifta och/eller hade egna barn, och denna slutsats har inspirerat till föreliggande arbete. Med utgångspunkt i samtliga distriktsbarnmorskors civilstånd, ev. moderskap, ålder och ursprung år 1897, har sedan ett mindre antal valts ut för en djupare granskning. Undersökningen har alltså varit tudelad.

Introduktion: Tandblekning har förekommit sedan mitten av 1800-talet och är en efterfrågad behandling inom tandvården. Missfärgningar beror på inre och yttre faktorer och för att bleka tänderna finns flera tandblekningstekniker. Väteperoxid och karbamidperoxid med varierande koncentration används.Syfte: Att beskriva hur tandblekning inom tandvården påverkar den hårda och mjuka orala vävnadenFrågeställningar: Hur påverkas oral hårdvävnad av tandblekning? Hur påverkas oral mjukvävnad av tandblekning?Metod: Litteraturstudie Resultat: Strukturen i emalj och dentin förändras och sensitivitet upplevs i både tand och gingiva. Pulpaskada uppstår vid blekning med 38 % väteperoxid.

The subject of this study is the ?work strategy? (arbetslinjen); the idea that work and active measures are preferred over cash benefits. The aim of the study is to investigate why the work strategy, which has been almost undisputed for nearly a century, has had widely changing contents over the years, what measures have been taken and which groups have been included. It also attempts to find out whether there is a correlation between unemployment rates, society and the different aspects of the work strategy. The study is conducted as an idea analysis, mainly of dissertations on the work strategy and public inquiries, and covers five time periods from the 1920?s until today.

Som i många andra dialekter och språkvarieteter har det vokabulär som är specifikt skånskt förändrats under årens lopp och det befaras att dialekten kommer att förändras för att bli mer lik rikssvenska. I föreliggande uppsats studeras betydelseutveckling hos adjektiv i den skånska dialekten.Omkring femtio ord har undersökts med avsikt att beskriva förändring av betydelse i förhållande till bland annat ålder. Valet av adjektiv gjordes med hänsyn till det faktum att betydelse hos denna ordgrupp i vissa avseenden kan anpassas och följa med tiden på ett annat sätt än ord ur andra ordklasser. Undersökningen visar att förändring i relation till betydelse har ägt rum under den tidsperiod som behandlas. Tidsomfånget är hundrafemtio år, med avstamp i 1800-talets mitt och med ändpunkt bland dagens skånska talare..

Bakgrunnen for dette prosjektet henger sammen med at min orgellærer, professor Hans-Ola Ericsson, introduserte meg for ?Magnificat?, et av orgelstykkene til den svenske komponisten Torsten Nilsson (1920-1999). Musikken til Nilsson tiltalte meg, og jeg ønsket derfor å innstudere flere av hans stykker. I denne oppgaven ser jeg nærmere på et av stykkene fra samlingen ?Septem Improvisationes pro organo?, langfredagsstykket ?Crucifigatur?, skrevet i 1968.

Bakgrund: Vikten av hygienrutiner upptäcktes redan på 1800-talet.Vårdrelaterade infektioner är än idag ett stort problem. Syfte: Att belysa vilkafaktorer som påverkar följsamheten av basala hygienrutiner bland hälso- ochsjukvårdspersonal. Metod: Litteraturöversikten baserades på 15 kvalitativa ochkvantitativa vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen gjordes i databasernaPubMed och Cinahl. De utvalda artiklarna analyserades med hjälp av manifestinnehållsanalys.