Uppsatsen presenterar och analyserar hur Barentsregionen har utvecklats efterSovjetunionens fall, från början av 1990-talet till början på 2000-talet, och då explicit ur ettnorskt säkerhetspolitiskt perspektiv.Den har som utgångspunkt, för att analysera förhållandena i regionen, valt att studera hurdet formaliserade Barentssamarbetet med sin unika konstruktion har utvecklats och hur dethar påverkat relationerna mellan Norge och Ryssland. I undersökningen utnyttjas i förstahand det teoretiska perspektivet liberalism, för att fördjupa förståelsen för hurBarentssamarbetet kan ses som en framgångsfaktor för den ökade stabiliteten i regionen.Analysen visar att den traditionella geopolitiska kontexten om regionens marginalisering pågrund av den drastiska minskningen av tidigare så påtagliga yttre hot, inte kan stå somensam förklaring till regionens utveckling. En annan påverkande faktor är sannolikt denframgångsrika formaliseringen av Barentssamarbetet i Barents Euro-Arctic Region(BEAR), från början på 1990-talet och deras utveckling fram till idag, som har ökatinteraktionen mellan regionens befolkningar på alla nivåer och som med ett brettdeltagande har ökat förståelsen för de globala problemen och behovet av att överbryggavälfärdsgapet mellan väst och öst..

Mobila intensivvårdsgrupper (MIG) som i samverkan med vårdavdelningars sjuksköterskor kan identifiera, bedöma samt handlägga patienters vårdbehov har successivt implementerats inom sjukvården internationellt sedan mitten av 90-talet, med syfte att minska vårdtid och dödlighet. Inom svensk sjukvård har detta implementerats sedan mitten av 2000-talet. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskornas erfarenheter av konsultation och samverkan med mobila intensivvårdsgrupper. En undersökande intervjustudie genomfördes och insamlad data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade sig i två huvudkategorier; Vägen till beslut och Samverkan med MIG.

Denna uppsats handlar om barnkolonier och deras stora expansion i Norrbotten under andra världskriget, med särskilt fokus på Luleå stads barnkoloni Vallen. Idéer i samhället men även stora världshändelser gjorde avtryck i samhällslivet, vad syftande på barnfrågan. Den socialistiska politik som började föras i Sverige under 1930-talet satte spår i koloniverksamheten, det blev annan prägel på kolonierna, med ett annat huvudsyfte. Barnkolonierna expanderade under fyrtiotalet p.g.a. andra världskriget och med de påverkningar som följde i krigets spår, som livsmedelsbrist och hungersnöd.

Det senaste samtalsämnet för småföretagare är den avskaffade revisionsplikten. Ämnet har varit på tapeten i ett antal år. Det har debatterats fram och tillbaka huruvida ett avskaffande faktiskt skulle gagna småföretagare eller missgynna övriga intressenter såsom stat, banker/investerare med flera.I vår uppsats har vi valt att undersöka hur revisionsplikten växt fram i Sverige under åren 1895 till 1983. Vi har i vår studie sett hur revisionsplikten under åren har utvecklats, från att i slutet på 1800-talet inte innefatta så många regleringar i lagtexten till att under 1980-talet innehålla en mängd olika regleringar och bestämmelser för alla aktiebolag i Sverige. Det har i sammanhanget utformats en mängd olika regleringar och bestämmelser, för vad som ska gälla för revision och revisionsplikt under denna tidsperiod. .

I uppsatsen behandlas Ulrica Carolina Widströms (1764-1841) författarskap, insatt i ett idéhistoriskt och litteraturhistoriskt sammanhang. Widström skrev framför allt rokokoinspirerade pastorala dikter som lovprisar kärleken och ungdomen. I analysen läggs särskid tonvikt på dikten "Korgen" som ingår i samlingen Erotiska sånger (1799). "Korgen" skildrar en förförelse besläktad med våldtäkt. Den läses som en problematisering av den idyllvärld som författarskapet i stort bygger upp.

Tänk att du träffar din livspartner, ni flyttar in hos dina föräldrar och bor i en liten kammare. Ni får barn och börjar bygga ett hus på en bit mark ni bryter ut från din fars mark. Arbetet pågår i över två år och ni flyttar in i det nybyggda huset med tillhörande växthus och en ladugård med era tre små barn. Mannen i huset försörjer er genom att dra upp plantor och göra begravningsbuketter och kransar. Ni har en ko, några höns, grisar och odlar det mesta av maten själva.

I den här studien har vi undersökt hur damlandslaget har gestaltats i Aftonbladet och Expressen vid de sex senaste mästerskapen. Vi har undersökt i vilken utsträckning mästerskapen har bevakats och hur de gestaltats. Stämmer tidigare teorier om att den mediala framställningen av kvinnliga idrottare är mindre saklig än i gestaltningen av manliga idrottare?För att söka svar på detta har vi använt en kvantitativ undersökning av 206 artiklar från världsmästerskapen mellan åren 1991 och 2011, publicerade av Aftonbladet och Expressen. Därefter har vi genomfört en kvalitativ innehållsanalys av 13 artiklar utifrån tidigare forskning om medial framställning av kvinnliga idrottare samt feministisk teori om normativ dualism.Studien visar att världsmästerskapen för damer har fått alltmer utrymme i både Aftonbladet och Expressen, även om ökningen varit ojämn över tid.

Denna uppsats analyserar matchningseffektiviteten mellan lediga jobb (vakanser) och arbetslösa. Det faktum att den svenska Beveridgekurvan skiftat utåt under 1990-talet är en indikation på att de arbetslösa inte lika effektivt ?matchas? ihop med de lediga jobb som skapas. I uppsatsen identifieras två faktorer som påverkar matchningseffektiviteten; sökbeteendet hos arbetsgivarna och de arbetslösa, samt regionala obalanser mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Sammanfattningsvis kan sägas att båda faktorerna tycks bidragit till sämre matchningseffektivitet under 1990-talet..

I mina intervjuer visade det sig att samtliga personer utom två inte var rädda för döden. Arlebrink skriver om psykologiska försvarsmekanismer och förnekande. Att döden inte kommer att drabba just mig, är ett exempel på en sådan mekanism.Det är tydligt att vi ser olika på döden beroende på vilken generation vi tillhör men också beroende på vilken erfarenhet vi har av att vara nära döden. Den yngsta intervjupersonen säger att ju yngre vi är desto odödligare tror vi att vi är. Hon tror också att oron blir större när man fått barn, en tankegång som Arlebrink skriver om.

Victoria Strömberg: Genom Bo Lindes ögon. En studie i det svenska musikklimatet på 1950- och 1960-talet. Uppsala: Musikvetenskap, 60 p., 2002.Det första syftet med denna uppsats är att visa Bo Lindes egen uppfattning av den tid han levde i, det andra att försöka balanseraen bild av 50- och 60-talets musikklimat såsom den ofta framställs i litteraturen, och det tredje att undersöka hur värderingen av Bo Lindes insatser for det svenska musiklivet kommit att uppfattas efter hans död. Källmaterialet består främst av ett urval tidningsartiklar där Bo Linde debatterar olika musikfrågor, därjämt artiklar om Linde. För att få en bild av de områden på vilka debatterna fördes, och hur de växlade genom åren, har materialet delats in efter ämne och tidsföljd.

Alltsedan de stigande sjukfrånvarotalen under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet har olika aspekter av sjukskrivningsprocessen belysts i forskningen. Relativt lite har dock undersökts om de sjukskrivnas egna upplevelser. Syftet med föreliggande studie var att utifrån ett processinriktat perspektiv studera långtidssjukskrivnas erfarenheter och upplevelser av kontroll och handlingsutrymmen. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex individer som befunnit sig i sjukskrivning i minst 180 dagar bearbetades genom Grundad Teori. Av analysen framgick att de långtidssjukskrivna upplevde kontrollförlust kopplad till sin sjukdom och regelverket i rehabiliteringsgången.

Mitt arbetes syfte är att på kronologiskt och tematiskt vis presentera och analysera de olikasätt på vilka politiska åsikter och samhällsmässiga problem har presenterats och beartbetats i amerikanska serietidningar under tiden mellan 1950 och år 2000, samt att undersöka hur serietidningen i sig har utvecklats som medium under samma tidsperiod. Mitt arbete är först uppdelat i tidsperioder om tio år och sedan inom olika tematiska underrubriker som avser att behandla viktiga politiska eller branschrelaterade aspekter.Den tidigare forskningen jag tagit del av är uteslutande engelskspråkig och innefattar bl.a Bradford W. Wrights Comic Book Nation, Paul Lopes Demanding Respect och Fredrik Strömbergs Comic Art Propaganda som alla behandlar den amerikanska serietidningens utveckling och delvis deras politiska innehåll.De källor jag använt mig av är en hel uppsjö avamerikanska seriepublikationer från de tre största förlagen i USA, Marvel Comics, DC Comics och Image Comics med inledande fokus på de två förstnämnda. Jag kommer i mitt arbete fram till att serietidningarna gått från att vara ett politiskt drivetmedie under 50-talet, till att vara ett som lägger mer fokus på de enskilda individerna och karaktärsutveckling.Utvecklingen har också medfört att serietidningarna överlag blivit alltmörkare och hårdare, inte nödvändigtvis med ett större fokus på våld, men i alla fall en större acceptans för det våldsamma. 50-talet har fokus på den allmäna kommunistskräcken och den produktionskod som begränsade och censurerade serietidningarnas innehåll.

Min studie har haft sin utgångspunkt i att undersöka vilket förhållande idrottsutövarna, svenska samhället samt idrottsintressenter hade till doping, under 70-talet, innan dopingdebatten och dopingmotståndet kom igång på allvar. Jag har som syfte med min studie att belysa attitydförändringen till doping som skedde under detta decennium i Sverige. Studieresultatet är grundat på de intervjuer som jag utfört samt den litteraturstudie som ligger till grund för min kunskapsbakgrund. Eftersom mina intervjupersoner var utspridda runt om i Sverige valde jag att göra telefonintervjuer. För att få ett brett svarsresultat valde jag att intervjua en före detta idrottsutövare, en idrottsfilosof, en idrottskrönikör samt en aktiv verksamhetsperson vid antidopingrörelsen.

Vattendrag och stränder graderades under 1700-1800-talet mycket lågt (impediment) då marken inte var odlingsbar. Samma mark är idag eftertraktad av människor för fritids- eller permanentboende i en lugn miljö. Problem kan idag uppstå vid gränssättningen av strandfastigheter som nybildas. Problemen är vanligen kopplade till var gränserna verkligen är belägna och var fastighetsägarna anser att gränserna borde vara belägna. För att bestämma var gränserna går måste lantmätaren gå tillbaka till ursprungshandlingarna för stamfastigheten och utföra en grundlig arkivforskning.Syftet är att undersöka hur gränssättningen utförs idag.

Fire has historically been of great ecological importance in the boreal forests of Sweden. The forest fire regime has, however, varied between different parts of the country. The objective of this thesis is therefore to investigate the fire history in Fulufjället National Park and, on this basis, give suggestions for future fire management. The reconstruction of fire history was done by cross-dating fire scars in samples taken from living and dead Scots pine (Pinus sylvestris). Local fire chronologies were established at 17 points in the forests in and around Fulufjället National Park by cross-dating fire scars on 54 samples. The oldest year-ring dated from year 968.