Studien underso?ker maktfo?rdelningen i en projektgrupp, tillsatt fo?r att ko?pa in ett affa?rssystem. Syftet med studien a?r att studera hur och varfo?r makt delas i en projektgrupp, samt hur anva?ndandet av makt kan leda till konflikter inom projektgruppen. Fo?r att besvara syftet sta?lls tre fra?gesta?llningar (1) Hur formas maktfo?rdelningen inom en projektgrupp? (2) Hur anva?nds makt och hur pa?verkar den konflikter inom projektgruppen? (3) Hur pa?verkas maktfo?rdelningen av konflikter?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna anva?nds teorier om inko?psprocessen fo?r affa?rssystem, beslut i projektgrupper, olika typer av makt samt teorier om konflikter.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur tva? resefo?retag i fo?rtroendekris bemo?ter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de anva?nder sig av. Studien a?mnar a?ven ta fasta pa? om det finns ett mo?nster bakom bemo?tandet. Fo?r att uppfylla uppsatsens syfte har tva? fra?gesta?llningar formulerats:· Hur bemo?ter SJ och SAS kritik pa? Twitter? · Verkar fo?retagen vara medvetna om valda strategiers mo?jliga effekter?Fo?r att genomfo?ra denna underso?kning utfo?rdes fo?rst en fo?runderso?kning da?r antalet dialoger mellan fo?retagen och dess kunder sammansta?lldes samt dialogernas la?ngd och antalet akto?rer ra?knades.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur tva? resefo?retag i fo?rtroendekris bemo?ter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de anva?nder sig av. Studien a?mnar a?ven ta fasta pa? om det finns ett mo?nster bakom bemo?tandet. Fo?r att uppfylla uppsatsens syfte har tva? fra?gesta?llningar formulerats:· Hur bemo?ter SJ och SAS kritik pa? Twitter? · Verkar fo?retagen vara medvetna om valda strategiers mo?jliga effekter?Fo?r att genomfo?ra denna underso?kning utfo?rdes fo?rst en fo?runderso?kning da?r antalet dialoger mellan fo?retagen och dess kunder sammansta?lldes samt dialogernas la?ngd och antalet akto?rer ra?knades.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur tva? resefo?retag i fo?rtroendekris bemo?ter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de anva?nder sig av. Studien a?mnar a?ven ta fasta pa? om det finns ett mo?nster bakom bemo?tandet. Fo?r att uppfylla uppsatsens syfte har tva? fra?gesta?llningar formulerats:· Hur bemo?ter SJ och SAS kritik pa? Twitter? · Verkar fo?retagen vara medvetna om valda strategiers mo?jliga effekter?Fo?r att genomfo?ra denna underso?kning utfo?rdes fo?rst en fo?runderso?kning da?r antalet dialoger mellan fo?retagen och dess kunder sammansta?lldes samt dialogernas la?ngd och antalet akto?rer ra?knades.

BAKGRUND. 60-90 % av den europeiska befolkningen drabbas nÄgon gÄng av lÀndryggsproblem och pÄ grund av den bristande kunskapen att kunna specificera problemen betecknas 95 % som ospecifika. SYFTE. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att sammanstÀlla validiteten och reliabiliteten för sjukgymnastiska diagnostiska tester som anvÀnds vid undersökning av besvÀr frÄn lÀndryggen. METOD.

Den europeiska internationella privatrÀtten inom EU avseende de anknytningskriterier medlemsstaterna tillÀmpar för att faststÀlla en juridisk persons nationalitet Àr inte harmoniserad. Inom EU stÄr följaktligen inkorporerings- och sÀtesprinciperna mot varandra. De lÀnder som tillÀmpar inkorporeringsprincipen, eller registreringsprincipen som den ocksÄ kallas, avgör frÄgan om bolagets rÀttsliga hemvist utifrÄn var bolaget Àr registrerat. I de andra staterna som utgÄr ifrÄn sÀtesprincipen, avgörs istÀllet frÄgan utifrÄn var bolaget har sitt faktiska sÀte.Den europeiska internationella privatrÀttens relation till EU-rÀtten Àr genomgÄende stark. I artikel att 81.2.c FEUF föreskrivs en skyldighet för EU:s lagstiftande organ att besluta om ÄtgÀrder för att sÀkerstÀlla förenlighet mellan tillÀmpliga bestÀmmelser i medlemsstaterna om lagkonflikter och om domstolars behörighet, sÀrskilt nÀr det Àr nödvÀndigt för att den inre marknaden ska fungera vÀl.

År 2001 antogs EU-direktiv 2001/77/EG vars syfte Ă€r att stimulera fram mer förnyelsebar el inom Europeiska Unionen (EU). MĂ„let Ă€r att fram till Ă„r 2010 ska 22 procent av den totala anvĂ€ndningen komma frĂ„n förnyelsebar el. Under senare Ă„r har EU-kommissionen annonserat planer pĂ„ att skapa ett gemensamt europeiskt stödsystem för förnyelsebar el. Inom Europa finns för nĂ€rvarande fyra olika stödsystem, inmatningspriser, kvotplikt, skatter och det sĂ„ kallade certifikatsystemet. Ett troligt scenario Ă€r att EU-kommissionen frĂ€mjar framvĂ€xten av ett harmoniserat certifikatsystem.

Syftet med studien ?r att f?rst? normer och disciplin inom svensk ridsport och hur de fostras hos ridskoleelever genom ridskolemilj?n ur ett mikrosociologiskt perspektiv. Det unders?ks genom f?ljande fr?gest?llningar: Vilka normer framtr?der i svensk ridskolemilj?? Hur konstrueras och uppr?tth?lls normer och disciplin i svensk ridskolemilj? bland elever idag? Genom vilka tekniker uppr?tth?lls dessa normer och vilka identiteter producerar de? Teori: Studiens teoretiska ram ?r ett Foucauldianskt perspektiv och anv?nder sig av begrepp som normer och disciplin, men ?ven makt och identitet. Metod: Empiri har samlats in genom en deltagande observationsstudie i ett ridskolestall f?rdelat p? 30 timmar.

Den europeiska internationella privatrÀtten inom EU avseende de anknytningskriterier medlemsstaterna tillÀmpar för att faststÀlla en juridisk persons nationalitet Àr inte harmoniserad. Inom EU stÄr följaktligen inkorporerings- och sÀtesprinciperna mot varandra. De lÀnder som tillÀmpar inkorporeringsprincipen, eller registreringsprincipen som den ocksÄ kallas, avgör frÄgan om bolagets rÀttsliga hemvist utifrÄn var bolaget Àr registrerat. I de andra staterna som utgÄr ifrÄn sÀtesprincipen, avgörs istÀllet frÄgan utifrÄn var bolaget har sitt faktiska sÀte.Den europeiska internationella privatrÀttens relation till EU-rÀtten Àr genomgÄende stark. I artikel att 81.2.c FEUF föreskrivs en skyldighet för EU:s lagstiftande organ att besluta om ÄtgÀrder för att sÀkerstÀlla förenlighet mellan tillÀmpliga bestÀmmelser i medlemsstaterna om lagkonflikter och om domstolars behörighet, sÀrskilt nÀr det Àr nödvÀndigt för att den inre marknaden ska fungera vÀl.

Transaktionskostnader Äterfinns i Ärsredovisningar dÀr en del utav dessa utgörs av bankkort respektive kontanter. I Tyskland har Deutsche Bank lyckats minska transaktionskostnaderna för elektroniska bankkortsbetalningar till andra europeiska lÀnder med 80 %. En ökad kortanvÀndning skulle minska kontanthanteringens kostnader. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka varför privatpersoner fortfarande betalar med kontanter trots att det finns ett modernare betalningsalternativ som bankkort. Vidare skall ses vilka möjligheter det finns för att kunna öka kortanvÀndningen, sÄ att transaktionskostnader kan minska ytterliggare. Grunden för den empiriska studien utgÄr frÄn en intervju med en anstÀlld pÄ Kristianstads Sparbank som Àr insatt i bankkortsanvÀndandet.

Inledningsvis belyses generella faktorer som pÄverkar ansikts- igenkÀnning. DÀrefter lÀggs fokus pÄ cross- race fenomenet, vilken studien syftar till att undersöka. Uppsatsen grundar sig pÄ tvÄ hypoteser som bÄda berör förmÄgan till igenkÀnning av ansikten frÄn den egna samt av annan etnisk grupp. I studien deltog tvÄ grupper (N = 63), kineser och svenskar som testades med ett bildspel uppdelat i tvÄ delar. I instuderingsfasen visades 21 ansikten, med jÀmn fördelning av asiatiska, afrikanska och europeiska ansikten.

Previous studies have shown that economic sanctions have adverse effects on the level of human rights in sanctioned countries. The focus of research on the effects in sanctioned countries has left the question of whether economic sanctions can have a regional effect on human rights levels in countries not sanctioned in the same region. Therefore, this essay has sought to investigate if economic sanctions aimed at an individual state have a regional effect on the level of human rights in countries not sanctioned within the same region. A previous study found that economic sanctions in Latin America positively affected the level of human rights in non-sanctioned countries within the same region. This essay has examined whether the same result can be found in a region with a different level of democracy.

2007 inf?rdes bidragsbrottslagen (2007:612) i svensk r?tt. Lagstiftningen innebar att en nykriminalisering introducerades i svensk socialf?rs?kringsr?tt. Uppsatsen syftar d?rf?r till att synligg?ra de ?verv?ganden som den svenska lagstiftaren uttryckt i arbetet f?r att motverka bidragsbrottslighet.

Nystartade mjukvaruföretag som stÄr i begrepp att lansera en B2B-mjukvara pÄ internet har speciella förutsÀttningar dÄ företagets frÀmsta tillgÄng ? mjukvarukonceptet ? lÀtt kan Äterskapas av andra aktörer och dÀrmed begrÀnsa möjligheterna till vÀrdeskapande. Konkurrensövertaget Àr lÀttförgÀngligt, vilket krÀver ett grundligt strategiskt förarbete. Syftet med examensarbetet Àr att utreda hur Blue Ocean Strategy (BOS) dÄ kan anvÀndas för att hitta ny lönsam mÄlgrupp och alternativ strategisk ansats. Bakgrundsmaterial samlades in frÄn strategimöten hos intressenten och dess affÀrskontakter.

The aim of this study was to explore how young students can be taught during their first year of learning English towards the A1 level according to The European Framework of Reference for Languages, and how the students understand their own learning. The study was carried out in two different classes but with the same teacher, who is qualified to teach English to young learners. The result is based on the analysis of a total of twelve observations of English lessons in two classes in school year one and eight group interviews with the students. Recurrent ingredients through all lessons were activities such as listening to teacher talk, watching films or film clips, singing songs and doing rhymes, using drama activities, talking about the meaning of learning English, practicing guessing competence and learning new vocabulary. The teacher consistently talked about and taught different strategies for language learning.