År 2006 antog Europaparlamentet och rĂ„det direktiv 2006/24/EG. Detta direktiv, ofta refererat till som datalagringsdirektivet, har fĂ„tt stor uppmĂ€rksamhet frĂ€mst pĂ„ grund av den integritetskrĂ€nkning som direktivet anses medföra. Direktivet innebĂ€r att all datatrafik vid mobil och fast telefoni samt Internet och Internettelefoni ska lagras i brottsbekĂ€mpande syfte. VĂ„ren 2011 röstades införandet av direktivet i Sverige ner i riksdagen och dĂ€rmed blivit lagd pĂ„ is i ett Ă„r, trots att det som medlem i Europeiska Unionen krĂ€vs av Sverige att införa detta tvĂ„ngsmedel. Detta har medfört att Sverige för andra gĂ„ngen, dĂ„ Sverige första gĂ„ngen inte införde direktivet inom utsatt tid, döms till böter pĂ„ miljonbelopp av Europeiska Domstolen.Denna kriminologiska studie avser att undersöka hur ett införande av datalagringsdirektivet i Sverige motiverats utifrĂ„n behov samt hur den integritetskrĂ€nkning som direktivet medför har rĂ€ttfĂ€rdigats.

Uppsatsen underso?ker hur attraktiva arbetsgivare integrerar sina ansta?llda fo?r att bygga en plattform da?r humankapitalet vill stanna kvar och utvecklas. Denna process sker via talent management da?r employer branding anva?nds som verktyg fo?r att fo?rsta?rka organisationens fo?retagskultur.Studien a?r utfo?rd hos en av Sveriges mest popula?ra arbetsgivare hos ekonomi och juridikstudenter, och ger en beskrivande fo?rklarning hur ett framga?ngsrikt fo?retag effektivt implementerar employer branding.Fallstudien har fokuserat pa? kvalitativa intervjuer med ho?gt uppsatt ansta?llda inom organisationen. Uto?ver intervjuerna hos Fallfo?retaget har en intervju genomfo?rts med en kunnig person inom employer branding som har yttrat sina a?sikter och tankar kring a?mnet och hur employer branding kan anva?ndas som verktyg och effektivt styrmedel.

Denna uppsats har till syfte att klargöra om lagen (1976:511) om omhÀndertagande av berusade personer m.m. (LOB) Àr förenlig med Europeiska konventionen om skydd för de mÀnskliga rÀttigheterna och de grundlÀggande friheterna (EKMR). Uppsatsen undersöker dels om 1 § LOB Àr förenlig med art. 5(1) EKMR, dels om förmansprövningen i 5 § LOB Àr förenlig med art. 5(4) EKMR.1 § LOB möjliggör för polisen att omhÀnderta den som Àr sÄ pass berusad att han inte Àr kapabel att ta hand om sig sjÀlv eller utgör en fara för sig sjÀlv eller annan.

Syftet med studien ?r att unders?ka tio kommuners broschyrer och tre kampanjfilmer som handlar om utsortering av matavfall. Med hj?lp av van Leeuwens (2007) legitimeringsmodell unders?ks vilka legitimeringsstrategier kommuner anv?nder sig av f?r att f? inv?nare att sortera sitt matavfall. Resultatet visar att de vanligaste legitimeringsstrategierna ?r moralisk v?rdering och rationalisering.

I denna studie studeras den europeiska integrationen ur ett konvergensperspektiv dÀr inkomstkonvergensen spanska regioner emellan fÄr fungera som exempel. Med hjÀlp av ett paneldataset innehÄllande data pÄ bland annat inkomst och tilldelade fondmedel frÄn EU för 17 spanska regioner för perioden 1980-2004, gör vi konvergensskattningar med fixed effects och finner stöd för inkomstkonvergens pÄ 2,7 procent. Denna inkomstkonvergens innebÀr att regioner med initialt lÄg inkomst i genomsnitt har haft en högre tillvÀxt Àn rikare regioner. Vi kan dock ej finna nÄgot starkt samband mellan de strukturfonder regionerna erhÄllit och denna konvergens..

Är det mest fördelaktigt att hyra eller Ă€ga sin bostad? Vi har jĂ€mfört tvĂ„ europeiska storstadsmetropoler, Stockholm och Paris. FrĂ„gan Ă€r vilka aspekter som spelar in vid val av boendeform? De aspekter vi tittat pĂ„ Ă€r inkomst, bristen pĂ„ hyresrĂ€tter, rĂ€nteförĂ€ndringar, lĂ„nevillkor gĂ€llande amorteringar, ombildningar till bostadsrĂ€ttsföreningar, marknadshyror och den högt vĂ€rderade bostadsmarknaden. Genom enkĂ€tundersökningar och intervjuer i de bĂ„da stĂ€derna har vi kommit fram till ett flertal skillnader pĂ„ de bĂ„da bostadsmarknaderna.

Kommunala stöd till enskilda nÀringsidkare riskerar att snedvrida konkurrensen och innebÀr en ineffektiv anvÀndning av offentliga medel. StödÄtgÀrderna kan ta sig i uttryck pÄ vitt skilda sÀtt; det kan röra sig om allt frÄn underprisförsÀljningar av fastigheter till kommunal borgen. PÄ senare tid har problemet uppmÀrksammats i samhÀllsdebatten och det finns flera fall dÀr kommunala stödÄtgÀrder har ifrÄgasatts. Flertalet kommunala beslut har varit föremÄl för laglighetsprövning enligt kommunallagen (1991:900) (KL) och i ett fall har ett beslut ocksÄ underkastats Europeiska kommissionens prövning. Privata aktörer som erhÄller kommunalt stöd fÄr en betydande fördel jÀmfört med övriga konkurrenter pÄ marknaden.

Detaljplaneprocessen anses ga? fo?r la?ngsamt i Sverige och bidra till en la?gre nybyggnation av bosta?der. Samtidigt uppger ma?nga av Sveriges kommuner att de har brist pa? bosta?der. Regeringen har pekat pa? att planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien.I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa tva? la?nder genom fallstudier.

Den 1 maj 2011 trÀdde Europeiska landskapskonventionen i kraft i Sverige. Det har medfört att synen pÄ landskap förÀndrats och att det stÀlls nya krav pÄ de som arbetar med landskap. Landskapskonventionen trycker pÄ allmÀnhetens medverkan i landskapsplaneringen. Vindkraft Àr nÄgot som i högsta grad pÄverkar landskapsupplevelsen och vars legitimitet Àr debatterad. DÀrför blir dialog i planeringen för vindkraft mycket viktigt om landskapskonventionen ska följas. Uddevalla kommun har tagit fasta pÄ detta genom att utföra en landskapsanalys i dialog och har utifrÄn denna tagit fram ett planeringsverktyg för vindkraft. Ramböll Àr de som tagit fram analysen för Uddevalla.

Den hÀr studien undersöker med ett Kritisk diskursanalytiskt förhÄllningssÀtt ett urval av skilda ledareartiklars kommentarer av Europa parlamentsvalets resultat Är 2004. Med ?kommentera? avses det, vilka diskurser de konstruerar ifrÄga till denna hÀndelse. Min studie inriktar sig Àven pÄ att försöka besvara om ledareartiklarna anser att parlamentsvalet var demokratiskt legitimt ur ett demokratiskt perspektiv nÀr det var en minoritet av de svenska samt de europeiska medborgarna som valde att utnyttja sin röstrÀtt. Jag intresserar mig Àven för de svar/orsaker ledareartiklarna anger till varför ett sÄ fÄtal avvÀljarna anvÀnde dennes röstrÀtt..

UtgĂ„ngspunkten för följande uppsats Ă€r dynamiken mellan FörĂ€ldrabalken, FB, 6:8 och artikel 8 Den europeiska konventionen angĂ„ende skydd för de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna och de grundlĂ€ggande friheterna, EKMR. FB 6:8 innebĂ€r ett ingrepp i familjen dĂ„ vĂ„rdnaden om ett barn flyttas över pĂ„ nĂ„gon utanför familjen. Detta ingrepp i familjen som FB 6:8 medför innebĂ€r inte enkom att den faktiska vĂ„rdnaden överflyttas utan stadgar om överflyttning av den rĂ€ttsliga vĂ„rdnaden. Överflyttning av vĂ„rden baseras inte pĂ„ bristande omsorg i sig utan grundar sig frĂ€mst pĂ„ att barnet kan ha bott i ett familjehem under en lĂ€ngre period och rotat sig dĂ€r. I uppsatsen utreds huruvida FB 6:8 Ă€r förenlig med artikel 8 i EKMR och motiveringen bakom reglernas tillĂ€mpning.

Syfte: Syftet Àr att undersöka hur Socialdemokraternas valbroschyrer har förÀndrats i sÀttet att presentera sig sjÀlva för potentiella vÀljare under de senaste 50 Ären.Metod: SocialsemiotikTeorier: Uppsatsen tar avstamp utifrÄn teorier om förmoderna, moderna och postmoderna kampanjer samt amerikaniseringsteorier, men Àven hur trenderna enligt forskare ser ut i Sverige och andra europeiska lÀnder.Huvudresultat: Undersökningen visar sÄvÀl likheter som skillnader mellan de analyserade Ären. Reklamdiskursens vÀxande inverkan pÄ broschyrerna gör sig tydlig, vilket kan ses som en del i den vÀxande kommersialiseringen av politiken. Tendenser till en amerikanisering kan skönjas men dessa Àr vaga. Uppdelningen av kampanjer som förmoderna, moderna och postmoderna anser vi vara diskutabla..

Syftet med uppsatsen var att analysera Kalmar Industries valutariskhantering. UtifrÄn Kalmar Industries perspektiv undersökte vi om terminer Àr ett lÀmpligt derivat för att skydda sig mot valutarisker eller om europeiska sÀljoptioner eller asiatiska sÀljoptioner av europeisk typ Àr att föredra. Syftet uppfylldes genom en intervjustudie och en empirisk undersökning. Den empiriska studien prissatte derivaten och skapade portföljer som utvÀrderades. VÄr slutsats blev att Kalmar Industries Àr ett riskminimerande företag som i sin valutariskhantering bör anvÀnda sig av terminer.

Detta arbete handlar om de synliga valen som go?rs under repetitionsarbetet med en pja?s. Med synliga val menar jag de val som publiken kommer se, t.ex. hur ska?despelare ro?r sig och hur det ser ut pa? scenen.Fo?r att samla in material har jag gjort tre observationer av en amato?rteatergrupp o?ver en tid av tre veckor.

Den hÀr uppsatsen handlar om turism och resande. Jag har valt att inrikta mig pÄ storstadsturism och storstadsweekends i utlandet i min undersökning. Idag Àr storstadsturismen mycket stor, inte minst i Europa. MÄnga turister vÀljer att Äka pÄ sÄ kallade storstadsweekends, vilket innebÀr att man gör en kortare resa pÄ nÄgra dagar till en storstad, ofta över en förlÀngd helg. Det handlar i de flesta fall om resor till europeiska huvudstÀder, men resmÄlet kan Àven vara vÀlkÀnda stÀder i USA.