Internetfenomenet ?Distributed Denial of Service?, förkortat DDoS, beskrivs ofta som ett av de största hoten mot Internet idag. Genom att utnyttja den grundläggande strukturen i kommunikation mellan nätverk och datorer kan kriminella blockera och stänga ute webbplatser och -tjänster från användare, samtidigt som det är mycket svårt för offret och myndigheter att någonsin identifiera den eller de skyldiga. Enorma globala nätverk av ovetande människors infekterade datorer fjärrstyrs till att utföra angrepp mot alla sorters organisationer på Internet med olika motiv, som finansiella, politiska eller för ren vandalism. Syftet med det här arbetet är att göra en dagsaktuell kartläggning över läget kring DDoS-angrepp och titta på statistik över de mest förekommande angreppstyperna, och se om den nyare publicerade forskningen kan svara på de pågående och framträdande trender som kan ses.

ABSTRACTSyftet med denna rapport var att undersöka elevers tankar kring datorn som ett redskap i textskapande och kommunikation i skolan, utifrån ett samhällsperspektiv. Med vilket menas att dagens samhälle har ett annat behov än gårdagens vilket ställer nya krav på skolan att förbereda eleverna för det samhället. Rapporten har undersökt hur elever tänker kring skriftspråkandet med datorn som verktyg och hur de skulle vilja att skriftspråkandet i skolan kommer gå till i framtiden. Rapporten bygger på en litteraturstudie följd av kvalitativa intervjuer med elever i år tre. Resultatet visade att flertalet av eleverna var positivt inställda till att använda datorer i sitt skriftspråkande.

Sammanfattning Mitt arbete handlar om datorn som hjälpmedel i matematikundervisningen på Malmös gymnasieskolor. Syftet med detta arbete var att kartlägga tillgången till och använd-ningen av datorn som hjälpmedel i matematikundervisningen på Malmös gymnasiesko-lor. Utgångspunkt för detta arbete var att större tillgång till datorerna leder till större användning. För att uppnå syftet har jag formulerat några frågeställningar om i hur stor utsträckning datorer används i matematikundervisningen och vilka datorprogram mate-matiklärarna använder på dessa skolor. Jag har även undersökt om det finns några framtida planer för förändring av tillgångar till och användning av datorer i undervisningen.

Användarutbildning är en viktig del för i stort sett alla företag som använder någon form av informationssystem. Även om man oftast inser hur viktigt det är med denna utbildning är den ofta lågt prioriterad med för liten budget. Detta arbete är en fallstudie som görs på ett företag som medverkar anonymt. Studien har som syfte att studera det aktuella utbildningsläget inom företagets affärssystem. Resultatet som studien ger kommer att användas som en grund för beslutsfattning kring hur utbildningsplanen på företaget ska se ut i framtiden. För att nå slutsatsen studerar vi litteratur inom området användarutbildning.

Föreliggande studie har till uppgift att bidra med kunskap om hur speciallärare/-­pedagoger  resonerar kring området datorstödda hjälpmedel i specialundervisningen, när det gäller läs-­ och skrivutveckling och vad dessa resonemang kan antas leda till i undervisningen. Det empiriska materialet baserades på kvalitativa intervjuer av semi-­strukturerad karaktär som har bearbetats genom diskursanalys. Resultaten visar att resonemangen kring området datorstödda hjälpmedel i specialundervisningen skiljer sig mycket åt. Respondenterna redogjorde för fler för-­ än nackdelar med användandet av datorstödda hjälpmedel i arbetet med läs-­ och skrivutveckling. Överlag är pedagogerna överens om att det är viktigt att hålla sig uppdaterad om forskning inom området men resultatet visar att det råder stora konflikter inom denna diskurs, vilket får negativa följder på kvalite?n i undervisningen.

Svenskarna är med en elförbrukning av cirka 15000 kWh per person de fjärde största elför-brukarna i världen. Det beror främst på det kalla klimatet, men även stora industrier med hög elförbrukning bidrar till konsumtionen. Högskolan Väst förbrukar årligen 3 miljoner kWh. Med stigande elpriser och ett ökat fokus på miljöpåverkan önskar skolan att sänka sin förbrukning.Examensarbetet har utförts på uppdrag av kWh kontroll och NEA gruppen. Mätningar har utförts på matande ledning till skolans alla huskroppar samt dess ventilation.

I denna uppsats avhandlas problematiken mellan viljan att använda datorer i undervisningen för mellanstadieelever och de hinder som lärare har för att kunna genomföra detta. I skolans riktlinjer som Lpo 94 står det att skolan ska ansvara för att eleverna lär sig om den nya tekniken som de senare ska behöva i arbetslivet och i samhället generellt. Lärarna känner sig frustrerade då de inte har tillgång till bra datasalar och pedagogiska program. Dessutom känner många av dem att de själva inte har rätt utbildning i ITK som krävs för att göra ett bra jobb. För att det ska fungera behöver skolorna ekonomisk hjälp, It-support samt fortbildning av lärare.

Syfte: Skolverket ? KK-stiftelsen - Myndigheten för skolutveckling etc., har genomfört flera undersökningar och rapporter de senaste två senaste decennierna om datorer och IT. Dessa är givetvis värdefulla för skolutveckling i allmänhet och för den enskilde inom skolområdet för reflektion över sin egen praxis. Syftet med min undersökning har ett praktiskt intresse. Jag vill fånga in ungdomars uppfattningar om datorkunskap/ IT i perspektivet, då ? nu - sedan.

Syftet med vårt arbete var att synliggöra i vilken utsträckning samt beskriva på vilket sätt datorer implementeras i det pedagogiska arbetet i förskolan (förskoleverksamheter). För att uppnå det framställda syftet genomförde vi en enkätundersökning bland yrkesverksamma pedagoger på ett antal förskolor. Målgruppen var förskollärare och barnskötare. Valet att inkludera barnskötare i studien baserades på att verksamma i förskolans värld arbetar efter samma regelverk, i detta fall Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (Skolverket, 2010) men kan ha väldigt olika förhållningssätt och förutsättningar som bland annat kan bero på utbildningsform. För att kunna synliggöra implementeringen på ett tillförlitligt sätt behövdes många respondenters erfarenheter och uppfattningar, därför valdes en kvantitativ enkätstudie som metod.

Detta examensarbete försöker belysa barns uppfattning om datorn och hur barns lekar påverkas av dataspel. Vidare avser rapporten att kartlägga vilken typ av dataspel som är barnens favoriter och om pojkar och flickor har olika uppfattning om datorer och dataspel. Rapporten skall också belysa kriterier för att skaffa dataspel/program till fritidshem och klass 0-1 samt vad berörd personal tycker om detta.Som metod har jag använt en intervjuundersökning med 12 barn i åldern sex till tio år. Jag har också intervjuat fyra av personalen vid fritidshem och klass 0-1.Resultatet visar att barn har en klar uppfattning om vad en dator är. Inget av barnen i undersökningen upplever datorn som konstig eller onaturlig.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare förhåller sig till Internet i undervisningen samt hur de förhåller sig till källkritik i Internetundervisningen. Fyra lärare från två olika skolor, undervisande i årskurserna 5-6, intervjuas i studien. I studien framkommer att en majoritet av lärarna ställer sig positiva till Internet i undervisningen samt att det råder en oklarhet bland lärarna vad källkritik för Internetkällor innebär. Majoriteten av lärarna undervisar dock eleverna i källkritik, men då framför allt källkritik av andra källor än hämtade från Internet. Källkritik av Internetkällor sker när lärarna anser att eleverna kommer i kontakt med information på Internet som inte anses etisk hållbar eller som anses mindre trovärdig.

Det har de senaste åren pågått en debatt inom den offentliga sfären huruvida datorer har en plats eller inte inom skolan. På senare tid har denna debatt gått från om till hur datorer skall integreras i skolan och förespråkare och motståndare innefattar både lärare, forskare och utbildningsministern. Forskning inom området IKT och lärande pekar på flera fördelar med att använda datorer inom skolan men området är fortfarande växande till följd av den stora förändring som IKT i skolan betyder. Studier visar bland annat att användandet av IKT kan höja elevers akademiska prestationer och föra skolan närmre elevernas livsvärld. Detta menar forskare kan höja elevers prestation och gynna dem i en globaliserad värld av kunskap.

Det har de senaste åren pågått en debatt inom den offentliga sfären huruvida datorer har en plats eller inte inom skolan. På senare tid har denna debatt gått från om till hur datorer skall integreras i skolan och förespråkare och motståndare innefattar både lärare, forskare och utbildningsministern. Forskning inom området IKT och lärande pekar på flera fördelar med att använda datorer inom skolan men området är fortfarande växande till följd av den stora förändring som IKT i skolan betyder. Studier visar bland annat att användandet av IKT kan höja elevers akademiska prestationer och föra skolan närmre elevernas livsvärld. Detta menar forskare kan höja elevers prestation och gynna dem i en globaliserad värld av kunskap.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka fem högstadieelevers uppfattningar och erfarenheter av en-till-en-datorer. De intervjuade eleverna hade sedan tidigare bedömts ha behov av en egen skoldator som särskilt stöd. Läsåret 2012/2013 fick samtliga elever åk 6-9 på den aktuella skolan en-till-en-datorer, varför förutsättningarna för lärandet förändrades. Syftet med studien var att undersöka dessa elevers erfarenheter och uppfattningar om motivationen till skolarbetet, självkänslan, måluppfyllelsen samt om arbetssättet hade förändrats i och med att alla fick en dator. Frågorna var: Hur beskriver de intervjuade eleverna, som tidigare haft en egen skoldator, nu sin upplevda skolsituation, när alla elever har en en-till-en-dator? Hur upplever eleverna inkludering, måluppfyllelse och motivation till skolarbete detta läsår, jämfört med föregående? På vilket sätt har en-till-en-datorerna inneburit att eleverna använder datorn på annorlunda sätt idag, mot föregående läsår.Teori: Studien utgår ifrån sociokulturell teori som teoretisk ram, där datorn ses som en medierande artefakt.

Undersökningen bygger på intervjuer av fem lärare på tre olika skolor om hur de använder Internet i sin SO-undervisning. Studien är gjord i Borås på skolor med varierande grad av tillgång på datorer med uppkoppling. Studien beskriver hur lärare använder Internet och belyser vilka möjligheter och problem det innebär..