Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) är en progressiv folksjukdom som drabbar mer än 10 procent av Sveriges befolkning, där ungefär hälften av alla äldre rökare uppfyller de spirometriska kriterierna för sjukdomen. Muskeldysfunktion är en känd systemisk effekt vid KOL. Handgreppsstyrka har visat sig korrelera starkt med muskelstyrka och muskelmassa i både övre och nedre extremitet hos personer med KOL. Det finns indikationer på att rehabilitering är mer effektiv vid ett tidigt stadium av sjukdomen jämfört med ett sent stadium, därför är en tidig identifikation av en muskeldysfunktion av värde. Syfte: Syftet med studien var att undersöka handgreppsstyrka hos personer med KOL i jämförelse med personer utan obstruktiv lungfunktionsnedsättning i ett populationsbaserat material.

PRMDs står för playing/performance-related musculoskeletal disorder och är ett begrepp som förekommer bland orkestermusiker. Det innebär smärta i muskler och leder som är relaterat till musicerande och påverkar musikers prestationsförmåga. Prevalensen varierar mellan tidigare studier och kunskapsläget för Sverige är bristfälligt. Syftet med studien var att undersöka prevalensen av muskuloskeletala besvär bland medlemmarna i en svensk symfoniorkester men även variationen mellan sittande och stående arbetsställning vid musicerande samt grad av fysisk aktivitet och sambandet mellan dessa faktorer och muskuloskeletala besvär. Som en del i en större tvärsnittsstudie genomfördes en enkätstudie bland medlemmar i en svensk symfoniorkester.

Höftabduktorerna har en viktig funktion för nedre extremitet då muskelgruppen hjälper till att bibehålla bäckenet i rätt position för att motverka adduktion och inåtrotation av höften. Svaga höftabduktorer har påvisats hos personer med smärttillstånd, såsom patellofemoralt smärtsyndrom, knäartros och tractus iliotibialissyndrom. Om höftabduktorerna har betydande roll vid rehabilitering av dessa smärttillstånd bör interventionen uppmärksammas inom det sjukgymnastiska området. Syftet med studien var att se vid vilka smärttillstånd i och kring knäleden det gjorts interventionsstudier innefattande styrketräning av höftabduktorerna och därefter se till effekten på smärtupplevelse vid rehabilitering. Studien var en systematisk litteraturstudie.

Musiker är en yrkesgrupp som utsätts för långvarig statisk och dynamisk, repetitiv belastning framförallt i bål och övre extremitet. Denna belastning ökar risken att drabbas av muskeloskelettala besvär, perifera nervskador samt fokal dystoni. Smärta och/eller dysfunktion kan ha förödande konsekvenser för en musiker som i värsta fall tvingas avbryta sin karriär. En sjukgymnast med specifika kunskaper kring musikers situation skulle kunna erbjuda lämplig konservativ behandling i antingen ett behandlande eller preventivt syfte. Syfte: Att skapa en översikt av forskningsresultat avseende effekter av sjukgymnastisk behandling och prevention riktad till musiker som drabbats av smärta och/eller dysfunktion i rörelseapparaten.En litteratursökning gjordes i flera olika databaser.

Fotboll är en intressant idrott att utforska ur skadeperspektiv då det är en av de mest skadedrabbade idrotterna. Fotbollsskador uppkommer antingen akut eller över tid och åtskiljs beroende om de inträffar under träning eller match. Tidigare studier av elitspelare visar att skador främst inträffar under match i form av akuta skador. De visar också att överbelastningsskador är mer träningsrelaterade och att flertalet av dem inträffar under försäsongen. Skadeincidensen beskrivs i antalet skador per 1000 tränings- respektive matchtimmar.

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syftet med denna studie var att a) undersöka om motionärer med Achilles tendinopati (AT) i mittportionen har nedsatt dorsalflexion i första metatarso-  falangealleden (MTP 1-leden) på affekterad sida jämfört med frisk b) undersöka om det finns sidoskillnader i naviculare position samt c) undersöka vilken metod - goniometermätning (GM) eller visuell estimation (VE) - som är att föredra vid mätning av dorsalflexionen i MTP 1-leden. Frågeställningarna var följande: Hur förhåller det sig med skillnaden för dorsalflexion i MTP 1-leden då affekterad sida jämförs med frisk hos motionärer med AT? Hur förhåller det sig med sidoskillnaden för fotvalvets höjd ? Hur förhåller det sig med sidoskillnaden för den vertikala rörligheten i mellanfoten? Hur förhåller det sig med mätvärdet för dorsalflexion i MTP 1-leden då affekterad sida jämförs med frisk vid användandet av respektive mätmetod (GM och VE)? Hur förhåller det sig med den samtidiga validiteten mellan VE och GM vid mätning av dorsalflexionen i MTP 1-leden?Metod: 28 patienter med unilateral AT (medelålder 39 år, symtomtid median 12 veckor), rekryterades konsekutivt. Patienterna diagnosticerades kliniskt, nedre extremitet screenades för rörelseinskränkningar i sagittalplanet, naviculares höjd (NH) mättes i två positioner och naviculare drop (ND) beräknades. MTP 1-leden fotograferades tre gånger i standardiserad mätposition och dorsalflexionen mättes med GM på fotografierna som randomiserats.

Majoriteten av idrottsskador inklusive skada på främre korsbandet (Anterior Cruciate Ligament, ACL) uppstår i slutet av träning/tävling när personen tenderar att vara trött. Nuvarande funktionstest inför återgång till idrott efter skada utvärderar ofta individens hoppförmåga i ett icke-uttröttat tillstånd.Syfte: Syftet med följande studie var att se huruvida prestationen i två olika enbenshopp kunde skilja sig mellan före och efter 25 minuters löpning, varav 15 minuter på hög-intensiv nivå och om hopprestationen skiljer sig mellan oskadade och ACL-opererade kvinnor.Metod: Totalt deltog 8 friska kvinnor, utan pågående besvär från nedre extremitet samt 6 färdigrehabiliterade ACL-opererade kvinnor som återgått till sin tidigare aktivitetsnivå. Deltagarna genomförde tester vid två olika tillfällen. Ett Pre-test-tillfälle då inträning av distans- och cross-overhopp samt ett max-pulstest (HRmax) på löpband utfördes. Ett Test-tillfälle där respektive hopp utfördes före och efter cirka 25 minuters löpning varav 15 minuter var på hög-intensiv nivå (>RPE 15 eller >85 % av HRmax).

Majoriteten av idrottsskador inklusive skada på främre korsbandet (Anterior Cruciate Ligament, ACL) uppstår i slutet av träning/tävling när personen tenderar att vara trött. Nuvarande funktionstest inför återgång till idrott efter skada utvärderar ofta individens hoppförmåga i ett icke-uttröttat tillstånd.Syfte: Syftet med följande studie var att se huruvida prestationen i två olika enbenshopp kunde skilja sig mellan före och efter 25 minuters löpning, varav 15 minuter på hög-intensiv nivå och om hopprestationen skiljer sig mellan oskadade och ACL-opererade kvinnor.Metod: Totalt deltog 8 friska kvinnor, utan pågående besvär från nedre extremitet samt 6 färdigrehabiliterade ACL-opererade kvinnor som återgått till sin tidigare aktivitetsnivå. Deltagarna genomförde tester vid två olika tillfällen. Ett Pre-test-tillfälle då inträning av distans- och cross-overhopp samt ett max-pulstest (HRmax) på löpband utfördes. Ett Test-tillfälle där respektive hopp utfördes före och efter cirka 25 minuters löpning varav 15 minuter var på hög-intensiv nivå (>RPE 15 eller >85 % av HRmax).

Majoriteten av idrottsskador inklusive skada på främre korsbandet (Anterior Cruciate Ligament, ACL) uppstår i slutet av träning/tävling när personen tenderar att vara trött. Nuvarande funktionstest inför återgång till idrott efter skada utvärderar ofta individens hoppförmåga i ett icke-uttröttat tillstånd.Syfte: Syftet med följande studie var att se huruvida prestationen i två olika enbenshopp kunde skilja sig mellan före och efter 25 minuters löpning, varav 15 minuter på hög-intensiv nivå och om hopprestationen skiljer sig mellan oskadade och ACL-opererade kvinnor.Metod: Totalt deltog 8 friska kvinnor, utan pågående besvär från nedre extremitet samt 6 färdigrehabiliterade ACL-opererade kvinnor som återgått till sin tidigare aktivitetsnivå. Deltagarna genomförde tester vid två olika tillfällen. Ett Pre-test-tillfälle då inträning av distans- och cross-overhopp samt ett max-pulstest (HRmax) på löpband utfördes. Ett Test-tillfälle där respektive hopp utfördes före och efter cirka 25 minuters löpning varav 15 minuter var på hög-intensiv nivå (>RPE 15 eller >85 % av HRmax).

Majoriteten av idrottsskador inklusive skada på främre korsbandet (Anterior Cruciate Ligament, ACL) uppstår i slutet av träning/tävling när personen tenderar att vara trött. Nuvarande funktionstest inför återgång till idrott efter skada utvärderar ofta individens hoppförmåga i ett icke-uttröttat tillstånd.Syfte: Syftet med följande studie var att se huruvida prestationen i två olika enbenshopp kunde skilja sig mellan före och efter 25 minuters löpning, varav 15 minuter på hög-intensiv nivå och om hopprestationen skiljer sig mellan oskadade och ACL-opererade kvinnor.Metod: Totalt deltog 8 friska kvinnor, utan pågående besvär från nedre extremitet samt 6 färdigrehabiliterade ACL-opererade kvinnor som återgått till sin tidigare aktivitetsnivå. Deltagarna genomförde tester vid två olika tillfällen. Ett Pre-test-tillfälle då inträning av distans- och cross-overhopp samt ett max-pulstest (HRmax) på löpband utfördes. Ett Test-tillfälle där respektive hopp utfördes före och efter cirka 25 minuters löpning varav 15 minuter var på hög-intensiv nivå (>RPE 15 eller >85 % av HRmax).

Syfte och frågeställningar Studiens syfte var att undersöka om utförandet av en isometrisk bålstabiliseringsövning/coreövning kunde påverka upplevelsen av smärta i nacke, axlar och skuldror hos kvinnor med kronisk/långvarig idiopatisk smärta. Studiens frågeställningar var: Hur påverkar utförandet av övningen ?plankan? upplevelsen av smärta i nacke, axlar och skuldror hos deltagarna? Förändras den maximala uthålligheten i övningen mellan deltagarnas första och sista träningstillfälle? Kan interventionen fullföljas av deltagarna?Metod Fyra kvinnliga deltagare som alla hade kronisk/långvarig smärta i nacke, axlar eller skuldror utförde övningen ?plankan? som hemträningsövning under fyra veckors tid. Mängden träning dokumenterades i en träningsdagbok som deltagarna kontinuerligt fyllde i under träningsperioden. Före samt inom en vecka efter träningsperioden ifylldes en enkät med frågor om upplevd intensitet, frekvens och lokalisation av smärta.

Majoriteten av idrottsskador inklusive skada på främre korsbandet (Anterior Cruciate Ligament, ACL) uppstår i slutet av träning/tävling när personen tenderar att vara trött. Nuvarande funktionstest inför återgång till idrott efter skada utvärderar ofta individens hoppförmåga i ett icke-uttröttat tillstånd.Syfte: Syftet med följande studie var att se huruvida prestationen i två olika enbenshopp kunde skilja sig mellan före och efter 25 minuters löpning, varav 15 minuter på hög-intensiv nivå och om hopprestationen skiljer sig mellan oskadade och ACL-opererade kvinnor.Metod: Totalt deltog 8 friska kvinnor, utan pågående besvär från nedre extremitet samt 6 färdigrehabiliterade ACL-opererade kvinnor som återgått till sin tidigare aktivitetsnivå. Deltagarna genomförde tester vid två olika tillfällen. Ett Pre-test-tillfälle då inträning av distans- och cross-overhopp samt ett max-pulstest (HRmax) på löpband utfördes. Ett Test-tillfälle där respektive hopp utfördes före och efter cirka 25 minuters löpning varav 15 minuter var på hög-intensiv nivå (>RPE 15 eller >85 % av HRmax).