En experimentell ansats till att jämföra animeringar för webben utförda med JavaScriptsbiblioteket jQuery och animeringsmetoder för stilmallsverktyget CSS3. Uppsatsen inleds med en litteraturstudie där information angående HTML, DOM, CSS, CSS3, JavaScript och jQuery presenteras som står i relation till experimenten. Detta följs av de faktiska experimenten och ett resultat som kategoriseras i tre delar: teknisk, praktisk och visuell analys. Dessa reflekteras med ett resultat som framhäver CSS styrka i lägre prestandakrav än jQuery som istället styrks av sin kompatibilitet..

Syftet med studien var att fastställa hur man presenterar en pedagogisk text på webben så att den blir tillgänglig, läsbar och användbar för målgruppen. Undersökningen gjordes med en inledandeforskningsöversikt och därpå följande litteraturstudier. Speciellt värdefull visade sig WCAG 2.0 (Web Content Accessibility Guidelines) vara som dessutom ligger till grund för såväl litteratur inom området som för framtagna riktlinjer för svenska myndigheter. Metoder för att mäta graden av tillgänglighet, läsbarhet och användbarhet utvärderas i teoridelen, bland vilka Lix kan nämnas. Därefter skapades en enkel webbsida i enighet med de riktlinjer somtagits fram med enkäter, intervjuer och litteraturstudier.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur en presentationstjänst med karta och realtid på webben visualiseras för olika presentationsplattformar. Arbetet har resulterat i en designmodell med fokus på grafisk layout för PC, PDA och Wap-telefon. Designmodellen är tänkt att fungera som en vägvisare vid utveckling av grafiska användargränssnitt för olika presentationsplattformar. Designmodellen baseras på vedertagna teorier inom ämnesområdet. Med utgångspunkt av vad som framkommit från teorierna har en designmodell konstruerats.

Syftet med detta arbete har varit att ta fram en hemsida med teknikövningar som pedagoger verksamma inom förskoleklass skall kunna ha användning av i sin undervisning i teknik. En strukturerad intervju har genomförts för att få svar på frågeställningarna. Resultatet beskriver pedagogernas syn och medvetenhet innan de tagit del av övningarna och hur deras syn förändrats efter de genomfört övningarna. Som slutsats kan man i förhållande till frågeställningarna i detta examensarbete se att pedagogernas medvetenhet och syn på teknik har förändrats efter slutfört arbete med övningarna..

Internet är ett globalt nätverk som förser en användare med ofantliga mängder information. Internet ger även användaren den unika möjligheten att själv publicera sin information utan någon form av kontroll. Den möjligheten har gjort att mycket missvisande och falsk information finns tillgänglig på Internet. Det är helt upp till användaren att försöka avgöra om informationen är sann, giltig och korrekt, det vill säga trovärdig, frågan är bara om användaren gör det?Följande examensarbete har undersökt om en erfaren Internetanvändare utför någon form av källkritisk granskning, eller överhuvudtaget funderar över trovärdigheten hos information från webben.

Detta arbete grundar sig pa? tanken om att kontrapunktsstudier i rena?ssansstil skulle kunna levandego?ras genom historiskt grundade improvisationso?vningar. Ett studium av musikhistorisk litteratur tillsammans med analyser och praktisk o?vning har resulterat i ett pedagogiskt och konstna?rligt material, som kan anva?ndas fo?r att o?versiktligt visa de historiska fo?rha?llandena kring improviserad musik, men som ocksa? kan fungera som ett verktyg fo?r instudering och konstna?rligt framfo?rande. .

Webbyra?er arbetar inom en bransch som sta?ndigt fo?ra?ndras. Nya tekniker och tja?nster uppkommer dagligen, vilket go?r att det kan vara sva?rt att ha?lla sig a? jour med utvecklingen som sker pa? webben. Det finns ma?nga strategier fo?r att ha?lla sig a? jour fo?r andra branscher men dessa a?r sva?ra att applicera pa? webbyra?er da? de har en tendens att arbeta ad hoc.

Ljud har en förmåga att påverka våra känslor. Begreppet ljudwebb är framtaget till denna undersökning och syftar på de ljudlagda applikationer som, i och med den tekniska utvecklingen, har börjat dyka upp inom webben. Ljudwebben har fått sitt namn från ljudfilmen, de filmer som började experimentera med ljud under filmindustrins tekniska revolution runt 1930-talet. Syftet med denna undersökning är att utforska vad ljudets känslopåverkande egenskaper kan bidra med inom webben. Genom att utgå från fysiker-filosofen Karen Barads tankar om det ständigt rekonstruerande fenomenet samt filosofen Sarah Ahmeds kritik mot den fenomenologiska orienteringen lyder undersökningens frågeställning.

Bakgrund: Patienter som f?r palliativ v?rd drabbas ofta av olika symtom som kan inneb?ra lidande och f?rs?mrad livskvalitet. Andn?d ?r ett symtom som ?r vanligt f?rekommande vid flera tillst?nd i palliativ v?rd och prevalensen ?r h?gre bland patienter med exempelvis lungcancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Andn?d kan upplevas mycket obehagligt och har ofta ett n?ra samband med ?ngest.

Under det senaste decenniet har en utveckling skett i den virtuella världen, då Internet har kommit att bli en försäljningskanal där konsumenter numera kan handla produkter online. I takt med denna utveckling har även företags förutsättningar för att skapa förtroende förändrats. Idag ses förtroendeskapande som det viktigaste elementet vid försäljning på webben, då ett förtroende kan reducera den osäkerhet en konsument många gånger upplever inför ett köp på webben. Denna osäkerhet härrör avsaknaden av den fysiska tillgången till såväl produkt som butik. Med bakgrund av detta utgör en hemsidas produktinformation en central faktor för förtroendeskapande vid försäljning i webbutik.

The purpose of this thesis is to analyse studies that evaluate Web search engines. This is done in four categories; the researchers? purpose, the evaluation measurements, the relevance, and the time aspect. Our method is based on a text analysis in which we use the direction of analysis of the content of sixteen evaluation experiments. Our results indicate fundamental differences in the way the researchers are tackling the problem of evaluation of Web search engines.

Internet är för många en självklarhet, men för andra är det ett helt outforskat område. Fenomenet som kallas den digitala skiljelinjen innebär att det finns stora skillnader av kunskap och infrastruktur kring internet mellan olika regioner i världen. Att hela världen inte kan ta del av de möjligheter internet bidrar med är problematiskt på flera sätt, inte minst att webben, som är ett otroligt verktyg för att sprida kunskap som inte finns tillgänglig i samma grad överallt. Finns det någonting webbutvecklare kan göra för att trotsa den digitala skiljelinjen och leverera en stabil och användbar upplevelse? Detta kandidatarbete undersöker vad som kan göras för att lösa många av de svårigheter som den digitala skiljelinjen innebär för en webbapplikation.

Internet är för många en självklarhet, men för andra är det ett helt outforskat område. Fenomenet som kallas den digitala skiljelinjen innebär att det finns stora skillnader av kunskap och infrastruktur kring internet mellan olika regioner i världen. Att hela världen inte kan ta del av de möjligheter internet bidrar med är problematiskt på flera sätt, inte minst att webben, som är ett otroligt verktyg för att sprida kunskap som inte finns tillgänglig i samma grad överallt. Finns det någonting webbutvecklare kan göra för att trotsa den digitala skiljelinjen och leverera en stabil och användbar upplevelse? Detta kandidatarbete undersöker vad som kan göras för att lösa många av de svårigheter som den digitala skiljelinjen innebär för en webbapplikation.

Allt eftersom webben utvecklas kommer det nya tekniker och verktyg att lära sig för webbutvecklare. WebStorage är en av dessa. Som en del av HTML5 har den många användbara funktioner som öppnar upp nyamöjligheter för utvecklare och för vad webben kan användas till. Som plattform har en hemsida som gåttunder projektnamnet Partify använts och här har Web Storage testas att användas för att undersöka hurman bäst använder tekniken. Rapporten innehåller ingående fakta om hur Web Storage är uppbyggt ochhur man använder det.Efter jämförelse med dagens vanliga teknik, cookies, finns tydliga resultat på hur väl Web Storage hävdarsig när det gäller säkerhet, prestanda, användarvänlighet och funktionalitet.

Allt eftersom webben utvecklas kommer det nya tekniker och verktyg att lära sig för webbutvecklare. WebStorage är en av dessa. Som en del av HTML5 har den många användbara funktioner som öppnar upp nyamöjligheter för utvecklare och för vad webben kan användas till. Som plattform har en hemsida som gåttunder projektnamnet Partify använts och här har Web Storage testas att användas för att undersöka hurman bäst använder tekniken. Rapporten innehåller ingående fakta om hur Web Storage är uppbyggt ochhur man använder det.Efter jämförelse med dagens vanliga teknik, cookies, finns tydliga resultat på hur väl Web Storage hävdarsig när det gäller säkerhet, prestanda, användarvänlighet och funktionalitet.