Syfte Vårt syfte är att undersöka hur de utvalda bankerna har kommunicerat externt via sin webbsida under pågående finanskris. Detta för att när det gäller ens privata och landets ekonomi är osäkerheten stor - och bankerna är människors naturliga val att vända sig till för att få svar i en sådan kris. Vi ämnar undersöka de utvalda bankernas webbsidor för att se hur bankerna beskrivit finanskrisen, vilka krishanteringsstrategier man kan urskilja samt hur de har skapat interaktivitet med allmänheten. Detta för att ta reda på de skillnader och likheter som bankerna kommunicerar under krisen. De utvalda bankerna är Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank.

I arbetet undersöks hur olika animationstekniker på webben presterar utifrån mätningar av FPS och animeringstid. De tekniker som används är CSS3, jQuery och GreenSock Animation Platform. Arbetet är relevant då animationer på nätet blir allt vanligare och kraven på webbsidors snabbhet och respons samtidigt högre. Implementationen som mätningarna sker på består av en webbsida för varje animationsteknik innehållandes tre olika typer av animationer (övergångar, animationer av flera attribut och rotationer i 3D). Detta för att testa hur olika typer av animationer behandlas av de olika teknikerna.

Internet is the world?s largest source of information, and it is expanding every day. It is possible to find all kind of information as long as you know how and where to look for it, but still it is only the words itself that are searched for. We have with this essay tried to find an approach that makes it possible to give the word a meaning or a context.We have, as a starting point used the Socrates method, which is a method that breaks down texts into its smallest elements and forms activities. We have redone these activities to ontologies by forming general and specific descriptions of the activities.

Det har blivit allt vanligare att vi idag använder våra mobila enheter till att besöka webben. I detta examensarbete undersöks vilka centrala designprinciper en designer bör eftersträva när avsikten är att förenkla användningen av en webbplats i en statisk och en rörlig situation via den mobila enheten. Examensarbetet innefattar en litteraturgenomgång, observationsintervjuer vid två tillfällen och en prototyputveckling. Det första intervjutillfället identifierade de grundläggande designprinciperna som sedan stod till grund för prototypen. Det andra intervjutillfället genomfördes mot prototypen med samma individer.

Idag erbjuder webben enorma mängder likartade produkter och information vilket har medfört att användarna ställer allt högre krav på webbplatsens innehåll. Om webbplatsen upplevs som förvirrande, om det tar tid att hitta information eller utföra en viss handling ? fortsätter användarna vidare till nästa webbplats. Resultatet blir att företagen som vill synas på webben måste investera allt större resurser för att stärka sin position på marknaden. Resurssatsningar kan ha betydande påverkan för företagets ekonomi.

I följande rapport redogör jag för mitt examensarbete vid Mälardalens högskola våren 2010. Eskilstuna Kommun-fastigheter AB använder ordet ?trygg? i deras affärsidé på webbsidan (kfast.se). Det finns dock ingen utförlig information i anslutning som förklarar för befintliga och potentiella hyresgäster vilka åtgärder som har genomförts för att öka tryggheten. Syftet med detta arbete har därför varit att dels undersöka vilka brister det finns i den befintliga texten om trygghet på webbsidan, dels att skriva en ny textversion.

Icke vinstdrivande organisationers förtroendeskapande webbkommunikation är en undersökning som syftar till att öka förståelsen för hur icke vinstdrivande organisationer etablerar förtroende i sin kommunikation på webben. Genom att analysera hur de tre icke vinstdrivande organisationerna Forest Stewardship Council (FSC), KRAV och Fairtrade skapar förtroende i textmaterial presenterat på respektive organisations hemsida söker uppsatsen belysa hur olika förtroendeskapande grepp används av icke vinstdrivande organisationer för att etablera förtroende mot allmänheten. Analysen visar att det mest förekommande sättet att skapa förtroende mot allmänheten bland de studerade icke vinstdrivande organisationerna är att framhäva sin expertis på det område organisationen verkar. Uppsatsen öppnar upp för ett nytt forskningsområde med fokus på hur den icke vinstdrivande organisationen etablerar förtroende på webben. För vidare forskning kan det vara intressantatt öka antalet analyserade organisationer för att öka möljligheten att fastslå samband mellan hur stor grad av förtroende allmänheten upplever sig ha för en organisation och vilken typ av förtroendeskapande kommunikationen organisation använder sig av..

Icke vinstdrivande organisationers förtroendeskapande webbkommunikation är en undersökning som syftar till att öka förståelsen för hur icke vinstdrivande organisationer etablerar förtroende i sin kommunikation på webben. Genom att analysera hur de tre icke vinstdrivande organisationerna Forest Stewardship Council (FSC), KRAV och Fairtrade skapar förtroende i textmaterial presenterat på respektive organisations hemsida söker uppsatsen belysa hur olika förtroendeskapande grepp används av icke vinstdrivande organisationer för att etablera förtroende mot allmänheten. Analysen visar att det mest förekommande sättet att skapa förtroende mot allmänheten bland de studerade icke vinstdrivande organisationerna är att framhäva sin expertis på det område organisationen verkar. Uppsatsen öppnar upp för ett nytt forskningsområde med fokus på hur den icke vinstdrivande organisationen etablerar förtroende på webben. För vidare forskning kan det vara intressantatt öka antalet analyserade organisationer för att öka möljligheten att fastslå samband mellan hur stor grad av förtroende allmänheten upplever sig ha för en organisation och vilken typ av förtroendeskapande kommunikationen organisation använder sig av..

Vi ser en förändring i hur vi använder applikationer. Från att tidigare varit associerat till en dator och begränsat till ett par operativsystem finns de numera överallt. Fler plattformar innebär att man måste utveckla en applikation till var och en av dessa. Detta gör att utvecklingstiden och kostnaderna ökar och efterfrågan av crossplattformlösningar i form av webbapplikationer har därför ökat. Vi tittar närmare på hur det går att använda sig av HTML5, och övriga tekniker som en modern webbläsare har integrerat stöd för, för att utveckla webbaserade applikationer.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur svenska dagstidningar använder mediekanalen webb-tv i sitt redaktionella utbud på webben. I undersökningens första del kartlade jag vilka svenska dagstidningar som har webb-tv och om de producerar materialet själva. I den andra delen gjorde jag en närmare studie av de strategiskt valda dagstidningarna Barometern, Dagens Nyheter, Norrbottens Kuriren, Ulricehamns Tidning och Vestmanlands Läns Tidning. Jag undersökte deras webb-tv i fråga om innehåll, form och produktionsvillkor för att ta reda på varför deras webb-tv blir som den blir. I den första delen gjorde jag, under vecka 14 2009, en kvantitativ analys av alla svenska dagstidningar som finns representerade på webben.

Nation branding innebär att profilera och varumärka ett land. Här ingår att kommunicera immateriella värden såsom det upplevelsebaserade, och att visa på det unika med landet. Globaliseringen har skapat förändringar som gör att Sverige inte längre klarar sig på att vara välkända enbart i Europa. Ökad handel med områden där Sverige är relativt okänt betyder att Sverige måste kommunicera sitt varumärke på ett nytt sätt. Syftet med studien är att undersöka hur kommunikationen för profileringen av Sveriges nation branding ser ut, med fokus på webben som kanal.

Målet med det här arbetet har varit att utveckla en ljudmotor skriven i JavaScript som underlättar ljuddesign för webbsidor. Ett sekundärt mål har varit att diskutera hur relevant Flash är för ljuddesign på webben och huruvida HTML5 har möjligheten att ersätta Flash i framtiden. En ljudmotor som har fått namnet Klang har utvecklats som ett JavaScriptbibliotek för integration med interaktiva webbsidor. Ljudmotorn använder Web Audio API, den nyligen föreslådda ljudstandarden för HTML5, som bas för uppspelning och processering av ljud. För att anpassa ljuddesignen för olika typer av webbsidor har Klang möjligheten att dynamiskt styra hur musik och ljud spelas upp beroende på vilken typ av webbsida den används för och hur en besökare använder denna webbsida.

Vi ser en förändring i hur vi använder applikationer. Från att tidigare varit associerat till en dator och begränsat till ett par operativsystem finns de numera överallt. Fler plattformar innebär att man måste utveckla en applikation till var och en av dessa. Detta gör att utvecklingstiden och kostnaderna ökar och efterfrågan av crossplattformlösningar i form av webbapplikationer har därför ökat. Vi tittar närmare på hur det går att använda sig av HTML5, och övriga tekniker som en modern webbläsare har integrerat stöd för, för att utveckla webbaserade applikationer. Vi tar reda på om det finns några hinder eller begränsningar i detta och om det finns några fördelar i att använda webben som plattform. Resultatet indikerar att med de nya tekniker som är på ingång kan man utveckla webbbaserade applikationer med prestanda motsvarande Java eller C#.

The power of news media to shape public opinion has been widely researched and acknowledged. In the globalized world of today, media representations of different ethnic groups therefore contribute to social segregation or desegregation. This thesis investigates how Spanish news media frame Spain?s most numerous minority of non-European ethnicity: the Moroccans. Using a quantitative content analysis, we have analysed about 200 news articles in the two most read Spanish online newspapers, El País and El Mundo, published during a two-year period, 2010-2012.

På webben idag föreligger problem där essentiell information inte finns tillgänglig för alla människor. Detta innebär bland annat ett demokratiskt problem eftersom information i allt större grad distribueras på detta sätt. Bristen på tillgänglighet är så tillvida ett växande problem och något som man från styrande delar av samhället adresserat. Offentliga webbplatser i Sverige är tänkta att följa de riktlinjer som W3C tagit fram, under namnet WCAG och efter vilka man utformat en svensk version av under namnet Vägledningen för 24-timmarswebben.Vår uppsats visar att trots dessa dokument är efterlevnaden av riktlinjer fortfarande låg, även inom offentlig sektor. Vår undersökning har gått ut på att genom intervjuer av webbutvecklare se på sambanden mellan kunskap om, motivation till och efterlevnaden av dessa riktlinjer.