Sök:

Sökresultat:

342 Uppsatser om Övningar pć webben - Sida 12 av 23

AnvÀndarvÀnlig sökfunktionalitet och resultatvisning pÄ webben

I detta arbete undersöks hur man konstruerar en sökfunktion och hur sökresultatvisningen görs pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt. Sökfunktionen Ă€r oftast en central del pĂ„ en webbsida idag och fyller en viktig roll för om en webbsida skall bli framgĂ„ngsrik eller inte. Om informationen inte gĂ„r att hitta pĂ„ ett enkelt sĂ€tt kan webbsidan tappa sina anvĂ€ndare ganska snabbt. Även presentationen av sökresultaten kan vara en vital del dĂ€r logik, design och layout Ă€r viktiga aspekter som inte fĂ„r förbises. Det finns sĂ„ledes en hel del faktorer att ta hĂ€nsyn till som webbutvecklare.Rapporten gĂ„r igenom nĂ„gra utvalda best-practice metoder frĂ„n omrĂ„den som layout, sökfĂ€lt, sökresultat och paginering med syftet att identifiera viktiga och anvĂ€ndbara metoder.

#Förskolan #webben och #utvecklingen: En studie om pedagogers uppfattningar kring dokumentation som publiceras pÄ Internet

Syftet med vÄr studie Àr att förstÄ i vilken omfattning pedagoger anvÀnder Internet för att publicera dokumentation av barn i verksamheten, och hur delaktiga barnen Àr i dokumentationsprocessen. Vi vill ÄskÄdliggöra pedagogers uppfattningar om dokumentation som synliggörs pÄ Internet och vi hoppas att tillföra en synvinkel av hur delaktiga barn Àr i dokumentationsprocesser, dels det som synliggörs i förskolan men Àven det som publiceras pÄ Internet.För att fÄnga omfattningen av pedagogers anvÀndande av Internet i verksamheten samt deras uppfattningar ingick 63 förskollÀrare och barnskötare i en enkÀtstudie.Resultatet visar att det sker ett publicerande av dokumentation pÄ Internet som Àr bÄde öppet och slutet för allmÀnheten. En viktig slutsats Àr att barn inte alltid Àr helt delaktiga i dokumentationsprocessen och urval av material som ska publiceras samt att pedagoger inte alltid tÀnker pÄ de socioekonomiska förutsÀttningarna som rÄder i Sverige. Detta kan leda till att barn eller vÄrdnadshavare inte fÄr ta del av dokumentation dÄ det ibland förutsÀtts att alla har tillgÄng till Internet i hemmet..

Skvaller eller nöjesnyheter? : SÄ rapporterade svensk press om Michael Jacksons död.

En kvalitativ undersökning av hur de största svenska tidningarna rapporterade om Michael Jacksons död. Genom en innehÄllsanalys och intervjuer med journalister kartlÀggs det första dygnet efter stjÀrnans bortgÄng för att se hur nöjesjournalister bemöter nyheter genom att undersöka vilka kÀllor man anvÀnde och vad man valde att publicera pÄ webben och i pappret. Detta görs genom en kvalitativ innehÄllsanalys av mediamaterialet samt strukturerade intervjuer med journalisterna som jobbade under det valda dygnet. Centralt för uppsatsen Àr hur journalister pÄ Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen stÀller sig till kÀndissajten TMZ och hur de vÀrderar sajten som kÀlla. Den teoretiska bakgrunden utgörs av studier i medieetik, kÀllkritik och kÀndiskultur.

SÀg det tydligt! : Stil i text pÄ webben

AbstractWrite the most important things first in text that will be read by a scanning web user. This paper is based upon theories about? how we read? what style in texts is? how texts should be written for web pagesReading from computer screens is about 25 percent slower than reading from paper. This because screens? flicker? have lower resolution than paperAll text with the purpose of being read from a screen should be adjusted to the reader?s physical condition.

Blodsocker- och kostkontroll pÄ webben

I Sverige finns det i dag ca: 350.000 diabetiker och varje dag mÄste de testa sitt blodsocker 6-7 gÄnger, ibland oftare. Detta krÀver disciplin och de mÄste göra detta sÄ att de kan se att deras blodsockervÀrden Àr normala. VÄrat mÄl Àr att skapa en webbsida som gör livet lÀttare för diabetiker. Ett problem som kan uppstÄ nÀr man skapar en webbsida Àr att den inte blir tillrÀckligt anvÀndarvÀnlig och blir för svÄr för besökarna att anvÀnda och förstÄ. För att kunna hjÀlpa diabetiker sÄ mÄste vi ta reda pÄ hur vi ska visualisera de olika vÀrden som diabetiker dagligen mÄste logga pÄ nÄgot sÀtt.

En jÀmförande prestandastudie mellan JSON och XML

NÀr man utvecklar en ny produkt eller tjÀnst stÄr man ofta inför valet av dataformat. De mest anvÀnda idag Àr JSON och XML. Formaten ser vÀldigt olika ut, erbjuder olika funktioner, men anvÀnds inte sÀllan till samma sak. Vilket som egentligen Àr snabbast finns det mycket Äsikter om, men inte lika mycket testresultat. Den luckan skall detta arbete tÀcka.

Tillit pÄ webben Annozilla som förtroendeingivande verktyg

This thesis examines trust on the web. W3C is a consortium of organisations focusing on development of standards for web publishing, and one of their projects within the semantic web track is web-based annotations. The purpose of the investigation at hand is to evaluate to what extent different factors are being considered when webbased information is judged, and whether web-based annotations could serve as a confidence-inspiring tool. The main research question was therefore: How do the informants experience Annozilla as a possible confidence-inspiring tool? The empirical material consists of a case study with eight informants.

Mitt pedagogiska minne : IKT och lÀrande med PIM3

SammanfattningI egenskap av Pim examinator harjag i min uppsats studerat hur pedagogerna omsÀtter sina Pim kunskaper i praktiken.  Jag har utgÄtt frÄn tanken, att pedagogerna har fÄtt gedigna kunskaper i att anvÀnda IT tekniken i kommunikation och arbetssÀtt under sin utbildning i Skolverkets Praktiskt IT- och mediekompetens.  Utbildningen Àr ett praktexempel pÄ hur man organiserar lÀrandet som Àr oberoende av tid och plats!För att fÄ reda pÄ vad som hÀnder i praktiken, har jag tittat pÄ sex pedagogers inlÀmnade Pim3 uppgifter Mitt pedagogiska minne samt enkÀtsvar. EnkÀtfrÄgor gav direkta svar pÄ frÄgor som kategoriserats med hjÀlp av Dr Puenteduras SAMR - modell och Jan Hyléns rapport om Digitalisering av skolan.Pim utbildningarna genomsyras av Vygotskijs tankar om lÀrandet sÄsom Lgr11 och dÀrför presenterar jag teorin och sambandet mellan den och Pim3 uppgiften.Som analysverktyg har jag anvÀnt Dr Puenteduras SAMR - modell. Modellen beskriver utvecklingen i IT- anvÀndandet i fyra steg frÄn lÀgsta nivÄn S, A, M och R till högsta nivÄn.   Jag har definierat sambandet mellan Pim1, Pim2 och Pim3 uppgifterna i Skolverkets utbildning i IT- och mediekompetens och Dr Puenteduras SAMR ? modell.

Webbutveckling och mÀrksprÄk pÄ Internet

Detta examensarbete har inriktat sig mot webbutveckling och avsikten med rapporten var att undersöka hur nÄgra webbyrÄer uppfattar de programmeringssprÄk, mÀrksprÄk och standarder som finns nu och som kommer utvecklas framöver, frÀmst med avseende pÄ webbutveckling. Jag ville Àven ta reda pÄ vad webbyrÄerna anser om mÀrksprÄket XML och vad som kommer ske i framtiden inom omrÄdet Internetutveckling, samt vilka fördelar och nackdelar webbyrÄerna anser att införandet av ny teknik/nya standarder har medfört.För att besvara denna problemstÀllning intervjuade jag sju stycken webbyrÄer i Skövde. Resultatet blev sammanfattat detta:- De sprÄk som anvÀnds pÄ webbsidor Àr frÀmst HTML och olika script-sprÄk.- Standardisering av mÀrksprÄk Àr viktigt för företagen.- MÀrksprÄket XML kommer att anvÀndas först dÄ det blivit en pÄlitlig standard.- Internet upplevs av företagen fortfarande som relativt outvecklat, men kommer enligt företagen att utvecklas och vÀxa, bli mer interaktivt samt integreras med annan teknisk utrustning sÄsom TV-n.- De flesta problem som uppstÄr vid utvecklingen av ny teknik Àr frÀmst mjukvaruproblem, exempelvis inkompatibilitet mellan olika webblÀsare..

Uppdatering av laborationer frÄn ArcGIS 9.2 och 9.3 samt ArcView 3.3 till ArcGIS 10 i kursen Geografisk Informationsteknik ?

PÄ Högskolan i GÀvle ges kursen Geografisk Informationsteknik ? med laborationer som utförs i bl.a. programmen ArcGIS 9.2, 9.3 och i ArcView 3.3. Syftet med detta arbete har varit att uppdatera dessa laborationers handledningar och anpassa dem till den nya versionen ArcGIS 10.I sex av sju laborationer har handledningarna uppdaterats frÄn ArcMap 9.2 och 9.3, och den sjunde har i stort sett helt skrivits om frÄn ArcView 3.3. De tidigare handledningarna har anvÀnts som vÀgledning för att producera de nya handledningarna.

Elektronisk publicering: vetenskapliga dokument med Ă„tkomst via webben

The aim of this master thesis is to study electronic publishing, and our main purpose is to examine different strategies of publishing such as: markup languages and page description formats. We examine in what context these strategies are used for publishing, when it comes to scholarly documents produced by Swedish universities and university colleges during the spring of 2002. We apply a sociological perspective as the theoretical framework for to identify the main purposes for scientists to publish their work. We also discuss properties belonging to the different formats: XML, HTML, PDF and PostScript. By doing a content based survey of the websites at BorÄs University College and at Gothenburg University, we have found that the most common form of electronic publishing, regarding scholarly documents, are lists with bibliographical information on publications and presentations of current research.

Konstruktion av webbaserat SMS-system med Bluetooth teknik : JÀmförelse mellan programsprÄk för Bluetooth applikation i Windows XP

Behovet av tillgÀnglighet pÄ kommunikation innebÀr att vi idag har krav pÄ att meddelanden som skrivs över webben inte bara nÄr oss via en dator utan Àven till vÄra mobiltelefoner. MÄlet med examensarbetet har varit att genom litteraturstudie och intervjuer konstruera ett webbaserat SMS-system som kan anvÀndas till att sÀnda SMS textmeddelande till en godtycklig mobiltelefonenhet. Meddelande som sÀnds ska Àven lagras i databas och administreras via webbsidan. En jÀmförelse har Àven genomförts dÀr syftet har varit att undersöka bÀst lÀmpat programsprÄk för Bluetooth applikation. Metoden har grundat sig pÄ kriterier.

EGENVÅRD VID SÖMNSTÖRNINGAR : - en analys av webbsidor inspirerad av en diskursiv analysmetod

Sömnstörningar Àr ett folkhÀlsoproblem i Sverige. Det finns dock mycket som den enskilde individen sjÀlv kan göra för att förbÀttra sin sömn, med sÄ kallad egenvÄrd. DÄ tekniken stÀndigt utvecklas blir Internet, för alla Äldersgrupper, en allt viktigare kÀlla för informationssökning. Syftet med studien var att belysa hur information om egenvÄrd vid sömnbesvÀr framstÀlls för allmÀnheten pÄ olika Internetsidor samt vilka konsekvenser dessa fÄr för lÀsaren. Med inspiration av en diskursiv analysmetod analyserades tre webbsidor om egenvÄrd vid sömnstörningar.

Nyckelord i sökmotoroptimering ? frÄn framtagning till implementation

Nyckelord anvĂ€nds pĂ„ ett flertal sĂ€tt för att nĂ„ högre rankning i sökmotorresultaten pĂ„ webben och mĂ„nga författare inom Ă€mnet beskriver hur viktigt det Ă€r att anvĂ€nda rĂ€tt nyckelord nĂ€r man sökop-timerar sin webbplats. I litteraturen om sökmotoroptimering beskrivs och kategoriseras nyckelord pĂ„ ett flertal sĂ€tt. Teori-delen i denna uppsats Ă€r tĂ€nkt att vara en samlingsplats för information om nyckelord. Detta för att skapa en samlad helhetsbild av nyckelordsprocessen och beskriva de olika kategorierna av nyckelord sĂ„ att detta finns dokumenterat pĂ„ ett och samma stĂ€lle. I den andra delen av uppsatsen beskrivs en empirisk studie som gjorts för att fĂ„ reda pĂ„ om andra manuella metoder Ă€n den traditionella brainstormingen kan anvĂ€ndas för att ta fram passande nyck-elord till en webbsida. De testade metoderna Ă€r slumpordsassociation, negativ idĂ©generering och 6-3-5. Även brainstorming testades för att jĂ€mföras med de andra tre metoderna.

Community-utveckling i Ruby on Rails

Detta examensarbete riktar in sig pÄ arbetet och utvecklandet av en websida anpassat för onlinespelare. Websidan Àr gjord i Ruby on Rails, ett ramverk som baserar sig pÄ programmeringssprÄket Ruby. Det har en egenskap som grundar sig i att upprepning av programmeringskod inte skall behöva förekomma, detta för att underlÀtta arbetsflödet samt reducera problemen som ofta uppstÄr med för mycket kod Denna egenskap var nÄgot av det som inspirerade mig att fortsÀtta arbeta med ramverket, dÄ jag anvÀnt mig av det innan, och pÄ sÄ sÀtt utveckla mina kunskaper i det. Min idé av att sammanstÀlla en webbapplikation i ramverket kÀndes som den vettigaste formen att testa mina kunskaper genom, samt att göra nÄgot som jag kÀnde saknades pÄ webben ? en optimal sida för grupper av onlinespelare att trÀff as och diskutera i forum.

<- FöregÄende sida 12 NÀsta sida ->