Övervikt och fetma är ett snabbt växande folkhälsoproblem som medför ökad risk för psykosocialt lidande och många allvarliga sjukdomar. Särskilt oroande är att övervikt och fetma allt oftare drabbar barn och ungdomar. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan Body Mass Index (BMI) och Känsla Av SAMmanhang (KASAM) hos elever i skolår 9, samt att analysera kön och psykosociala faktorers (familje- och kamratrelationer) eventuella inverkan på relationen BMI och KASAM.Det statistiska materialet är hämtat från undersökningen ?Liv och hälsa - Ung 2004 Västmanland? där KASAM- skalan med 13 frågor används. Analysmetoden är en multipel regression.Resultaten indikerar svaga samband mellan variablerna.

Fetma är ett tillstånd som har visat sig öka risken för utvecklandet av metabolt (MS) syndrom hos människa. MS karaktäriseras av fetma (framförallt bukfetma), insulinresistens (IR), diabe-tes mellitus och högt blodtryck. Idag anses fetma även vara en av orsakerna till utvecklandet av ekvint metabolt syndrom (EMS) som ses hos hästar. EMS liknar till stor del den sjuk-domsbild som ses hos människor med metabolt syndrom. Förutom fetma är regionala fettan-sättningar och IR vanligt förekommande hos dessa hästar som ofta även utvecklar fång.

Övervikt och fetma är ett växande problem och betraktas som en global epidemi. Också i Sverige har detta ökat avsevärt. Ett för stort energiintag i förhållande till förbrukning är den största orsaken, men också ärftliga faktorer kan leda till övervikt. Detta medför ofta komplikationer för den enskilde personen i form av ökade hälsorisker och sämre livskvalitet. Större kunskaper om orsaker och prevention är viktigt, samt att ha ett korrekt och professionellt bemötande är av stor vikt hos vårdpersonalen som behandlar dessa patienter.

Det kommer alltfler larmrapporter om att Sverige drabbas av en fetmaepedimi. Det är en konsekvens av att vi är allt mindre fysiskt aktiva och har sämre kostvanor. Därför vill jag göra en studie om hur barn ser på dessa fenomen. Jag har undersökt hur några barn uppfattar fysisk aktivitet och kostvanor. Det har jag gjort genom en kvalitativ undersökning, där tio barn i årskurs 6 intervjuades.

 Övervikt och fetma är ett ökande problem i samhället och i världen. Diskrimminering och negativa attityder mot överviktiga människor är vanligt. Upprätthållande av patienternas värdighet är fundamentalt för god omvårdnad. Syftet med denna studie har varit att belysa och sammanställa forskning som beskriver överviktiga människors erfarenheter av värdighet vid behandling och vård inom Hälso- och Sjukvården. Elektroniska sökningar har gjorts i två databaser tillsammans med manuell sökning för att finna referenser.

Bakgrund: Olika metoder tillämpas för att mäta övervikt och fetma och är viktiga som primär åtgärd för sjuksköterskan.Varje patientmöte ska ses som en möjlighet att lyfta de hälsofrämjande aspekterna i sjuksköterskans arbete.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att jämföra olika mätmetoder för att undersöka vilken som är säkrast i upptäckten av överviktsrelaterad ohälsa i ett hälsofrämjande arbete. Mätmetoderna som jämfördes var BMI, midjemått och midjahöftkvot.Metod: Litteraturstudie.Resultat: Viktutvärderingens första steg är att mäta längd, vikt och midjemått. Sjuksköterskor är bäst lämpade att genomföramätningarna för att undvika felvärden eftersom patienter har benägenhet att över/underskatta sina mått. Midjemått är ensam bättre på att korrekt kategorisera individer med den verkliga mängden fett i midjeregionen. Mätmetoden är mindretidskrävande och ger färre felvärden.

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versikt ?r att unders?ka hur ett h?gt intag av ultraprocessade livsmedel (UPF) p?verkar energiintag och kroppsvikt. Metod: Litteraturs?kningen f?r denna ?versikt genomf?rdes i databaserna PubMed och Scopus. Inklusionskriterier var randomiserade kontrollerade studier (RCT-studier) skrivna p? svenska eller engelska med en vuxen population p? ?ver 18 ?r med normalvikt, ?vervikt eller obesitas (BMI>18.5 kg/m2). Exklusionskriterier var icke RCT-studier samt barn/ungdomar under 18 ?r, sjuka eller underviktiga individer (BMI.

Övervikt och fetma är ett ökande problem runtom i samhället, något som visat sig genom ökade kostnader för överviktsrelaterade sjukdomar och sjukskrivingar. Syftet med studien var att genom en litteraturstudie undersöka hur en arbetsplats miljö skall vara för att främja de anställdas hälsa avseende övervikt, fetma, motion och kost. Metoden som användes var en litteraturstudie och datainsamling gjordes genom sökning av vetenskapliga artiklar på databaserna Academic Search Elite samt Highwire Press. Resultat som framkom var att arbetsplatser har goda förutsättningar för att främja den fysiska hälsan för sina anställda. Interventioner som har gjorts har fått goda genomslag och förbättrat både den fysiska aktiviteten samt förbättrat kosthållningen hos sina anställda.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett av vår tids stora folkhälsoproblem, inte bara i Sverige utan i stora delar av världen. Detta tros bero på att vi har förändrat vår livsstil, till att vara mindre fysiskt aktiva och förtära mer snabbmat, godis, alkohol och söta drycker. Eftersom kunskapen om detta förhållande har funnits en tid och andelen överviktiga och feta ändå ökar kan det behövas nya sätt att angripa problemet. Syfte: Att söka evidens för metoden motiverande samtal (MI) i syfte att främja viktnedgång hos vuxna över 18 år. Metod: Litteraturstudie.

Denna studie syftar till att utvärdera implementeringen av Idefics interventionen genom att undersöka nyckelpersonernas åsikter om interventionens utformning, eventuella förslag på förbättringar samt deras åsikter om interventionens tillämpning. Idefics är ett EU-projekt som startades 2006 och ska pågå fram till 2011. Syftet med projektet har varit att få kunskap om vilka faktorer som bidrar till övervikt och fetma hos 2-10 år gamla barn, men också att utveckla och implementera hälsofrämjande och förebyggande insatser i skola och i samhälle. Hälsoläget bland barn kartlades både före och efter 1½ års intervention. En slutlig sammanställning av Idefics projektet kommer att göras, vilket denna studie inte kunnat ta del av.

IntroduktionFetma är ett globalt problem som drabbar fler och fler människor och länder. Både samhällen och enskilda individer söker lösningar för att komma till bukt med problemet som fetma är. Överviktskirurgi är idag den mest effektiva behandlingen mot fetma och sleeve gastrectomy är en av överviktskirurgins tekniker som enligt experter kan ha en klar fördel jämfört med andra tekniker. Det behövs idag fler studier gjorda på sleeve gastrectomy och även på dess påverkan på patienternas kosthållning innan metoden kan accepteras i vardagligt kliniskt bruk i Sverige.SyfteSyftet med studien är att kartlägga överviktspatienters kostvanor sex månader efter det kirurgiska ingreppet sleeve gastrectomy.Metod och Material217 överviktspatienter som genomgått sleeve gastrectomy har sex månader efter operationen besvarat en enkät gällande deras måltidsmönster, livsmedelsval och sensoriska förändringar av matupplevelsen. Svaren bearbetades och utmynnade i deskriptiv statistik.ResultatResultaten visar att en patient som genomgått sleeve gastrectomy i genomsnitt äter fem av sex rekommenderade måltider per dag sex månader postoperativt. Den måltid som flest patienter äter dagligen är frukost tätt följt av middag och lunch.

Övervikt och fetma bland barn är ett snabbt växande hälsoproblem i västvärlden, problemet är bland annat minskad fysisk aktivitet och kost med ett stort fett- och sockerinnehåll Den som varit överviktig som barn kan i större utsträckning få hälsoproblem i vuxen ålder Eftersom detta grundläggs redan i barndomen har distriktssköterskan på barnavårdscentralen en viktig roll att fylla. För att distriktssköterskan skall kunna hjälpa och stötta familjen bör de veta hur fyråringar äter och hur de rör sig. De Svenska näringsrekommendationerna kan vara stöd i samtal med föräldrar. Syftet var att kartlägga fyraåringars kostvanor och fysiska aktivitet och undersöka samband i en regional population i Mellansverige. Kostvanorna hos den regionala populationen av fyraåringar jämfördes med kostvanor hos en nationell population fyraåringar.

ABSTRACTThe aim of this study was to describe various methods of treatment and effects of treatment of ADHD, and to investigate wheater there is an association between adults with ADHD and obesity. Method:  Literature review. Twelve quantitative scientific articles were found in the data bases PubMed, Cinahl and MedLine.  Result: ADHD is a cognitive impairment that can lead to serious complications such as obesity. Studies show that drug treatments of adults with ADHD have positive effects in terms of reduced symptoms, increased efficiency and improved quality of life, but drugs can also cause side effects in form of loss of appetite and insomnia. For adults with ADHD and obesity drugs that affect metabolism have a significant impact on patients ability to lose weight.

Övervikt och fetma är ett problem i västvärlden idag och inverkar på hälsa och välbefinnande. Fetma är en svårbehandlad sjukdom och är en problematisk biverkan vid användning av antipsykotiska läkemedel; förebyggande åtgärder är särskilt viktiga. Sjuksköterskan har, med sin holistiskt biopsykosociala expertis och sin regelbundna direktkontakt med patienter, en unik möjlighet att genom sina observationer samordna och planera interventioner för att förhindra viktuppgång. Sjuksköterskan fungerar som rollmodell för en hälsosam livsstil där rådgivning, stöttning och utbildning ingår. Syftet var att beskriva interventioner för att reducera viktuppgång hos personer som behandlas med antipsykotika.

Ohälsa till följd av övervikt och fetma har kommit att bli ett stort folkhälsoproblem i Sverige och stora delar av världen. Hälsosamma levnadsvanor så som en god kosthållning och viss grad av fysisk aktivitet främjar hälsan och förebygger samtidigt övervikt och fetma. Individers livsstil påverkas av en rad bakomliggande faktorer så som tillgänglighet, närmiljö och sociala kontakter. Studier visar på en ojämlik hälsa, där barn och ungdomar som bor i områden med låg socioekonomisk status i högre utsträckning har ohälsosamma vanor och beteenden än barn från andra områden. I denna studie gjordes sex individuella intervjuer med ungdomar i åldrarna 15-16 år.