The background to this report is the author?s ambition to understand individuals? work situation, how it?s formed in interaction between the individual and factors in the work-setting. Such an ambition is well in line with the concept of Human-Technology-Organization (HTO), a cross-scientific approach that puts a system-oriented perspective on how human, technolog-ical and organizational factors interact within work systems.The aim of this report was to explore managers? work-situation and generate an understanding of it from an HTO-perspective by using an organizational model as a framework for an interview guide and to analyze the work situation from an HTO-perspective following the ques-tions at issue:1. How does the managers experience their work situation?2.

Employer branding, eller arbetsgivarvarumÀrke som det heter pÄ svenska, handlar om att rÀtt mÀnniskor ska attraheras, rekryteras och vilja stanna kvar i ett företag. Ett starkt employer brand Àr nÄgot som har blivit allt viktigare för företagen i kampen om vÀrdefulla andelar pÄ marknaden.  Studier har visat att anstÀllda som Àr engagerade och trivs pÄ sitt arbete ocksÄ presterar bÀttre, vilket leder till ökad produktion och lönsamhetsfördelar. MÄnga företag Àr inte medvetna om eller uppdaterade vad gÀller sitt arbetsgivarerbjudande, det vill sÀga den anledning som arbetsgivaren ger till nuvarande och potentiella anstÀllda att arbeta för denne. Det kan vara svÄrt att faststÀlla vilka omrÄden som behöver utvecklas i företaget och vilka mÄlgrupper som bör prioriteras. TillgÀngliga mÀtmetoder för att fÄ klarhet gÀllande nuvarande employer brand saknas, vilket har bidragit till studiens syfte att skapa ett mÀtverktyg för att utvÀrdera ett företags arbetsgivarvarumÀrke gentemot nuvarande anstÀllda.

SyfteVi vill undersöka om och beskriva hur Human Resource Management kan bidra till minskad personalomsĂ€ttning inom franchisedrivna fastighetsmĂ€klarorganisationer. HuvudfrĂ„gor:Hur upplever anstĂ€llda och före detta anstĂ€llda fastighetsmĂ€klare att personalomsĂ€ttning pĂ„verkar branschen och deras arbetssituation?Hur skulle en mer omfattande organisationsstyrning med inriktning pĂ„ HRM kunna minska personalomsĂ€ttning inom fastighetsmĂ€klarorganisationer styrda enligt franchisestruktur?MetodI arbetet hĂ„lls ett Hermeneutiskt synsĂ€tt. Ämnet personalomsĂ€ttning och dess orsaker har tidigare behandlats i uppsatser som berör fastighetsmĂ€klarbranschen och vi ser vĂ„rt arbete som en vidareutveckling i denna frĂ„ga. För att fĂ„ en uppfattning om hur medarbetare ser pĂ„ ledarskap och personalomsĂ€ttning, anvĂ€nds den kvalitativa intervjumetoden.Resultat & SlutsatsDe svar som framkom av intervjuerna med anstĂ€llda och före detta anstĂ€llda, visar att det finns en stark oro för personalomsĂ€ttningen inom fastighetsmĂ€klarbranschen. Detta pĂ„verkar anstĂ€llda mĂ€klares redan höga arbetsbelastning.

Employer branding, eller arbetsgivarvarumÀrke som det heter pÄ svenska, handlar om att rÀtt mÀnniskor ska attraheras, rekryteras och vilja stanna kvar i ett företag. Ett starkt employer brand Àr nÄgot som har blivit allt viktigare för företagen i kampen om vÀrdefulla andelar pÄ marknaden.  Studier har visat att anstÀllda som Àr engagerade och trivs pÄ sitt arbete ocksÄ presterar bÀttre, vilket leder till ökad produktion och lönsamhetsfördelar. MÄnga företag Àr inte medvetna om eller uppdaterade vad gÀller sitt arbetsgivarerbjudande, det vill sÀga den anledning som arbetsgivaren ger till nuvarande och potentiella anstÀllda att arbeta för denne. Det kan vara svÄrt att faststÀlla vilka omrÄden som behöver utvecklas i företaget och vilka mÄlgrupper som bör prioriteras. TillgÀngliga mÀtmetoder för att fÄ klarhet gÀllande nuvarande employer brand saknas, vilket har bidragit till studiens syfte att skapa ett mÀtverktyg för att utvÀrdera ett företags arbetsgivarvarumÀrke gentemot nuvarande anstÀllda.

Employer branding, eller arbetsgivarvarumÀrke som det heter pÄ svenska, handlar om att rÀtt mÀnniskor ska attraheras, rekryteras och vilja stanna kvar i ett företag. Ett starkt employer brand Àr nÄgot som har blivit allt viktigare för företagen i kampen om vÀrdefulla andelar pÄ marknaden.  Studier har visat att anstÀllda som Àr engagerade och trivs pÄ sitt arbete ocksÄ presterar bÀttre, vilket leder till ökad produktion och lönsamhetsfördelar. MÄnga företag Àr inte medvetna om eller uppdaterade vad gÀller sitt arbetsgivarerbjudande, det vill sÀga den anledning som arbetsgivaren ger till nuvarande och potentiella anstÀllda att arbeta för denne. Det kan vara svÄrt att faststÀlla vilka omrÄden som behöver utvecklas i företaget och vilka mÄlgrupper som bör prioriteras. TillgÀngliga mÀtmetoder för att fÄ klarhet gÀllande nuvarande employer brand saknas, vilket har bidragit till studiens syfte att skapa ett mÀtverktyg för att utvÀrdera ett företags arbetsgivarvarumÀrke gentemot nuvarande anstÀllda.

OrganisationsförÀndringar blir allt vanligare fenomen i sÄvÀl privata som offentliga organisationer. FörÀndringar i omgivningen förutsÀtter att organisationer kan anpassa sin verksamhet. OrganisationsförÀndringar anses ibland vara nödvÀndiga för att möta förÀndringar som sker internt och externt i organisationer, trots detta visar studier att endast 30 % av de större organisationsförÀndringar som genomförs nÄr ett lyckat slutresultat (Kotter, 2007, s.96; Washington and Hacker, 2005; Kitchen & Daly, 2002).  Forskning visa att det inte finns nÄgot bÀsta sÀtt att genomföra en organisationsförÀndring dock tyder studier pÄ att kommunikationen mellan ledare av organisationsförÀndringen och medarbetare i den organisation dÀr organisationsförÀndringen implementeras, Àr viktigt för att nÄ ett lyckat slutresultat. Studien baseras pÄ ett fall dÀr en kommun genomför den största organisationsförÀndringen pÄ cirka 40 Är. Syftet med denna uppsats Àr att analysera hur kommunikationen mellan förÀndringsledningen och medarbetarna pÄverkar en organisationsförÀndring i en kommunal verksamhet.

SjukfrÄnvaro, och dess orsaker har debatterats kraftigt i samhÀllet under mÄnga Är. Debatten har frÀmst avsett lÄngtidssjukskrivning. Denna studie har fokus pÄ korttidsfrÄnvaron, vilket avser sjukfrÄnvaro under 15 dagar och som ligger inom arbetsgivarens sjuklöneperiod. KorttidsfrÄnvaron Àr upprepande nÀr medarbetaren har varit borta vid sex tillfÀllen under 12 mÄnader.NÀr möjligheterna att göra nÄgot Ät livssituationen stÀngs (genom att kontrollmöjligheterna har minskat samtidigt som kraven ökat) ÄterstÄr för mÄnga mÀnniskor endast att anvÀnda korttidsfrÄnvaro för ÄterhÀmtning, eller ocksÄ gÄr de in i utmattningstillstÄnd ? (Theorell, 2003: 9)Studien utgÄr frÄn medarbetarens perspektiv, och resultatet visar att de medarbetare i studien som har varit upprepat korttidsfrÄnvarande uppfattar PiteÄ Kommuns tidiga rehabiliteringsarbete pÄ olika sÀtt.

OrganisationsförÀndringar blir allt vanligare fenomen i sÄvÀl privata som offentliga organisationer. FörÀndringar i omgivningen förutsÀtter att organisationer kan anpassa sin verksamhet. OrganisationsförÀndringar anses ibland vara nödvÀndiga för att möta förÀndringar som sker internt och externt i organisationer, trots detta visar studier att endast 30 % av de större organisationsförÀndringar som genomförs nÄr ett lyckat slutresultat (Kotter, 2007, s.96; Washington and Hacker, 2005; Kitchen & Daly, 2002).  Forskning visa att det inte finns nÄgot bÀsta sÀtt att genomföra en organisationsförÀndring dock tyder studier pÄ att kommunikationen mellan ledare av organisationsförÀndringen och medarbetare i den organisation dÀr organisationsförÀndringen implementeras, Àr viktigt för att nÄ ett lyckat slutresultat. Studien baseras pÄ ett fall dÀr en kommun genomför den största organisationsförÀndringen pÄ cirka 40 Är. Syftet med denna uppsats Àr att analysera hur kommunikationen mellan förÀndringsledningen och medarbetarna pÄverkar en organisationsförÀndring i en kommunal verksamhet.

I denna uppsats analyseras vilka huvudsakliga ekonomiska och strukturella faktorer som bestÀmmer den aggregerade efterfrÄgan pÄ högskoleutbildning i Sverige. Den ekonomisk-teoretiska ansatsen fungerar sedan som underbyggnad till en ekonometrisk paneldataanalys dÀr effekten av förÀndringar i ungdomsarbetslösheten pÄ efterfrÄgan undersöks nÀrmare. I den ekonometriska modelleringen inkluderas Àven avstÄndet till nÀrmaste högskolecampus i en interaktionsterm med syftet att undersöka om effekten frÄn förÀndringar i ungdomsarbetslösheten pÄverkas av det geografiska avstÄndet.UtifrÄn ett ekonomiskt angreppssÀtt beskrivs och analyseras den aggregerade efterfrÄgan utifrÄn utgÄngspunkten att den bestÀms utifrÄn individers val att pÄbörja studier. Ur ett rationalitetsperspektiv kan olika faktorers pÄverkan pÄ individers respektive nyttofunktion fungera som en förklaring till den aggregerade efterfrÄgans sammansÀttnig. Ett centralt begrepp Àr individens alternativkostnad som bl.a.

Medarbetarskapet har pÄ senare tid blivit mer och mer aktuellt i bÄde den privata och offentligasektorn. Organisationer och företag har börjat se sina medarbetare som de centrala aktörerna isina verksamheter, istÀllet för att enbart se till cheferna och deras ledarskap. I stort handlarmedarbetarskapet om hur medarbetarna pÄ en arbetsplats hanterar sin relation till sinarbetsgivare, till det egna arbetet och till sina arbetskollegor. Det medarbetarskap som rÄder pÄ en arbetsplats kan, enligt litteraturen, beskrivas i termer av öppenhet och förtroende, engagemangoch meningsfullhet, gemenskap och samarbete samt ansvarstagande och initiativtagande.VÄrt syfte med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka det medarbetarskap som existerar i tvÄav Lilla Edets kommuns Àldreomsorgsverksamheter. Genom enkÀter och intervjuer har vi undersökt medarbetarnas och chefernas uppfattning om det rÄdande medarbetarskapet, och deras vilja till delaktighet gÀllande förbÀttring och utveckling av deras medarbetarskap.

OrganisationsförÀndringar blir allt vanligare fenomen i sÄvÀl privata som offentliga organisationer. FörÀndringar i omgivningen förutsÀtter att organisationer kan anpassa sin verksamhet. OrganisationsförÀndringar anses ibland vara nödvÀndiga för att möta förÀndringar som sker internt och externt i organisationer, trots detta visar studier att endast 30 % av de större organisationsförÀndringar som genomförs nÄr ett lyckat slutresultat (Kotter, 2007, s.96; Washington and Hacker, 2005; Kitchen & Daly, 2002).  Forskning visa att det inte finns nÄgot bÀsta sÀtt att genomföra en organisationsförÀndring dock tyder studier pÄ att kommunikationen mellan ledare av organisationsförÀndringen och medarbetare i den organisation dÀr organisationsförÀndringen implementeras, Àr viktigt för att nÄ ett lyckat slutresultat. Studien baseras pÄ ett fall dÀr en kommun genomför den största organisationsförÀndringen pÄ cirka 40 Är. Syftet med denna uppsats Àr att analysera hur kommunikationen mellan förÀndringsledningen och medarbetarna pÄverkar en organisationsförÀndring i en kommunal verksamhet.

Employer branding, eller arbetsgivarvarumÀrke som det heter pÄ svenska, handlar om att rÀtt mÀnniskor ska attraheras, rekryteras och vilja stanna kvar i ett företag. Ett starkt employer brand Àr nÄgot som har blivit allt viktigare för företagen i kampen om vÀrdefulla andelar pÄ marknaden.  Studier har visat att anstÀllda som Àr engagerade och trivs pÄ sitt arbete ocksÄ presterar bÀttre, vilket leder till ökad produktion och lönsamhetsfördelar. MÄnga företag Àr inte medvetna om eller uppdaterade vad gÀller sitt arbetsgivarerbjudande, det vill sÀga den anledning som arbetsgivaren ger till nuvarande och potentiella anstÀllda att arbeta för denne. Det kan vara svÄrt att faststÀlla vilka omrÄden som behöver utvecklas i företaget och vilka mÄlgrupper som bör prioriteras. TillgÀngliga mÀtmetoder för att fÄ klarhet gÀllande nuvarande employer brand saknas, vilket har bidragit till studiens syfte att skapa ett mÀtverktyg för att utvÀrdera ett företags arbetsgivarvarumÀrke gentemot nuvarande anstÀllda.

Syftet med vÄr studie var att problematisera Susano AB:s tjÀnst Rehablinjen med hjÀlp av KASAM-teorins livsfrÄgeformulÀr som verktyg för att nÄ insikt om tjÀnsten hade potential för att i framtiden anvÀndas vid upprepad korttidsfrÄnvaro samt vid konflikter pÄ arbetsplatsen. Syftet med tjÀnsten Rehablinjen Àmnar identifiera bakomliggande faktorer till den upprepade korttidsfrÄnvaron eller konflikterna och pÄ sÄ sÀtt förebygga risk för lÄngtidssjukskrivningar, vilket vi anser Àr en av dagens gedigna samhÀllsproblem. Studien hade tvÄ mÀtpunkter med fyra veckors mellanrum och genom dessa Àmnade vi författare utlÀsa om Susano AB:s medarbetarenkÀt fÄngade upp de potentiella förÀndringarna som skett hos medarbetarna mellan mÀtpunkt ett och tvÄ, samt om minskningen eller ökningen av enkÀtens riskfaktorer lÄg i linje med den förÀndring som skett utifrÄn medarbetarens KASAM-vÀrde. Vi Àmnade Àven ta reda pÄ medarbetarnas egen uppfattning om insatsens pÄverkan och om den upplevdes ha pÄverkat det fysiska och/eller psykiska vÀlmÄendet. Vi blev tilldelade en grupputredning av Susano AB som var för tiden av vÄr C-uppsats deras aktuella uppdragsgivare.

Sammanfattning BAKGRUND: Denna studie berör egenföretagande konsulter som inredare och deras beskrivning samt anvĂ€ndande av nĂ€tverkande. Egenföretagande konsulter Ă€r den mĂ„lgrupp som representerar informanterna i studien med anledning av att de ingĂ„r i en komplex och flexibel arbetssituation. UtifrĂ„n den egenföretagande situationen har dessa informanters beskrivning av kompetensutveckling utifrĂ„n nĂ€tverkande belysts i relation till hĂ€lsa som vĂ€lmĂ„ende. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR: Syftet med denna studie Ă€r att studera nĂ€tverkandets betydelse för utveckling av kompetens, det vill sĂ€ga, utveckling av förmĂ„gor, fĂ€rdigheter och yrkesrelaterade kunskaper inom en yrkesprofession. Mer specifikt inbegriper syftet att söka förstĂ„else för hur individer, som delar praktikgemenskap i form av egenföretagande konsulter i inredningsbranschen, beskriver och anvĂ€nder nĂ€tverkande som en kĂ€lla till kompetensutveckling samt om detta kan bidra till dessa individers vĂ€lmĂ„ende i arbetslivet.

Medarbetarskapet har pÄ senare tid blivit mer och mer aktuellt i bÄde den privata och offentligasektorn. Organisationer och företag har börjat se sina medarbetare som de centrala aktörerna isina verksamheter, istÀllet för att enbart se till cheferna och deras ledarskap. I stort handlarmedarbetarskapet om hur medarbetarna pÄ en arbetsplats hanterar sin relation till sinarbetsgivare, till det egna arbetet och till sina arbetskollegor. Det medarbetarskap som rÄder pÄ en arbetsplats kan, enligt litteraturen, beskrivas i termer av öppenhet och förtroende, engagemangoch meningsfullhet, gemenskap och samarbete samt ansvarstagande och initiativtagande.VÄrt syfte med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka det medarbetarskap som existerar i tvÄav Lilla Edets kommuns Àldreomsorgsverksamheter. Genom enkÀter och intervjuer har vi undersökt medarbetarnas och chefernas uppfattning om det rÄdande medarbetarskapet, och deras vilja till delaktighet gÀllande förbÀttring och utveckling av deras medarbetarskap.