Studier har visat att mikroföretag inom tjÀnstesektorn ofta Àr ganska eftersatta i sin ITanvÀndningi förhÄllande till större företag. Vi ser dÀrför ett behov av att undersöka hurIT kan anvÀndas för att stödja mikroföretag inom tjÀnstesektorn.Vi har genom induktivt arbete utfört fem intervjuer för att undersöka hur IT kananvÀndas för att stödja arbetet inom mikroföretag i tjÀnstesektorn, dÀr vi valt att titta pÄfrisörbranschen som exempel. UtifrÄn det resultat vi samlat in har vi utvecklat en ITbaseradsystemprototyp i nÀra samarbete med salongerna. VÄrt syfte med prototypenhar varit att utvÀrdera huruvida de designförslag som vi framstÀllde tÀckte deras ITbehov.Genom att utvÀrdera vÄr prototyp, ihop med slutanvÀndare, har vi fÄtt utvÀrdefull information som hjÀlpt till att designa en IT?lösning som i hög grad stödjerderas arbetssituation.VÄr studie pekar pÄ att de befintliga systemen inom frisörbranschen idag inte Àr sÄanvÀndbara som de skulle kunna vara.

Uppsatsen syfte Àr att undersöka vilka konsekvenser tillÀmpningen av Lag (2008:962) om valfrihetssystem kan fÄ den kommunala hemtjÀnstens verksamhet och dess organisationskultur. I ett valfrihetssystem konkurrerar ett antal godkÀnda leverantörer med eller utan kommunen om att utföra hemtjÀnstinsatserna. DÄ kostnaden för hemtjÀnsten Àr detsamma oavsett utförare Àr det endast kvaliteten de har att konkurrera med.Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med enhetschefer för kommunal hemtjÀnst i kranskommuner till Göteborg. Ytterligare avgrÀnsning av kommunerna har skett med hjÀlp av summan pÄ dess stimulansbidrag.Konsekvenserna av valfrihetssystemet förutspÄs uppkomma först efter ett antal Är, dÄ fler kommer vÀlja privata utförare. Inom vissa kommuner finns det mer oro, inom andra mindre.

SAMMANFATTNINGHot och vÄld mot myndighetsutövande handlÀggare inom olika myndigheter ökar i dagens samhÀlle, enligt statistik och media. Vi har för att öka kunskapen om detta valt att belysa de myndighetsutövande handlÀggarnas egna upplevelser i denna studie.Syftet med studien Àr att studera myndighetsutövande handlÀggares förestÀllning och upplevelse av den hotbild som finns riktad mot dem i deras arbetssituation och hur detta pÄverkar deras arbetsvardag.Uppsatsen Àr kvalitativ och baseras pÄ intervjuer, urvalet bestÄr av 8 handlÀggare frÄn SocialtjÀnsten och FörsÀkringskassan i en mellansvensk stad. Vi har i arbetet valt att anvÀnda oss av Roine Johanssons organisationsanalys samt Michael Lipskys organisationsteori som belyser byrÄkrati utifrÄn grÀsrotsperspektiv samt Yeheskel Hazenfelds teori om mÀnnsikobehandlande organisationer.Resultatet visar att de myndighetsutövande handlÀggarnas upplevelse och förestÀllningar inte riktigt överensstÀmmer med statistiken och vad som framkommit av tidigare forskning. HandlÀggarna tycker att medias bild Àr uppförstorad och anser att hotfulla situationer Àr förhÄllandevis ovanliga. Resultatet visar ocksÄ att handlÀggarna tÀnker mycket pÄ sitt bemötande gentemot klienterna..

Under de senaste decennierna har lagkrav och olika policys kopplade till miljöfrÄgor snabbtökat. Miljöcertifieringar Àr marknadsbaserade alternativ som företag kan vÀlja att följa ochinkorporera i sina arbetsprocesser. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva och diskuterahur Skanska Sveriges miljöarbete har organiserats. Som en del av Skanskas gröna initiativ harföretaget valt att arbeta med olika miljöcertifieringar för byggnader. Denna studie visar hurverksamhetens organisering har pÄverkats av arbetet med certifieringarna.

Syftet med detta arbete var att undersöka undervisningens inverkan pĂ„ sĂ„ngelevers förmĂ„ga att ta ansvar för sitt eget lĂ€rande. Som forskningsfrĂ„gor har jag ytterligare reflekterat över hur lĂ€rarens olika undervisningshandlingar pĂ„verkar eleven till sjĂ€lvstĂ€ndighet och förmĂ„ga till reflektion. Även Ă„terkopplingens och bedömningens anvĂ€ndning för att pĂ„verka lĂ€randet har undersökts. Ytterligare behandlas styrdokumentens roll i lĂ€rarnas undervisning. Intervjuer med tre yrkesverksamma sĂ„ngpedagoger har fĂ„tt utgöra grund för diskussion och fördjupning i syftets frĂ„gestĂ€llningar.

Under de senaste Ären har socialtjÀnsten drabbats allt hÄrdare av den rÄdande arbetsmiljön. Arbetsvillkoren har blivit sÀmre samtidigt som arbetsbelastningen blivit högre. DÀr av fokuserar denna studie pÄ att undersöka socialsekreterarnas arbetssituation och om det förekommer stress utifrÄn hur arbetsorganisationen fungerar. Undersökningen har gjorts med en kvalitativ ansats dÀr semistrukturerade intervjuer genomförts. Resultatet visar att det bÄde finns hinder och möjligheter i socialsekreterarnas arbete.

Studien syftar till att beskriva HR-personers upplevelser av innebörden och nyttan av nÀtverk. Den skildrar Àven deras tankar kring betydelsen av hanteringen av en tyngre arbetssituation. Slutligen undersöks innebörden och svÄrigheten att arbeta professionellt inom HR. Materialet frÄn fem djupintervjuer genomgick en induktiv tematisk analys. Resultatet visar att nÀtverk framförallt handlar om att underlÀtta för den egna individen.

Uppsatsen syftar till att skapa en större förstÄelse för hur omorganisationer pÄverkar de anstÀlldas instÀllning och engagemang till sitt arbete. Studien utfördes inom en del av industrin som hade varit inbegripna i ett projekt vars övergripande syfte var att höja de anstÀlldas arbetsengagemang för att pÄ det sÀttet uppnÄ en högre produktivitet.Studien utfördes genom kvalitativa intervjuer vilka analyserades och tolkades genom en metodik som inledningsvis var inspirerad av Grounded Theory. Studien har ocksÄ kompletterats med en teoretisk referensram utifrÄn det empiriska materialet. Den bÀrande teoretiska ramen utgÄr ifrÄn Max Webers rationalitet som till viss del kompletteras med Karl Marx`alienationsteori.Resultatet frÄn studien visar att det undersökta ALF- projektet inte upplevdes ha pÄverkat de anstÀlldas arbetssituation i nÄgon högre grad. Studien belyser olika faktorer som bidragit till den upplevelsen.

Begreppet mÄngfald diskuteras allt oftare i samhÀllsdebatten och valet av uppsatsÀmne kÀndes dÀrför naturligt. Syftet med vÄr undersökning var att beskriva etnisk mÄngfald och integration pÄ tvÄ arbetsplatser inom bankvÀrlden.Undersökningen genomfördes pÄ tvÄ banker som aktivt valt att anstÀlla invandrare. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod och halvstrukturerade intervjuer och genomförde totalt tio stycken. Resultaten visade att bankerna befinner sig i ett startskede dÀr det Àn sÄ lÀnge frÀmst Àr i rekryteringsprocessen samt inom ramen för kundanpassning som tankar om tillvaratagande av etnisk mÄngfald Äterfinns. Det finns Àven en skillnad vad gÀller hur de anstÀllda med utlÀndsk bakgrund integrerats i bankerna.

I denna C-uppsats har vi undersökt jobbcoachers upplevelse av interaktionen med arbetssökande och hur de sociala omstÀndigheterna pÄverkar jobbcoachens arbetssituation. Denna socialpsykologiska studie problematiserar interaktionen mellan jobbcoacher och arbetssökande och hur dessa möten pÄverkar jobbcoachen. UtifrÄn en hermeneutisk ansats har vi utfört nio kvalitativa intervjuer med jobbcoacher som arbetar pÄ ett företag i Sverige för att pÄ sÄ sÀtt fÄ en djupare förstÄelse för jobbcoachernas egna upplevelser och erfarenheter av sitt arbete. VÄr slutsats Àr att jobbcoachernas emotionella arbete pÄverkas av interaktionen med arbetssökande dÄ de pendlar mellan ett distanserat ytagerande och ett djupagerande dÀr jobbcoacherna identifierar sig med sin yrkesroll. Kollegorna Àr ett socialt stöd i arbetet och tillför emotionell energi genom interaktionsritualer dÀr gruppen delar samma sinnesstÀmning.

Henson, E & Riessen, F. Patientens upplevelse av patientnÀrmre vÄrd. En intervjustudie. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2009. PatientnÀrmre VÄrd (PNV) Àr en aktuell vÄrdmodell som anammas pÄ allt fler avdelningar runt om i Sverige.

AbstractInledningsvis beskrivs vad AT-tjÀnst i Sverige innehÄller, samt grundlÀggandearbetsmiljömÀssiga omstÀndigheter för AT-lÀkare. Bakgrunden tar upp teori om"den goda organisationen", motivation och stress, samt lagar och föreskrifter enligtSocialstyrelsen och SocialtjÀnstlagen. Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur ATlÀkarnaser pÄ sin arbetssituation i Stockholm, hur de formar sina yrkesroller ochhur de kan pÄverka sin situation. Sex studier frÄn Sverige och andra lÀnder tas uppgÀllande AT-lÀkare el. motsvarande, bl.a.

I det moderna samhÀllet har sÀllskapsdjur kommit att alltmer betraktas som en familjemedlem med kÀnslor. Detta har resulterat i förÀndrade krav pÄ veterinÀryrket, veterinÀren förvÀntas betrakta djuret utifrÄn Àgarens vÀrldsbild. Undersökningens syfte Àr att försöka fÄ en ökad förstÄelse för svenska veterinÀrers arbetssituation och de problem som kan uppstÄ i triadrelationen, veterinÀr ? djur ? djurÀgare. Författarna har anvÀnt en kvalitativ metod och ett hermeneutiskt angreppssÀtt för att uppnÄ denna förstÄelse.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur kriminalvÄrdare beskriver sin arbetssituation i relation till kommunikation och stress och om det finns nÄgot samband mellan implementeringen av HOVIK pÄ hÀktet i Göteborg och minskad stressnivÄ samt ökade fÀrdigheter i kommunikation. Vi har med en kvalitativ ansats intervjuat fem kriminalvÄrdare pÄ hÀktet i Göteborg som Àr ett av tre sÀkerhetshÀkten i Sverige. KriminalvÄrdarnas arbetsuppgifter Àr bland annat att minska isolering för de hÀktade och motivera till förÀndring i livsföringen samt att bibehÄlla sÀkerheten. Ansvaret ligger hos kriminalvÄrdaren att öka förutsÀttningarna för en god kommunikation mellan personal och hÀktade. Attityd och bemötande spelar stor roll och pÄverkar relationen mellan personal och hÀktade och Àr avgörande för den respons man fÄr tillbaka.

Trots en generös integrationspolitik och omfattande arbetsmarknadsinsatser för att utöka mÄngfalden pÄ svenska arbetsplatser kan etnicitet fortfarande innebÀra en ökad börda för större delen av invandrarkvinnorna. De riskerar att bedömas utifrÄn sin kultur grundat pÄ stereotypa förestÀllningar vilket kan hindra deras intrÀde pÄ arbetsmarknaden och följaktligen chansen till egen försörjning och Àven integration i det svenska samhÀllet. Mot denna bakgrund undersöktes i denna studie fem invandrarkvinnors arbetssituation. Syftet var att ur deras perspektiv beskriva de förytsÀttningar och hinder de haft pÄ arbetsmarknaden och att utröna den betydelse som innehav av ett arbete har haft för deras integration.Den teoretiska ramen i denna studie utgörs huvudsakligen av teorier som handlar om integration. Uppsatsen Àr av en kvalitativ ansats som grundar sig pÄ semistrukturerade intervjuer genomförda med fem invandrarkvinnor som Àr aktiva pÄ arbetsmarknaden.