Vi Àmnar, med denna uppsats, att utforska det kreativa omrÄdet efter ett fenomen vi valt att kalla för Det kreativa samarbetet. Uppsatsen undersöker om huruvida en arsenal av kreatörer inom olika kompetensomrÄden kan vÀgas mot den ensamma kreatörens arbetssÀtt. Sammanfattningsvis vill vi undersöka kombinationen av de tvÄ begreppen kreativitet och samarbete och dessas inverkan pÄ en arbetsprocess inom kreativt skapande..

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka nÄgra effekter pÄ en definierad region kring Charlottenbergs Shoppingcenter som öppnade hösten 2006. De effekter vi valt att studera Àr effekten pÄ flödet av mÀnniskor och kapital. VÄrt antagande Àr att ett köpcentrum pÄverkar en region utifrÄn ett funktionellt perspektiv. VÄrt antagande Àr att ett köpcentrum pÄverkar en region huvudsakligen utifrÄn sÄ stort upptagningsomrÄde som merparten av besökare, kunder och anstÀllda vid köpcentret bor inom. ForskningsfrÄgorna rörande effekten pÄ flödet av mÀnniskor fokuseras pÄ boende och resande besökare, kunder och personal vid köpcentret.

ProblemFlygbranschen har under de senaste Ärtiondena genomgÄtt en stor förÀndring vilket lett till en ökad och ny konkurrenssituation för samtliga aktörer. Uppsatsen utgÄngspunkt Àr att den förÀndrade situationen i flygbranschen förÀndrat relationen mellan flygbolag och flygplatser. Genom samarbete har de insett att de kan skapa nya möjligheter med mindre risker. IstÀllet för att dela upp arbetet kan det löna sig att se pÄ en hel, gemensam, vÀrdekedja med ett gemensamt mÄl. Trots de nya omstÀndigheterna dÀr det finns möjligheter till ett större samarbete mellan de bÄda aktörerna Àr Àmnet bÄde nytt och relativt outforskat.

Följande arbete utfördes i samarbete med m4solutions AB, Halmstad, och Volvo Buses AB, Göteborg.Volvo?s bussar anvÀnder idag luftintag vilka de önskar minska kostnaden för, varför en instruktion har utformats för att bistÄ kommande förbÀttringsarbete av luftintag med information och stöd. Föreliggande projekt, vilket genomfördes i samarbete med kandidatarbetet Instruktion för optimering av luftintag av Hung & Bodin (2011), bistÄr denna instruktion med CAD- och berÀkningsunderlag. Arbete resulterade i en planering, analys och utvÀrdering av flödesberÀkningar för tvÄ typer av luftintag, vilka anvÀnds av Volvo idag. Baserad pÄ denna analys presenteras förslag till förbÀttringar för kommande flödesberÀkningar. För att möjliggöra ett enkel skapande av CAD-modeller av luftintag skapades Àven ett CAD-underlag i programmet Catia V5. I denna kan anvÀndaren genom ett antal enkla val utforma ett luftintag, bland annat för anvÀndning i olika datorstödda berÀkningar..

Föreliggande arbete Àr ett examensarbete utfört vid LuleÄ Tekniska Universitet, Sverige. Syftet med denna studie var att studera förskollÀrarens instÀllning till samarbete mellan barnen. För att forska kring detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ intervju med fyra pedagoger samt observationer av förskoleverksamheten. I vÄr undersökning har vi utgÄtt frÄn lÀroplanen och litteraturstudier. Resultatet visar att förskollÀrare vill att samarbete ska genomsyra deras verksamhet och att samarbete mellan barn Àr utvecklande pÄ mÄnga olika sÀtt.

Syftet med detta examensarbete Àr att med hjÀlp av en kvalitativ komparativ innehÄllsanalys nÄ en djupare förstÄelse och kunskap kring innehÄllet och likvÀrdigheten i samtliga lokala arbetsplanerna inom KriminalvÄrden, Region Syd. Vi kommer bland annat att belysa likvÀrdigheten avseende dimensioner sÄsom kvalitet, studerandeinflytande och utformning. Vid analysen anvÀnder vi relevanta teorier och tidigare forskning, som behandlar rehabilitering, organisationsteori och grÀsrotsbyrÄkrati för att förklara vad eventuella skillnader i de lokala arbetsplanerna kan bero pÄ. Resultat av vikt som presenteras Àr att antagnings- och urvalsprocessen likvÀrdigt beskrivs i samtliga lokala arbetsplaner. Inom Region Syd ges, enligt de lokala arbetsplanerna, klienterna samma förutsÀttningar till studiemotiverande samtal som kan intressera klienten till studier.

The aim of this study is to examine the possibilities to use gamification to reach thepolitical goals for the transportation system in the Stockholm region. The study has aninterdisciplinary approach and is based around two main building blocks: gamificationand the transportation system in the Stockholm region. The first part examinesgamification. This includes contemporary use, debate, academic definition and aninvestigation of how gamified applications should be developed. One of the mainfindings is a suggestion that gamification should be seen as a process rather that a setof predefined game mechanics that can be applied to any activity.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur slöjdlÀraren uppfattar slöjdÀmnets identitet och dess syfte. Genom att intervjua nio slöjdlÀrare och genom att ta del av statistik, har jag uppnÄtt ytterligare ett syfte med mitt arbete, nÀmligen att tillföra genusaspekter och framtidsvisioner till studien. Mitt resultat visar att slöjdÀmnet följer sin tradition med uppdelningen i textilslöjd som ett Àmne och trÀ- och metallslöjd som det andra Àmnet. Slöjd har haft ett gemensamt betyg sedan Lgr 80 som ett gemensamt Àmne, men denna ordning Àr alltsÄ i praktiken inte gÀllande. Jag upplevde att fler slöjdlÀrare var kritiskt instÀllda, Àn positiva till införandet av en ny kursplan, och mÄnga slöjdlÀrare sÄg Àmnets framtid som mörk.

Vi har i vÄr uppsats funnit att den verkliga situationen för ett destinationsutvecklingsorgan som Àr i ett initialt skede av en eventsatsning Àr komplexare Àn vad den normativa teorin beskriver. VÄr fallstudie pÄvisar tydligt att destinationsutvecklingsorgan inte alltid har strategier, mÄl och visioner för destinationsutveckling eller för hur de ska gÄ till vÀga i ett eventbeslut. VÄra resultat tyder pÄ att de som inte har nÄgra strategier som kan ligga till grund för sÄdana beslut styrs av irrationella ad hoc-beslut. För Region SkÄne anser vi att det var ?Chansen? som var det primÀra motivet till att satsa pÄ America?s Cup.

Back problems are well noticed in horses, especially in horses used for riding. Kissing spines (impingement of the dorsal spinous processes) are often found at radiographic examinations of the thoracic spine. Kissing spines is a radiological diagnosis, indicating that parts of at least two adjacent dorsal spinous processes are in contact with each other. It is not uncommon that horses without clinical signs of back problems have some degree of kissing spines. It is therefore not sufficient with a radiographic examination to say that the cause of pain is kissing spines.

Debatten om Region SkÄnes budget har vÀckt en del funderingar hos oss. Vi undrar vad det kan bero pÄ nÀr kostnader tillÄts skena ivÀg till den grad att budgetunderskott uppstÄr. Kan den uppstÄdda situationen förklaras med budgetprocessen i sig eller de aktörer som finns i organisationen, eller Àr Region SkÄnes organisationsstruktur orsaken. Med aktörer avser vi individer och grupper av individer i organisationen som deltar i den dagliga verksamheten och som antingen pÄverkar eller pÄverkas av budgetbeslut. NÀr det talas om organisation eller organisationsstruktur Äsyftas karakteristika för offentliga organisationer.

Förtroende Àr en förutsÀttning i olika former av samspel mellan aktörer. Inom hÀlso- och sjukvÄrden kan ett förÀndrat förtroende pÄverka hur individen söker vÄrd och dÀrmed leda till effekter pÄ individens hÀlsotillstÄnd. Uppsatsens syfte Àr att undersöka förtroendet för hÀlso- och sjukvÄrden i Region SkÄne. Det görs genom en ekonometrisk analys av data frÄn VÄrdbarometern, en omfattande undersökning över befolkningens uppfattning av hÀlso- och sjukvÄrden. Förtroendet för tre olika vÄrdproducenter; huslÀkare/distriktslÀkare, akutmottagning och privat specialistlÀkare/lÀkarhus undersöks utifrÄn socioekonomiska och demografiska bakgrundsfaktorer.

Att eleven skulle vara delaktig i planeringen av sina arbeten blev uppmÀrksammat i och med Lgr 62 och Lgf 69 dÄ man pÄpekade vikten av att elever skulle vara delaktig i en process. Tidigare hade slöjden varit fokuserad pÄ produktion och nu ville man att undervisningen Àven skulle koncentreras pÄ de tvÄ första stegen, idé och planering. Detta synsÀtt har utvecklats i de kommande lÀroplanerna fram till idag. I kursplanen för slöjd Àr planering av slöjdarbeten en viktig del av slöjdprocessen och ett mÄl att uppnÄ för de elever som slutar nian Àr att kunna planera arbeten. Studien bygger pÄ tre textillÀrares sex elevers syn pÄ planering samt lÀrarnas uppfattningar om planering och elevens delaktighet i den.

Syftet med uppsatsen har varit att med utgÄngspunkt i den regionaliseringsprocess som idag Àger rum i Europa, undersöka samt analysera hur regionaliseringens förÀndrade drivkrafter pÄverkar mÀnniskors möjlighet att identifiera sig med denna regionalisering. För att illustrera detta har en empirisk studie av Region SkÄne ur ett aktörsperspektiv genomförts, dÀr fokus har legat pÄ att framhÀva mÀnskliga aspekter som identitet i motsats till de ekonomiska betrÀffande EU:s utveckling och mÄl om sammanhÄllning. För att undersöka detta har intervjuer och litteraturstudier genomförts, dÀr företrÀdare för Region SkÄne samt Sydsvenska Industri- och Handelskammaren utgjort respondenter för intervjuerna. Undersökningens resultat har sedan i uppsatsens avslutande diskussion relaterats till teorier om flödessamhÀllet, regionalisering och identitet. En för uppsatsen central konklusion Àr att bristen pÄ medborgerlig förankring i regionaliseringsprocessen riskerar att skapa en polarisering mellan platsrum och flödesrum.

SammanfattningEn central uppgift för förskollÀrarna Àr att i nÀra samarbete med vÄrdnadshavarna stimulera och vÀgleda barnen (Skolverket, 2010). Förskolans arbete med barnen skall ske i ett nÀra och förtroendefullt samarbete med vÄrdnadshavare. För ett nÀra samarbete mellan förskola och hem kan daglig överlÀmning mellan förskolan och hemmet förvÀntas ha betydelse. Syftet med mitt arbete Àr att undersöka hur ett gott samarbete mellan förskollÀrare och vÄrdnadshavare kan etableras. Vad behöver förskollÀrare för att etablera ett gott samarbete med vÄrdnadshavare oavsett kön, kulturell- eller social tillhörighet?Arbetet bygger pÄ enskilda intervjuer med 4 vÄrdnadshavare och 4 förskollÀrare.