Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka tolkningsbarheten i lÀroplanstillÀgget ?Skolan ska strÀva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen? (Lpo94). Arbetet syftar ocksÄ till att visa vilka faktorer som de tillfrÄgade pedagogerna beskriver som viktiga för den daglig fysik aktiviteten samt deras medvetenhet gÀllande fysisk aktivitet. Det empiriska materialet utgörs av svaren frÄn sju utbildade och verksamma pedagoger i förskoleklasser. I resultatredovisningen framkommer det att lÀroplanstillÀgget gÄr att tolka pÄ mÄnga olika sÀtt.

Abstrakt Syftet med denna studie var att undersöka om Àmnet idrott och hÀlsa var en faktor vid val av fysisk aktivitet. Studien utgick ifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar. Hur stor pÄverkan har idrott och hÀlsa i jÀmförelse med andra faktorer pÄ valet av fysisk aktivitet pÄ fritiden och vilka faktorer pÄverkar valet av fysisk aktivitet pÄ fritiden? Inspirationen till att göra undersökningen kom ifrÄn vÄra egna tankar och idéer. Vi har inte sett idrott och hÀlsa som en faktor till att hjÀlpa elever att bli mer fysiskt aktiva utan mer som en möjlighet dÀr man kunde komma och utöva de aktiviteterna som man redan var bekanta med.

Arbetets utgÄngspunkt Àr att ta reda pÄ vilka effekter en ny infrastruktur kan fÄ pÄ en kommun och pÄ ett samhÀlle i kommunen samt vilka fysiska ÄtgÀrder berörda aktörer avser vidtaga pÄ grund av satsningen. Jag har anvÀnt mig av Ale kommun som exempel nÀr jag studerat. Jag har gjort en fallstudie över tvÄ liknande omrÄden, som ocksÄ pÄverkats av ny infrastruktur. DÀrefter har jag analyserat och diskuterat om man kan se nÄgra samband kommunerna emellan. Det jag har kommit fram till Àr lite olika.

SAMMANFATTNING2003 gjordes en revidering av Lpo 94 (LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet ? Lpo 94 anpassad till att ocksÄ omfatta förskoleklassen och fritidshemmet) som innebÀr att alla skolor skall erbjuda samtliga elever hÀlsa och daglig fysisk aktivitet. UtifrÄn detta tillÀgg Àr syftet med vÄrt examensarbete att ge en överblick av lÀrare pÄ tvÄ skolors syn pÄ sitt arbete med hÀlsa och daglig fysisk aktivitet, enkÀtstudien genomförs med fokus pÄ kön, skola och Àmne. Tidigare forskning visar pÄ ett samband mellan fysisk aktivitet och hÀlsa samt mellan fysisk aktivitet och skolprestationer. VÄr studie visar Àven att ingen av de medverkande skolorna anser sig arbeta aktivt med den aktuella revideringen, och de enda lÀrare som involverar hÀlsa i sin undervisning samt arbetar med daglig fysisk aktivitet Àr lÀrarna i idrott och hÀlsa.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra fritidspedagogers uppfattningar kring hur fysisk aktivitet pÄverkar elevers lÀrande inom fritidshemmets arena. Studiens frÄgestÀllningar bestÄr av, vilka typer av fysisk aktivitet upplever fritidspedagoger som sÀrskilt betydelsefulla för elevers lÀrande? samt vilka pedagogiska möjligheter och hinder uppfattar fritidspedagoger att det finns med fysisk aktivitet pÄ fritidshemmet? Forskningen som denna studie vilar pÄ belyser den fysiska aktivitetens betydelse för barn samtidigt som den fria leken som fysisk aktivitet berörs. Forskningen framhÄller Àven de hinder och möjligheter som kan uppstÄ i mötet med fysisk aktivitet som lÀrande inom fritidshemmets arena. Studiens resultat har analyserats med hjÀlp av den sociokulturella teorin och pragmatismens filosofi avseende pÄ lÀrande.

Bakgrund: Fysisk aktivitet Àr all kroppsrörelse som resulterar i ökad energiförbrukning. Genom att vara fysisk aktiv sÄ minskar risken att drabbas av flera sjukdomar. Balans och muskelstyrka förbÀttras och risk för benskörhet minskar. Fysisk aktivitet kan anvÀndas bÄde i förebyggande syfte och som behandling av sjukdom. Sedan 2001 har fysisk aktivitet kunnat förskrivas pÄ recept (FaRŸ).

Den hÀr studiens syfte har varit att undersöka lÀrares uppfattningar om den fysiska aktivitetens betydelse för skolarbetet. Som metod anvÀndes intervju i bÄde undersökandet av ett befintligt rörelseprojekt och lÀrarnas uppfattningar. En deltagande observation utfördes ocksÄ för att kunna observera fysisk aktivitet i ett klassrum. Resultatet visar att lÀrarna upplever rörelseprojektets utformning tillfredstÀlland och material och övningar dÀrifrÄn hjÀlper eleverna att utveckla kroppsuppfattning, sjÀlvkÀnsla, samarbetsförmÄga, koncentrationsförmÄga och motorik. LÀrarna anser att fysisk aktivitet Àr en nödvÀndighet i undervisningen för eleverna nÀr det Àr lÄngpass i skolan.

Bakgrund: Övervikt och fetma Ă€r ett ökande problem i dagens samhĂ€lle och kan leda till mĂ„nga negativa konsekvenser för sĂ„vĂ€l individ som samhĂ€lle. Personer med övervikt och fetma har en ökad risk för hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar, cancer och diabetes typ 2. Undersökningar har visat att kvinnor Ă€r mindre fysiskt aktiva och har en sĂ€mre psykisk hĂ€lsa. Fysisk aktivitet Ă€r den mest effektiva metoden för att behandla övervikt och fetma. Men fysisk aktivitet kan ocksĂ„ ha positiv pĂ„verkan pĂ„ den psykiska hĂ€lsan samt skydda mot stress, depression och Ă„ngest.

Uppsatsen Ă€r uppdelad i fyra avsnitt innehĂ„llande bakgrund, planförutsĂ€ttningar, analys och planförslag. MĂ„let Ă€r att planera för en utbyggnation av Åkarp genom ett traditionellt mönster av befintliga byggnader och vĂ€gar samt att utnyttja den kommunala marken i Åkarp för att bygga ett bostadsomrĂ„de. Planförslaget har kallats Åkersvy för att det byggs pĂ„ en Ă„ker samt att omgivningen har en vacker vy Ă„t det skĂ„nska landskapet. Åkersvy kommer att byggas ut som en naturlig fortsĂ€ttning av Åkarp. I planförslaget anvĂ€nds Åkarps traditionella vĂ€g- och byggnadsmönster sedan trettio Ă„r som en utgĂ„ngspunkt. Förslaget kommer att baseras pĂ„ en genomgĂ„ende huvudgata med matargator pĂ„ bĂ„da sidor dĂ€r trafikförsörjning sker till de olika omrĂ„dena.

Övervikt och fetma Ă€r idag ett stort problem hos barn och ungdomar, i synnerhet pĂ„ grund av fysisk inaktivitet och försĂ€mrade matvanor. Skolan Ă€r en viktig instans i frĂ€mjandet av barn och ungdomars vanor av fysisk aktivitet. Skolidrott Ă€r ocksĂ„ viktigt för barn och ungdomars vanor av fysisk aktivitet i ett livslĂ„ngt perspektiv. Syftet med studien var att belysa ungdomars upplevelser av skolidrott som motivation till fysisk aktivitet. Kvalitativa intervjuer anvĂ€ndes som datainsamlingsmetod, följt av innehĂ„llsanalys som analysmetod.

Goal-Oriented Action Planning (GOAP) Àr en AI-arkitektur som tillÀmpar ett mÄldrivet beteende Ät agenter i spel. MÄl uppnÄs genom att planer med ÄtgÀrder genereras med hjÀlp av en sökalgoritm. Syftet med denna rapport Àr att undersöka hur tvÄ sökalgoritmer, A* och IDA*, presterar under planering i GOAP.De experimenten som anvÀnds Àr dels en miljö dÀr agenter simuleras, samt ett test dÀr planer genereras för samtliga implementerade mÄl utan rendering och simulering av agenter. Data som utvÀrderas Àr bl.a. planeringstiden, antal besökta noder under sökning och genererade planer.UtvÀrderingen visar en tydlig fördel till A*, som i snitt Àr 38 % snabbare Àn IDA* vid planering av ÄtgÀrder i GOAP.

MÀnniskan Àr skapad för ett liv i rörelse och i dagens samhÀlle rekommenderas regelbunden fysisk aktivitet. Upplevda motiv och hinder till fysisk aktivitet pÄverkas av den livssituation man befinner sig i. Fysisk aktivitet upplevs betydelsefullt av fysioterapeutstudenter och majoriteten utför fysisk aktivitet regelbundet. Studiens syfte var att undersöka fysioterapeutstudenters upplevda motiv och hinder till fysisk aktivitet och om dessa pÄverkats av de fysioterapeutiska kunskaper som erhÄllits med utbildningen. FörfrÄgan om medverkande skickades ut via mail och sociala medier.

Avfall Àr ett vÀxande problem i vÀrlden och med ökat fokus pÄ hÄllbarhet har Ätervinning fÄtt en större roll i dagens samhÀlle. För att hantera Ätervinningen finns Ätervinningsstationer dÀr mycket av insamlingen av material sker. DessvÀrre fÄr planering av Ätervinningsstationer inte alltid tillrÀckligt med uppmÀrksamhet, vilket kan bero pÄ kunskaps- och/eller intressebrist i frÄgan. Förhoppningar inför arbetets start var att reda ut begrepp och ansvarsfördelning samt ge en klarare bild över vad en fysisk planerare kan förvÀntas göra nÀr det handlar om Ätervinningsstationer och bistÄ med relevant information. En fallstudie har gjorts av Malmö utifrÄn de tre huvudinriktningarna pÄ arbetet: planering, placering och utformning. Inom fallstudien har litteraturstudier och kvalitativa intervjuer utförts.

Föreliggande examensarbetes syfte Àr att belysa fem utvalda matematiklÀrares sÀtt att se pÄ planeringen av sin undervisning, samt att se vilken roll kursplanen spelar i lÀrarnas planering. Arbetet baseras pÄ en intervjustudie som Àr utförd pÄ grundskolans senare del. Av lÀrarnas beskrivningar i intervjuerna att döma sÄ planerar de ganska likt varandra. LÀrarnas planering utgÄr frÀmst ifrÄn lÀroboken, de ger ocksÄ uttryck för, i sin beskrivning, att eleverna Àr en viktig utgÄngspunkt för planeringen. LÀrarna anvÀnder inte kursplanen som ett direkt underlag för planeringen, men de ser lÀroboken som en förlÀngning av kursplanen och pÄ sÄ sÀtt menar de att undervisningen tillgodoser kursplanens mÄl.

Bakgrund: Fysisk beröring Àr en central del i omvÄrdnad och ingÄr i arbetsuppgifterna dagligen. Under hela livet Àr fysisk beröring ett grundlÀggande behov. Patienters reaktioner av fysisk beröring bör omvÄrdnadspersonalen möta pÄ ett respektfullt och ödmjukt sÀtt och det Àr skillnad mellan att bry sig om och ta hand om patienten. Det Àr för mÀnnen nÀst intill tabubelagt med det kroppsliga vÄrdarbetet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters och omvÄrdnadspersonals upplevelser av fysisk beröring inom omvÄrdnad. Metod: Metoden var litteraturstudie med strukturerad litteratursökning med beskrivande design.