Sökresultat:
1390 Uppsatser om Övergivna platser - Sida 48 av 93
En utvÀrdering av bibliotekariernas anvÀndning av webbresurser i referenssamtalet
Uppsatsens syfte Àr, att utvÀrdera bibliotekariernas integrering av webbresurser vid UmeÄ stadsbiblioteks informationsdisk. Jag har valt att anvÀnda mig av tvÄ kvalitativa metoder i form av observationer av referenssamtal och intervjuer av sju bibliotekarier som arbetar vid disken. UtvÀrderingsfrÄgorna, som ligger till grund för min uppsats, Àr pÄ vilket sÀtt webbresurserna anvÀnds i referenssamtalet, hur bibliotekarierna informeras och utbildas pÄ nya och befintliga resurser samt hur webbresurserna marknadsförs mot anvÀndarna.Som grund för min bedömning har jag anvÀnt mig av bibliotekslagen (1996:1596), Unescos folkbiblioteksmanifest och de rekommendationer, som Svensk biblioteksförening har stÀllt upp.UtifrÄn mina observationer och bibliotekariernas utsagor har jag kommit till vissa slutsatser, som kortfattat kommer att redogöras för hÀr. Webbresurserna Àr relativt osynliga i biblioteksrummet och behöver lyftas fram och marknadsföras pÄ ett mÄlmedvetet sÀtt. Vidare bör omkringliggande system underlÀttas för att avlasta referensdisken med rutinmÀssiga ickereferensfrÄgor och pÄ sÄ sÀtt skapa tid för referensfrÄgor.
Engelskundervisning i tidiga Äldrar : En kvalitativ studie om nÄgra lÀrares uppfattningar om tidig engelskundervisning och barns kognitiva sprÄkinlÀrning
SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar:VÄr studie syftar till att undersöka orsaker till konflikter i idrott och hÀlsa.1. Hur ser fördelningen ut i antal konflikter mellan de olika konfliktorsakskategorierna i Àmnet idrott och hÀlsa för Är 1-2? (Princip, objekt och situation)2. Vilka Àr de vanligaste konfliktorsakerna inom Àmnet idrott och hÀlsa för Är 1-2?3.
Soundtrack to Our Town En studie kring musikdelning med geografisk plats som utgÄngspunkt och mobil teknik som verktyg
Social mjukvara Àr nu för tiden en del av vardagen och dess statusrader förmedlaranvÀndarens förehavanden och tankar till vÀnkretsen. En intressant företeelse angÄendestatusraden Àr att anvÀndarna utnyttjar referenser till den musik de för nÀrvarande lyssnar pÄför att uttrycka sig dÀri. Eftersom Internet alltmer flyttar ut pÄ mobila enheter följer Àvendessa sociala mjukvaror och dess beteenden med. Musikdelning bör dÀrför följa sammamönster. Denna rapport undersöker om geografisk plats kan anvÀndas för att dela musik medmobil teknologi samt om det finns en koppling mellan musik och plats.För att utforska detta har en prototyp i form av en mobilapplikation, med namn TownTracks,konstruerats.
Ett tidsrumsligt perspektiv pÄ fyra indviders fysiska aktiviteter
Ann-Chatrin Ă
qvist förklarar att forskning av indviders vardag kan anvĂ€ndas som ett redskap i samhĂ€llsplaneringen dĂ„ tillvĂ€gagĂ„ngsĂ€ttet uppmĂ€rksammar sociala gruppers olika behov och funktioner som omgivningen i stadens delar har för indviderna (Ă
qvist i Erlander, 2001, s. 256). Att studera vardagen hos en del av populationen Àr ett sÀtt att ta sig an folkhÀlsofrÄgan pÄ mikronivÄ. Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka fysiska aktiviteter som inkulderas i indviders vardag och analysera pÄ vilket sÀtt samhÀllsfaktorer och invidens livssituation kan pÄverka indviden till att delta i fysiska aktiviteter. Teoretiskt hÀmtar uppsatsen synsÀtt ifrÄn tidsgeografin och struktureringsteorin. Insamling av det empiriska materialet realiserades genom kvalitativa metoder dÀr fyra kvinnor skrev tidsdagbok under en vecka och intervjuer med Friskis & Svettis Uppsala och Upplans idrottsförbund genomfördes.Resultatet av studien visade att tiden Àr en dimension som sÀtter grÀnser för hur mÄnnga aktiviteter kvinnorna kan förfoga över i sin vardag vilket begrÀnsar deras handlingsutrymme.
StadskÀrnors gaturum - levande mötesplatser eller trÄkiga transportstrÀckor? : En studie av Köpmangatan i Sandviken.
Gaturummet utgör nÄgra av stÀdernas viktigaste delar. Det Àr offentliga platser som ska vara öppna och vÀlkomnande för alla. Trots detta ekar vÄra gaturum i stadskÀrnorna ofta tomma. MÄnga av dem Àr inget annat Àn trÄkiga transportstrÀckor. Denna studie undersöker och utvÀrderar hur ett gaturum i en stadskÀrna fungerar och upplevs.
Samverkan mellan frivilliga organisationer och kriminalvÄrden i syfte att frÀmja barns kontakt med frihetsberövade förÀldrar
Syfte med examensarbetet Àr att fÄ kunskap om och förstÄelse för barns upplevelser ochkontakt med sina frihetsberövade förÀldrar, samt hur samverkan sker mellan kriminalvÄrdenoch frivilliga organisationer för att frÀmja kontakten. VÄra frÄgestÀllningar Àr hur barnupplever att ha frihetsberövade förÀldrar, hur barns kontakt sker med frihetsberövade förÀldrarsamt hur samverkan sker mellan frivilliga organisationer och kriminalvÄrden för att frÀmjakontakten mellan barn och deras frihetsberövade förÀldrar. VÄr metod i studien Àr kvalitativdÄ vi gjort en litteraturgenomgÄng och kompletterat med en mindre intervjustudie via telefonsamt tagit del av information frÄn kriminalvÄrden via e-post. VÄr teoretiska utgÄngspunkt föratt analysera studiens resultat Àr samverkansteori. VÄrt resultat pekar pÄ att det finnssamverkan mellan frivilliga organisationer och kriminalvÄrden i syfte att frÀmja barns kontaktmed frihetsberövade förÀldrar i liten skala.
Parkeringsplatsens vara eller inte vara : En studie av parkeringsytor intill tvÄ utvalda centrumnÀra bostadsomrÄden i Eskilstuna
Bilparkeringsplatsen Ă€r nĂ„got som under en vĂ€ldigt lĂ„ng tid har vart en sjĂ€lvklar del av staden likasĂ„ har Ă€gandet av en egen bil har varit en sjĂ€lvklarhet. Detta har gjort att stora delar av stadens yta har tagits i ansprĂ„k av bilparkeringsplatser, vilket har bidragit till att skapa platser i staden som endast nĂ„gra fĂ„ kan utnyttja. Det hĂ€r tillsammans med att allt fler mĂ€nniskor vĂ€ljer att bosĂ€tta sig i staden ökar antalet bilar vilket leder till att konkurrensen av stadens yta ökar allt mer, vilket bidrar till att stadens yta mĂ„ste tas tillvara pĂ„ ett mer effektivt sĂ€tt för att klara av den höga efterfrĂ„gan. Detta gör att stadsplaneringen blir Ă€n viktigare. Ăven stadsmiljön pĂ„verkas negativt av att bilantalet ökar, dĂ„ luften försĂ€mras och bullernivĂ„erna och slitaget pĂ„ stadens gator ökar.
MÄngfald och möten i nya Norra Sorgenfri?
Mycket hÀnder i Norra Sorgenfri. Det hÀr arbetet syftar till att sÀtta omvandlingen under lupp och att granska möjligheterna för ett inkluderande stadsliv i omrÄdet. Vissa forskare hÀvdar att Malmö segregeras och att fler malmöbor lever i en marginalposition. Avsikterna med omvandlingen Àr goda och det verkar pÄ planer och program som att stadsdelen kan bli ett omrÄde för hela Malmö. Det Àr dock viktigt att diskutera hur omrÄdet skulle kunna fungera som mötesplats och boendemiljö.
Linnéuniversitetet i Kalmar - en fallstudie
Cityuniversitetet Àr ett begrepp pÄ vÄr samtids universitetsmodell som innebÀr
att universitetets lokaler ligger utspritt, helst pÄ ett fÄtal samlade platser
i staden. Universitetsmodellen Àr nÀra knutet till den funktionsblandade
staden, med stenstaden som ideal. Staden ser pÄ universitet som en stor fördel
i konkurrensen med andra stÀder och regioner och universiteten anvÀnds i
marknadsföringen av kunskapsregioner/stÀder.
Uppsatsen undersöker vad ett cityuniversitet Àr, om det finns ett samband
mellan olika stadsbyggnadsideal och hur ett cityuniversitet skapas. Detta
undersöks av en studie av litteratur och fallstudier av Göteborgs universitet
och Malmö högskola som analyseras av en SWOT-analys.
"Ămnens hĂ„rda grĂ€nser" : GymnasielĂ€rares perspektiv pĂ„ Ă€mnesintegrering
Syftet med denna studie Àr att undersöka gymnasielÀrares perspektiv pÄ ett Àmnesintegrerat arbete. Med hjÀlp av intervjuer undersöks sex gymnasielÀrares didaktiska uppfattning av möjligheter och hinder i den Àmnesintegrerade undervisningen. FörutsÀttningar, möjligheter och hinder tydliggör sedan bÀsta tÀnkbara situationen för Àmnesintegrering utifrÄn intervjumaterialet.Den didaktiska triangeln anvÀnds som analysredskap och illustrerar undervisningssituationen utifrÄn de tre viktiga grundpelarna lÀrare, elev och innehÄll. Tillsammans samspelar dessa grundpelare i dess kontext skolan. I kontexten finns ramarna för undervisningen.
Leva lÄta dö : En grundad teori om dödshjÀlp
Aktiv dödshjÀlp Àr bara tillÄtet pÄ fem platser vÀrlden över och debatten om dess vara eller icke vara gÄr i vÄgor. I Sverige Àr dödshjÀlp olagligt, dock Àr palliativ sedering (nedsöv-ning för symptomlindring) tillÄtet Àven om det leder till att livet förkortas.Denna studie syftar till att undersöka den process som ligger bakom skapandet av mÀn-niskors instÀllning till dödshjÀlp. Tidigare forskning inom omrÄdet har inriktat sig pÄ statis-tiskt paradigm, vilket begrÀnsar forskningsomrÄden och resultat samt Àven debatten kring Àmnet. I uppsatsen har forskningen delats in i fyra kategorier, för- och emot forskning, kom-parativ forskning, övrig jÀmförande forskning samt övrig forskning.Fem intervjuer genomfördes med analytisk induktion som urvalsgrund med syfte att varje intervjuperson skulle slÄ hÄl pÄ den tidigares uttalanden. Analysen genomfördes med hjÀlp av grundad teori.
Vill du vinna eller vara sist? : En studie om starter inom segling
SammanfattningDenna uppsats skrevs eftersom förbundsledningen hade uppfattningen att starterna var anledningen till att det inte blev mer medaljer pÄ OS i Kina.Syfte och frÄgestÀllningSyfte:KartlÀgga nÄgra utvalda svenska elitseglares syn pÄ vad, som Àr en bra start inom segling. Vilka parametrar anses pÄverka starten? Vad definierar en bra start? Hur tÀnker man och hur gör man fem stycken olika starter? Hur viktig var starten för att vinna medaljracen under OS i Kina 2008?MetodI studien intervjuades tre stycken seglare om hur de gör och tÀnker nÀr de startar pÄ olika platser pÄ linjen. Sportchefen för Svenska Seglarförbundet intervjuades om hur han ser pÄ starten. Videoanalyser av sju medaljrace frÄn OS genomfördes för att bedöma hur avgörande starten Àr för den slutliga placeringen i mÄl.ResultatFörberedelser som man bör ta hÀnsyn till innan start Àr: Förberedelserna pÄ land, ström/tidvatten, att vara ute i god tid, ta landmÀrke, kontrollera fördel, kant och vind.
BorÄs - staden vid Viskan
Mitt i SjuhÀradsbygden ligger staden BorÄs, i ett kuperat och sjörikt
skogslandskap genomflutet av Viskan. Viskan flyter genom BorÄs och delar staden
utan att det egentligen mÀrks. De bÄda sidornas olikheter möts kring
vattenrummet. Den strukturerade och stadsmÀssiga rutnÀtstaden med anor frÄn
1600-talet pÄ ena sidan Viskan och den mer uppluckrade och storskaliga
industrilandskapet som vÀxt fram under expansionsÄren, BorÄs var Sveriges
snabbats vÀxande stad mellan 1890-1930, pÄ den andra sidan Ärummet. Viskans
anonymitet Àr pÄtaglig, beskrivningar av Viskan som att den skÀr genom staden
utan att den mÀrks Àr pÄvisande.
Den skÀligen vÀlinformerade genomsnittskonsumenten : Kvinnors upplevda kunskap om och attityder till livsmedel med nÀrings- och hÀlsopÄstÄenden
Idag Àr livsmedel ett Àmne pÄ den politiska agendan likvÀl nÄgot som gemene man har börjat intressera sig för. Kvinnor med högre utbildning, inkomst och status tycks vara mer intresserade av hÀlsosammare livsmedel. DÀrmed Àr det troligt att kvinnor kan ha ett större intresse av livsmedel som kan ge sÀrskilda hÀlsoeffekter, som till exempel livsmedel med nÀrings- och hÀlsopÄstÄenden. Livsmedelslagstiftningen skyddar konsumenten frÄn att vilseledas och ska i sin tur underlÀtta för dennes livsmedelsval. Samtidigt stÀller detta olika krav pÄ konsumenten.
Sprawl pÄ nÀrkingska
Temat för denna studie Ă€r tĂ€torters utveckling och regionala rumsliga inordning. Med utgĂ„ngspunkt i det amerikanska begreppet sprawl, som brukar anvĂ€ndas för att beskriva hur framför allt nordamerikanska stĂ€der har utvecklas, har statistik över tĂ€torter i Ărebros lokala arbetsmarknadsregion bearbetats och analyserats. Syftet med undersökningen har varit att relatera begreppet sprawls innebörder till de befolknings-, yt- och tĂ€thetsmĂ€ssiga förĂ€ndringar som tĂ€torterna i Ărebros lokala arbetsmarknadsregion genomgĂ„r under perioden 1980-2005 och den rumsliga formering som hĂ€rmed genereras baserat pĂ„ dem. Genom att utforska vad som avses med begreppet sprawl erhĂ„lls en tĂ€mligen klar bild av den stadsutveckling som begreppet beskriver. Denna beskrivning ligger sedan till grund för hur det statistiska materialet kan analyseras.