Sökresultat:
1390 Uppsatser om Övergivna platser - Sida 28 av 93
Ett nytt strÄk och mötesplats i Fosieby
Mot bakgrund av en pÄgÄende fragmentisering av stÀder, likt den som
idag förekommer i Malmö har frÄgor vÀckts kring möjligheten att stÀrka
kopplingarna mellan stadsdelar samt möjligheten att bidra till fler mötesplatser
i staden. Bristen pÄ kopplingar i form av strÄk mellan innerstaden
och de södra och östra stadsdelarna av Malmö, samt bristen pÄ
vÀldefinierade och livliga mötesplatser, har vÀckt frÄgor kring segregation
och ifrÄgasatt Malmö som en trygg stad att leva och bo i.
I kandidatarbetet belyser vi begreppen strÄk och plats. VÄrt syfte med
kandidatarbetet Àr att utforska hur man genom fysisk planering kan bidra
till ökad trygghet och livlighet pÄ strÄk och platser. Vi vill tillÀmpa
resultatet av forskningen i ett förslag pÄ ett strÄk och en mötesplats i
Fosieby, mellan LindÀngen och Fosie industriomrÄde i Malmö..
VOX : sittmöbel för det offentliga rummet
A trend in modern landscape architecture is to design pedestrian streets so that vehicles and people move in the same area. By doing this, traffic tends to slow down. On the market though, there is a lack of furniture that corresponds to the requirements of these kinds of public places. Therefore, I have designed this furniture, called VOX, which is planned to be used on streets, schoolyards and squares. One objective has been to promote the product to the industry.To achieve this, I have been in contact with people from different professions, which have all influenced my designprocess.
BEDĂMNINGAR AV KVINNOR OCH MĂN I ARBETSLIVET : PĂ VERKAN AV FĂRĂLDRASKAP
Sverige ses av mÄnga som ett jÀmstÀllt samhÀlle men skillnader i hur arbetstagare behandlas beroende pÄ kön samt förekomsten av barn finns fortfarande. Syftet med denna studie var att undersöka hur kvinnor och mÀn pÄverkas av förekomsten av barn vid bedömningar av agentic- och communalegenskaper, kompetens, lönesÀttning samt anstÀllningsbarhet. En enkÀt utformades dÀr en personbeskrivning gjordes i sex identiska versioner, med undantag för kön pÄ den sökande samt förekomst av barn, och delades ut till 164 personer pÄ tvÄ offentliga platser i Stockholm. Förekomsten av barn pÄverkade inte bedömningen av en manlig och kvinnlig arbetssökande pÄ olika sÀtt. Den kvinnliga sökande ansÄgs dock vara mer anstÀllningsbar och kompetent och kvinnliga deltagare gav överlag högre skattningar Àn manliga deltagare.
Kartering och karaktÀrisering av bergmassor i Huddinge kommun : Utfört med RMRbas- och Qbas-systemet
BergkaraktÀriseringssystem sÄsom RMR och Q (Rock mass rating och Rock tunneling quality index) anvÀnds ofta i förstadiet av ett byggprojekt för att ge en tidig uppfattning om bergmassans karaktÀr och kvalitet. Informationen underlÀttar planeringen och det fortsatta arbetet genom att pÄvisa korrekta arbetsmetoder och risker. De tvÄ vanligaste systemen för att karaktÀrisera berg Àr RMR och Q, vilka bÄda med hjÀlp av fÀltbedömningar och berÀkning betygsÀtter den aktuella bergmassan. RMR och Q har hÀr anvÀnts för att karaktÀrisera en bergmassa i Huddinge kommun inför en planerad byggnation. Resultaten av karaktÀriseringen med de bÄda systemen skiljer sig Ät pÄ vissa platser vilket sannolikt kan förklaras med systemens olika tillvÀgagÄngssÀtt.
Barnets betydelse : en etnologisk diskursanalys av subjektsskapande och rumslighet i samtida berÀttelser om barn
Jag argumenterar för att man inte kan förstÄ ?barnet? som sÄdant som mer Àn en diskursiv formation. Genom att analysera nyhetsfotografier och intervjuer med förskolepedagoger visar jag hur barnen de berÀttar om, beroende pÄ i vilket sammanhang och till vilken geografisk plats det lokaliseras till, konstrueras olika som subjekt. De barn som knyts till bekönade platser som privata hem, förskola och vÄrd befinner sig oftast inom vÀlfÀrdens Sverige och kan tolkas som ?trygga?.
Nyhamnen : lÀnk mellan stad och vatten
Malmö Ă€r en stor stad vid vatten men Ă€ndĂ„ utan kĂ€nnbar vattenkontakt. Avsikten i detta examensarbete har dĂ€rför blivit att undersöka vad detta beror pĂ„ och hur man skulle kunna föra in vattenkontakten i staden igen. Nyhamnen utgör idag en del av den aktiva hamnen i Malmö, men pekas i Ăversiktsplan för Malmö 2000 ut som omrĂ„de för framtida stadsbebyggelse. Den bakomliggande orsaken till detta Ă€r att hamnverksamheten, som hĂ€r utgörs av fĂ€rjetrafik, planeras flyttas till bĂ€ttre lĂ€gen i hamnens norra delar. Eftersom Nyhamnen ligger mycket centralt i förhĂ„llande till Malmö centrum blev detta omrĂ„de intressant att studera som möjlig lĂ€nk mellan stad och vatten.
Nya bostÀder i norra Ljungby stad
Examensarbetet syftar till att utreda möjligheterna till ett nya bostÀder i norra delen av Ljungby stad. Det utgörs av ett komplext och splittrat omrÄde som bestÄr av sÄvÀl bostÀder, industrier, avslutade deponier med mera. Metodiken bestÄr av inventering, analys och planförlag. Inventeringen skapar grund för analysen som ska utkristallisera vilka omrÄden som kan vara lÀmpliga för nya bostÀder ? det vill sÀga planförslaget.
TrafiknÀtsanalys för GÀllivare
I detta arbete granskas vÀgnÀtet i GÀllivare tÀtort. Avsikten Àr att belysa den nuvarande trafiksituationen och ge förslag pÄ hur den kan förbÀttras. Inledningsvis kartlÀggs de olika trafikslagens behov och ansprÄk, som sedan jÀmförs mot varandra. PÄ sÄ vis synliggörs platser och vÀgavsnitt dÀr behov och ansprÄk stÄr i konflikt med varandra. Arbetet inriktar sig i första hand pÄ att lösa konflikter i trafikavsnitt dÀr oskyddade trafikanter (gÄende och cyklande) blandas med den motorbundna trafiken.
Skateboard i staden : en studie av tre urbana platser
I takt med att vÄra storstÀder förtÀtas förvÀntas stadsrummen tillgodose ett allt större antal invÄnare och aktiviteter. En aktivitet som sedan 1970-talet utövats i de svenska stÀderna Àr skateboardÄkning. Aktiviteten har genom Ären emellertid ansetts vara problematisk, ofta pÄ grund av bristande förstÄelse frÄn planerare och vuxenvÀrlden. MÄlet med uppsatsen Àr att ge en ökad inblick och förstÄelse i den stundtals misstolkade skateboardkulturen, genom att skapa ett underlag som kan fungera som grund för fortsatta studier och diskussion. Avsikten med uppsatsen Àr att undersöka populÀra urbanmiljöer för skateboardÄkning med fokus pÄ deras utformning.
Var trogen intill döden
Det Àr oÀndligt det som finns att tillgÄ, de platser som finns att uppehÄlla sig vid, det som finns att skildra. De mÀnniskor som man kan montera ner och bygga upp igen. De antal djurarter man kan vÀlja att anvÀnda sig av.Jag vÀljer för den huvudsakliga bilden i mitt arbete tre hus, sex mÀnniskor, tvÄ fÄr och tretton rÀvar, ett antal trÀd och nÄgra olika slag av mark. Jag bestÀmmer mig för att utgÄ ifrÄn en symmetri med ett hus i mitten lÀngst bak i bilden. MÀnniskorna placerar jag ut mer eller mindre vÀnda mot varandra eller vÀnda ifrÄn varandra i en spegelsymmetri.
Ljudstaden - ljud som sinnesupplevelse och gestaltningsaspekt i det urbana landskapet
Ljud inom landskapsarkitektur Àr relativt outforskat.Den visuella infallsvinkeln Àr avsevÀrt
mer integrerad i gestaltning av det urbana landskapet Àn den audiella. Hur ljud upplevs Àr
subjektivt och i jÀmförelse med synen, svÄrare att ÄskÄdliggöra. Kandidatarbetet belyser ljud
som sinnesupplevelse och gestaltningsaspekt i det urbana landskapet. Ljudet har en
betydelsefull mening som sinnesupplevelse och ljudet Àr starkt kopplat till minnet, vilket gör
att platsförnimmelser förankras i ljudupplevelser.
I stÀder blandas naturljud med konstgjorda ljud. I takt med att vÄra stÀder förtÀtas
tvingas ljuden att trÀngas om utrymmet.
Flickor med ADHD - fler mÄste bry sig!
Syftet med följande arbete Àr att undersöka pedagogiska möjligheter och hinder för en
gynnsam utveckling hos flickor med en ADHD diagnos.
I arbetet ges lÀsaren en inblick i specialpedagogiska strategier och metoder som gynnar flickor
med ADHD. Metoden för vÄr undersökning Àr halvstrukturerade intervjuer som utförts med
13 respondenter. Tre av intervjuerna Àgde rum i Finland med personer med olika spetskompetenser.
Ăvriga tio intervjuer hölls pĂ„ flera platser i Sverige med personer som hade
spets- eller erfarenhetsbaserad kompetens.
Sammanfattningsvis tyder resultaten pÄ att respondenterna var vÀl insatta i ADHD
problematiken. De flesta pÄpekade att flickors problematik mÄste synliggöras. Tidig upptÀckt
och tidiga insatser kan minska riskbeteenden som depression, sexuellt missbruk eller
utbrÀndhet.
Helikoptern som sjuktransport : Hur har utvecklingen av MEDEVAC (sjuktransport) sett ut i den moderna krigfo?ringen och i milita?rteorin med exemplen Vietnam och dagens Afghanistan
Helikoptern som sjuktransport Ă€r ett vĂ€l beprövat system. Dess förmĂ„ga att landa och starta pĂ„ nĂ€stintill vilka platser som helts gör den mycket lĂ€mplig för denna typ av arbete. Ăven om förmĂ„gan funnits i nĂ€stan 50 Ă„r Ă€r teoribildningen kring MEDEVAC bristande. I arbetet kommer helikopterns anvĂ€ndande som MEDEVAC-Â?resurs under Vietnamkriget och Afghanistankriget att analyseras.
PiteÄ Grönplan- med de sociala aspekterna i fokus
Examensarbete behandlar PiteÄs grönomrÄden och vattenrum med fokus pÄ Boverkets
beskrivning av de sociala aspekterna, vilket menas hur vi mÀnniskor anvÀnder
stadens gröna rum. De ekologiska och kulturella aspekterna beskrivs dock Àven i
examensarbetet, detta för att pÄvisa den samlade vikten av en stads gröna
omrÄden.
PiteÄs grönomrÄden har avgrÀnsats till stadsnÀra rekreationsomrÄden i form av
strÄk, motionsspÄr och friluftsomrÄden samt vattenrum och parker.
Examensarbetet innefattar Àven hur dessa ser ut och anvÀnds vintertid. Genom
inventering och analys av PiteÄs grönomrÄden har det utkristalliserats vilka
platser som bör fÄ en ny utformning och nya anvÀndningsomrÄden, nya förslag har
dÀrför utarbetats för dessa.
"Fröken, fröken Àr det min tur nu?"- om barns demokratiska inflytande i samlingen
Denna aktionsforsknings syfte var att kartlÀgga förutsÀttningarna för att utveckla barns demokratiska deltagande och inflytande i skolans och förskolans samlingar. Forskningen genomfördes med kvalitativa metoder genom observationer och intervjuer. Barnen i forskningen var dem vi mött pÄ vÄra VFU-platser (verksamhetsförlagd utbildning) under praktiken. Resultatet visade att barn anser att de har inflytande och möjlighet till pÄverkan i förskolans och skolans samlingar men att det ofta Àr lÀraren eller andra barn som pratar mest. Slutsatser vi kom fram till Àr att barn tycker att de har inflytande och möjlighet att pÄverka men genom observationer sÄg vi att det inte alltid stÀmde med verkligheten eftersom aktiviteterna redan var planerade och lÀrarna oftast tog störst talutrymme.