Tv-kanaler stÄr inför stora förÀndringar de nÀrmaste Ären. Digitaliseringen av tv kommer att innebÀra fler kanaler som i sin tur ökar konkurrensen om tittarna och sÀnker priserna pÄ reklamtid. För att inte stÄ alltför beroende av reklamintÀkter bör kanalerna dÀrför se sig om efter alternativa intÀktskÀllor, men Àven börja arbeta med att skapa starka varumÀrken för att synas i ett alltmer fragmenterat medialandskap. FrÀmst i USA arbetar kanaler med att kapitalisera pÄ varumÀrken genom licensiering. Licensiering innebÀr att innehavaren av ett varumÀrke hyr ut rÀtten att anvÀnda det till en licenstagare.

I uppsatsen redogörs för en statsvetenskaplig förstudie kring valdeltagandet bland sverigefinnar bosatta i Haparanda, vilken sverigefinnarnas sociala perspektiv Àr i relation till valdeltagande, och hur det kan tÀnkas pÄverka gruppens valdeltagande. Syftet för studien var att analysera en minoritets politiska deltagande i det kommunala beslutsfattandet. Problemet som Àr utgÄngspunkten Àr Haparanda kommuns lÄga valdeltagande, som Àr lÀgst i Sverige. Studien omfattade 38 intervjuer med sverigefinnar bosatta i Haparanda, tre intervjuer med sverigefinska riksdagsledamöter och tvÄ intervjuer med kommunala tjÀnstemÀn. Statistiskt material om Haparandas befolkning, med fokus pÄ den sverigefinska befolkningen och dess valdeltagande, ur befintliga kÀllor, anvÀndes.

Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen om diakoners arbete med papperslösa. I Sverige finns det 10 000-tals papperslösa som befinner sig hÀr efter att undanhÄllit sig utvisningsbeslut, smugglats in som traffickingoffer eller strÀvar efter att arbeta ihop inkomster att skicka till hemlandet. Med en kvalitativ ansats har jag intervjuat sex stycken diakoner som arbetar i Svenska kyrkan i Stockholm, och som alla möter och erbjuder socialt stöd till papperslösa. Resultatet har jag analyserat utifrÄn teori om ekologiskt perspektiv pÄ socialt arbete med flyktingar och migranter, samt teorier om vÀrdegrunder i socialt arbete. Resultatet visar att diakonerna fokuserar pÄ det sociala arbetet pÄ mikronivÄ, men att viss samverkan pÄ mesonivÄ förekommer.

Ledningen för försÀkringsbolaget i denna studie arbetar med att implementera ett nytt kommunikationskoncept som vi kallar ?socialt ansvarstagande?. Detta koncept ska förankras, bÄde externt ut mot kund samt internt hos personal. Men hur formas uppfattningar kring identiteten inom ett företag? Syftet för denna uppsats Àr att skapa förstÄelse för hur personalen pÄ försÀkringsbolaget uppfattar vad företaget stÄr för, och dess identitet/identiteter.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever i Äk 5 uppfattar det egna arbetet i skolan. Syftet inbegriper ocksÄ hur samma elever upplever deltagande och inflytande i det sjÀlvstÀndiga arbetet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod dÀr vi intervjuat 10 elever pÄ tvÄ olika skolor. I vÄr studie har vi funnit att individualisering Àr nÄgot som prÀglar dagens undervisning i skolan i mer eller mindre utstrÀckning. Detta symboliseras ofta av ett arbetssÀtt vid benÀmningen eget arbete dÀr eleven fÄr arbeta sjÀlvstÀndigt.

Syftet med denna studie var att undersöka eventuella samband mellan inkomstfördelning samt utbildning och attityd gentemot delad förÀldraledighet. Vidare blev denna problemformulering vital, dÄ den Àven befrÀmjade möjligheten att titta pÄ hur attityden gentemot delad förÀldraledighet inverkar pÄ synen av könsroller i ett hushÄll. Undersökningen bygger pÄ en enkÀt kring familjeliv och arbete, som har utförts av Sociologiska Institutionen vid UmeÄ universitet, och sammanförts av ISSP 2012 (International Social Survey Program). Studien grundar sig i en univariat analys som beskriver variablernas frekvensfördelningar, och dÀrefter testas eventuella samband genom bivariat och multivariat analys. Det teoretiska ramverket dÀr begrepp sÄsom könsroller, resurser och kapital inbegrips, blir pÄ senare hand studiens analytiska verktyg.

Denna uppsats handlar om hur den sÀrskilda tillÄtlighetsregeln i 11 kap. 6 § miljöbalken tillÀmpas vid tillstÄndsprövning av vattenverksamheter. Av paragrafen följer att en vattenverksamhet endast fÄr bedrivas om den samlade nyttan av verksamheten övervÀger de kostnader samt skador och olÀgenheter som verksamheten medför. Syftet med paragrafen Àr att hindra vattenverksamheter som inte Àr samhÀllsekonomiskt motiverade samt utgöra ett extra skydd för miljön utöver miljöbalkens generella miljökrav.Syftet med studien Àr undersöka hur denna paragraf tillÀmpas i praktiken ? bÄde i rÀttspraxis och i ansökningsförfarandet.

Syfte: Syftet Àr att skapa ett verktyg som kan anvÀndas av riskkapitalister för att analysera, bedöma, jÀmföra och dokumentera entreprenörsföretag i avseendet att öka trÀffsÀkerheten av sÄddfasinvesteringar. Metod: Valet av metod i uppsatsen har genomgÄende varit kvalitativa djupintervjuer. Initialt intervjuades riskkapitalister för att belysa den problematik som finns vid bedömning och vÀrdering av entreprenörsföretag idag. Steg tvÄ genomfördes via ett pilottest med ett företag för att pröva det skapade verktyget och slutligen genomfördes sluttest pÄ tvÄ entreprenörsföretag för att sÀkerstÀlla legitimiteten av verktyget. Denna metodiska process har valts för att kunna sÀkerstÀlla att valda aspekter och faktorer gÄr att bedöma och mÀta i verkligheten.

Syftet med denna kvalitativa uppsats har varit att utifrÄn ett genusvetenskapligt perspektiv studera socionomstudenters uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Studiens övergripande syfte samt frÄgestÀllningar har besvarats genom att sex socionomstudenter har intervjuats inom ramen för tvÄ fokusgruppsintervjuer. De data som genererades har studerats dels utifrÄn genusordningens tvÄ grundlÀggande principer (könens isÀrhÄllande samt manligthetsnormen), dels utifrÄn begreppen homosocialitet, heteronorm och intersektionalitet. Uppsatsens huvudsakliga resultat synliggör att socionomstudenterna som deltog i studien gav uttryck för ambivalenta uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Denna ambivalens synliggjordes dÄ studenterna vid flertalet tillfÀllen betonade att det var individen snarare Àn dennes könstillhörighet som var relevant inom socialt arbete för att andra gÄnger ge intryck av att kön ÀndÄ kan spela/spelar roll.

 Dagens ekonomi Àr i mycket större utstrÀckning Àn tidigare inriktad mot tjÀnst och kunskapsintensiva organisationer, vilket har lett till en genomgripande strukturell förÀndring, det immateriella kapitalet Àr pÄ vÀg att konkurrera ut de fysiska kapitalen. DÀrför Àr det viktigt att synliggöra denna förÀndring och anpassa redovisningen för att kunna skapa vÀl fungerade arbetsmetoder för företagen. MÄlet med redovisning Àr att redovisningen skall ge en rÀttvisande bild av företagets finansiella stÀllning. Vilka tillgÄngar som skall redovisas i balansrÀkningen för att ge en sÄ rÀttvisande bild som möjligt Àr en svÄr frÄga.Ett företags tillgÄngar kan vara bÄde materiella och immateriella. Kraven för att fÄ aktivera en utgift som en immateriell tillgÄng i balansrÀkningen Àr hÄrda.

Companies financed through borrowed capital are allowed a tax deduction for the costs re-lated to their borrowed capital. A similar tax relief for companies financed through share-holder?s equity does not exist, why these companies are taxed higher than companies fi-nanced by borrowed capital. The result is that there is an asymmetric tax treatment of companies depending on how they are financed.The autumn of 2012, the Swedish government presents a proposal for an investor deduc-tion which seeks to equalize the above mentioned asymmetry. The proposed investor de-duction is a tax relief for investments in shares in a startup- or small company equal to 50 percent of the acquisition cost of that investment.The venture capital deduction, which in this thesis is treated as an alternative to the inves-tor deduction, is an interest-free tax credit which significate that two-thirds of the acquisi-tion cost is deductible from taxation at the time of the acquisition.

Syftet med studien Àr att undersöka hur genusmönster konstrueras i samband med musikaktiviteter i förskolans verksamhet och hur dessa kommer till uttryck. Hur visar sig genuskonstruktioner och vilket förhÄllande har de till samhÀllets vÀrderingar och normer? Underlag för analys och diskussion var observationer som dokumenterades pÄ film och Àgde rum i femÄrsavdelningar pÄ tre olika förskolor. BÄde planerade och spontana musikaliska aktiviteter stÄr i fokus. Undersökningen vilar pÄ ett sociokulturellt perspektiv med utgÄngspunkt i socialkonstruktivism och etnometodologi.

Arbetet spelar en central roll i livet för de flesta mÀnniskor och vi spenderar större delen av vÄr vakna tid pÄ arbetet. I denna uppsats definieras yrkesstolthet som en sjÀlvupplevd kÀnsla som gör att individen kÀnner sig viktig och engagerad i sitt yrkesliv och i en organisation. För att förstÄ individens kÀnsla av yrkesstolthet behöver ett par aspekter tas i beaktning. Undersökningsledarna har genomfört en kvantitativ studie med 122 deltagare, varav 79 kvinnor. EnkÀten innehöll 25 pÄstÄenden angÄende yrkesstolthet, individens arbetsplatstrivsel och sociala relationer med en skala frÄn ett till fem.

Uppsatsen Àr en fallstudie om vad 18 ungdomar, som lÀser det sista Äret pÄ det samhÀllsvetenskapliga programmet, har för framtidstro och framtidsdrömmar vad gÀller studier och yrken de kommande tio Ären. Studien avser att undersöka om det kulturella kapitalet pÄverkar ungdomarnas syn pÄ framtiden vad gÀller studier och yrken samt om det kulturella kapitalet pÄverkar vilka yrken som innesluts i ungdomarnas kognitiva karta. Eleverna har fÄtt besvara enkÀtfrÄgor samt skriva tvÄ mindre uppsatsuppgifter. Undersökningen analyserar ungdomarnas skildringar kring deras framtidstro och framtidsdrömmar med hjÀlp av Pierre Bourdieus kulturella kapitalbegrepp samt Linda S Gottfredsons kognitiva karta över yrken. Resultatet visar en tendens att ungdomar med akademikerförÀldrar har en kognitiv karta med mer prestigefyllda yrken inneslutna Àn vad de andra eleverna har.

Socialt ansvar Àr en faktor som har en betydande roll i dagens företagsklimat. Svenska Spel Àr ett företag som mÄste ta ett stort socialt ansvar, dels pÄ grund av sina produkter och dels sin Àgarstruktur. Deras produkter lockar med spÀnnig och möjligheter till rikedom men produkterna har ocksÄ en negativ baksida. Spelande kan leda till ett beroende dÀr individen sjÀlv och andra mÀnniskor i dess nÀrhet pÄverkas och far illa. I och med utvecklandet av snabba spel och dess enkla tillgÀnglighet över Internet har kraven pÄ spelbolagens sociala ansvar stÀrkts.