Syftet med studien Àr att undersöka vilken ideologisk grund diskursen socialt arbete skapar sin kunskap pÄ. Uppsatsen Àr av ren textanalytisk art och Àr skriven i förhoppningen om att lyfta upp intressanta frÄgor som kan anvÀndas i vidare forskning och diskussion.FrÄgestÀllningarna:? Hur fÄr centrala tecken i valt material sin mening utifrÄn en diskursteoretisk ansats?? Vilka eventuella grÀnser för vad författarna möjligen kan uttrycka kan skönjas i materialet?? Vilka ideologiskt förknippade uttryck kan uppfattas i det undersökta materialet? Metoden för denna studie Àr diskursanalys som Àven Àr en del av teoribygget. Jag har anvÀnt mig av Laclau och Mouffes diskursteori i kombination med kritisk teori och Foucaults tankar kring makt. Materialet bestÄr av sex stycken C-uppsatser frÄn Institutionen för socialt arbete frÄn Göteborgs universitet som i denna studie behandlas, kvalitativt, som ett samlat material, sedd som en produkt av institutionen.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Studiens syften var att skapa förstÄelse för hur elever inom autismspektra har det pÄ högstadiet samt se hur en skola organiserar sin verksamhet för elever inom autismspektra. Studien har en hermeneutisk ansats med utgÄngspunkt i ett socialkonstruktivistiskt och specialpedagogiskt perspektiv. Forskningsmetoderna var semistrukturerade intervjuer samt deltagande observationer som analyserades och resulterade i fyra teman: Elevernas upplevelse av skolan, begreppet inkludering, begreppet socialt samspel och vision. De kategorier som utkristalliserade sig under elevernas upplevelse av skolan var: att vara annorlunda, förstÄelse och kunskap hos andra, klassrumsmiljö och relationer med jÀmnÄriga och vuxna. Resultat visade att skolan har en sÀrskild ?Aspergergrupp? som leds av en speciallÀrare.

Bakgrund och problem: Årligen skĂ€nker svenskarna miljardbelopp till olikabistĂ„ndsorganisationer. För dessa organisationer Ă€r det dĂ€rför av stor vikt att i sin redovisningtydliggöra förbrukning och förvaltning av de insamlade medlen. FrĂ„n och med den förstajanuari 2001 ska ideella föreningar följa Bokföringslagen och dĂ€rmed ocksĂ„Ă…rsredovisningslagen, som frĂ„n början utformats och anpassats till vinstdrivande företag.Följande frĂ„gestĂ€llningar har dĂ€rför formulerats: PĂ„ vilket sĂ€tt och med vilken tydlighetredovisar bistĂ„ndsorganisationer hur de anvĂ€nt och planerar att anvĂ€nda sina insamlademedel? Hur redovisas begreppen resultat och eget kapital?Syfte: Studiens syfte Ă€r att ur ett givarperspektiv beskriva hur och med vilken tydlighetbistĂ„ndsorganisationer redovisar anvĂ€ndningen av insamlade medel, samt att förklara hurbegreppen resultat och eget kapital redovisas.AvgrĂ€nsningar: Studiens problemstĂ€llning avgrĂ€nsas genom att endast redovisningen för Ă„r2005 Ă€r föremĂ„l för undersökningen. ProblemstĂ€llningen undersöks sĂ„ledes inte ur ett lĂ€ngretidsperspektiv.Metod: En deskriptiv utgĂ„ngspunkt anvĂ€nds, dĂ„ olika bistĂ„ndsorganisationers sĂ€tt att redovisabeskrivs.

Facebook Àr vÀrldens mest erkÀnda sociala medium med störst marknadsandel och flest anvÀndare. NÀstintill 70% av 16-25-Äringar i Sverige Àr dagligen aktiva pÄ Facebook. I dagens samhÀlle har vi en delad identitet med en sÄ kallad offline- och online-identitet. Det blir allt viktigare att utveckla sin online-identitet pÄ sociala medier, som exempelvis pÄ Facebook. Ett sÀtt att utveckla sin online-identitet Àr att dela personlig information.

Sammanfattning NivĂ„: C-uppsats i företagsekonomiDatum: 2015, februariFörfattare: Alexander Lindberg och Per NybergHandledare: Arne FagerströmExaminator: Stig SörlingTitel: Redovisningens vĂ€rderelevans i nordiska fastighetsföretag under Ă„ren 2004-2010Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att ta reda pĂ„ och förklara vilken inverkan införandet av IAS-40 och finanskrisens utbrott hade pĂ„ förhĂ„llandet mellan börsvĂ€rdet och eget kapital för att dĂ€rigenom fĂ„ svar pĂ„ hur vĂ€rderelevant den nya redovisningen Ă€r. Studien Ă€mnar förklara vilka effekter som kan uppstĂ„ till följd av införandet av IAS-40 och finanskrisen 2008. Ämnet Ă€r intressant att diskutera dĂ„ dessa förĂ€ndringar fortfarande Ă€r aktuella.Metod: Uppsatsens problemomrĂ„de har angripits genom tillĂ€mpning av en kvantitativ forskningsmetod med utgĂ„ngspunkt i mainstream redovisningsforskning. DĂ€r empirin bestĂ„r av insamling av primĂ€r och sekundĂ€rkĂ€llor. Historiska aktiekurser, valutakurser och Ă„rsrapporter har utgjort primĂ€rkĂ€llorna medan tidigare forskning utgjort sekundĂ€r kĂ€llor.Resultat och slutsats: Resultaten indikerar pĂ„ att införandet av IFRS/IAS 40 har ökatförhĂ„llandet mellan företagens börsvĂ€rde och det egna kapitalet.

För att skapa fler jobbtillfÀllen och driva pÄ BNP-tillvÀxten i Sverige krÀvs det att smÄ och medelstora företag fÄr möjligheten att utvecklas och vÀxa. För att klara det krÀvs det mer kapital frÄn venture capital-marknaden, som Àr den viktigaste kÀllan av finansiering för ett nystartat företag. Det har dock varit tuffa Är för venture capital-bolagen sedan finanskrisen slog till. Den problemformulering som legat till grund för studien var följande:Hur har finanskrisen och den pÄgÄende eurokrisen pÄverkat venture capital-bolagens investeringsprocess?Studien syftade till att undersöka hur finanskrisen och den pÄgÄende skuldkrisen i Europa pÄverkat de svenska venture capital-bolagen och dess marknad.

BAKGRUND De senaste Ären har regelverken för banksektorn blivit allt mer omfattande. Regelverket Basel III stÀller ökade krav pÄ bankerna gÀllande sÄvÀl kapital som likviditet, och det Àr i stort sett samma regelverk som gÀller för storbanker som för smÄ sparbanker. Sparbanker Àr en intressant associationsform med en lÄng historia och de har ofta mycket stor betydelse för de orter dÀr de Àr verksamma.SYFTESyftet med denna rapport Àr att undersöka hur sparbanker i Kalmar lÀn upplever det ökade regelverk som har införts för banker under de senaste Ären. I syftet ingÄr Àven att undersöka vilka konkreta förÀndringar som införandet av Basel III har lett till i sparbankernas verksamhet samt om sparbankerna kan leva upp till de ökade kraven.METODDetta Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ personliga intervjuer med representanter frÄn fyra sparbanker i Kalmar lÀn samt en intervju med en representant frÄn Sparbankernas riksförbund. Studien har ett hermeneutiskt synsÀtt och studiens resultat Àr dÀrför prÀglat av hur jag som uppsatsförfattare har tolkat intervjupersonerna. REFERENSRAMDetta kapitel innehÄller ett resonemang kring finansiella regelverk och kriser samt en beskrivning av Knutsen och Sjögrens kriscykelmodell.

Bakgrund: Den första januari 2005 övergÄr Sverige till att redovisa enligt IAS/IFRS. IFRS 2 behandlar aktierelaterade ersÀttningar och innebÀr att dessa ersÀttningar skall redovisas som en kostnad i resultatrÀkningen med eget kapital som motkonto. Reglerna skall appliceras retroaktivt i syfte att skapa ett jÀmförelse Är i redovisningen varför IFRS 2 Àven fÄr effekter pÄ 2004 Ärs redovisning.Syfte: KartlÀgga de ekonomiska effekterna av IFRS 2 pÄ 2004 Ärs resultat och eget kapital, samt att undersöka hur utvecklingen av nytecknade aktierelaterade ersÀttningsprogram sett ut sedan 1999. Studien kommer Àven att undersöka hur utvalda företags instÀllning till aktierelaterade ersÀttningsprogram har pÄverkats till följd av IFRS 2.Metod: I studien har dels en surveyundersökning av kvantitativ karaktÀr genomförts för att studera samtliga företag pÄ Stockholmsbörsens A-lista. En fallstudie av kvalitativ karaktÀr har Àven genomförts pÄ tre av dessa företag.Resultat/Analys: 16 av de totalt 53 studerade företagen pÄverkas ekonomiskt av IFRS 2.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur de roller som vi hör under sÀndningstid i radio Àr konstruerade och om det sker en förhandling om hur dessa roller upprÀtthÄlls under programmets tid. Uppsatsen Àmnar reda ut vad som synliggörs nÀr ett dramaturgisk perspektiv anvÀnds under en observation pÄ ett radioprogram. Finns det ett samspel inom redaktionen som vi som lyssnare inte ser? I denna uppsats vill jag försöka se om det finns nÄgra outtalade rangordningar inom gruppen och hur dessa kommer till uttryck. Vidare syftar studien till att titta pÄ hur pass fria programledarna Àr i sina roller och försöka utreda om det Àr mer styrt Àn vad vi som lyssnare uppfattar.

Bakgrund: Idag finns det cirka 40 000 individer som har diagnosen schizofreni i Sverige. Schizofreni innebÀr psykisk ohÀlsa i form av bland annat hallucinationer, vanförestÀllningar samt apati och passivitet, vilket leder till en försÀmrad livskvalitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelsen av livskvalitet hos patienter med diagnosen schizofreni. Metod: Studien utfördes som en allmÀn litteraturstudie dÀr sju vetenskapliga artiklar, som var relevanta till syftet, valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Resultatet delades in i fem olika rubriker.

För att en organisation ska fungera mÄste kommunikationen fungera, för mÄnga organisationer och företag har intranÀtet blivit en av de primÀra kommunikation- och informations kanaler. Ett intranÀt stöder frÀmst nedÄtriktad information och fungerar som en informationsportal men den tekniska utvecklingen gÄr framÄt och nya höjder nÄs för vad som Àr tekniskt möjligt att göra. SkellefteÄ kommun Àr en organisation som valt att förnya sitt intranÀt och skapa ett nytt socialt intranÀt, det sociala intranÀtet skiljer sig frÄn sin föregÄngare genom att det inte enbart bestÄr av statisk information utan det Àr kommunikativt. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vilken uppfattning anstÀllda inom SkellefteÄ kommun har om organisationens nya sociala intranÀt samt hur de anvÀnder det. Materialet till studien samlades in genom sex semistrukturerade intervjuer.

De svÄrigheter invandrarungdomar frÄn invandrartÀta omrÄden stöter pÄ i den svenska skolan uppmÀrksammas ofta, vilket leder till att det politiska mÄlet blir att försöka hitta lösningar pÄ problemen.I denna uppsats ville vi uppmÀrksamma ungdomar med utlÀndsk bakgrund som vÀljer att högskoleutbilda sig, i syfte att nyansera den i nulÀget negativ bild som finns av unga invandrare frÄn segregerade omrÄden och deras skolprestationer. Vi genomförde sju intervjuer med kosovaalbaner frÄn RosengÄrd. Intervjuerna hade en livshistorisk karaktÀr eftersom vi hade som avsikt att analysera deras livsöden. Centrala begrepp i vÄr analys var habitus, kapital, stigmatisering och identitet. Vi har, med hjÀlp av dessa huvudbegrepp, analyserat intervjupersonernas vÀg till högre utbildning.

Syftet med studien var att fÄ kunskap om vilka motivationsfaktorer, inre och yttre, som Àr viktiga hos personal inom serviceyrken. Vidare studerades den uppfattade sammanhÄllningen inom mÄlgruppen. Av speciellt intresse var att studera korrelationer mellan sammanhÄllning och inre/yttre motivationsfaktorer samt om kontroll i arbetet och socialt stöd inverkar pÄ dessa faktorer. I undersökningen deltog 88 individer, 38 mÀn och 50 kvinnor, i Äldrarna 18-65 (M=34,63 Sd=12,40). Datainsamlingen skedde med hjÀlp av ett frÄgeformulÀr baserat pÄ QPS Nordic och Group Environment Questionnaire (GEQ).

Syftet med uppsatsen Àr att lyfta fram nÄgra företags syn pÄ sitt sociala ansvar i debatten kring Àmnet och att tydliggöra vad företag avser med sitt sociala ansvar i en global ekonomi. Vidare vill vi se vad ett nationellt etikprogram erbjuder för hjÀlp till företag med det sociala arbetet och se vilken nytta ett deltagande innebÀr. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ studie dÀr vi har samlat in vÄr empiri genom telefonintervjuer med en respondent frÄn varje företag. De studerade företagen (H&M, ICA, Löfbergs Lila och Vattenfall) Àr positiva till den utveckling som finns inom omrÄdet och att socialt ansvar fÄr en större plats i företagen. Företagen inbegriper framförallt arbetsförhÄllanden, mÀnskliga rÀttigheter och miljö i sitt globala ansvar.