Under 2000-talet infördes nya kapitaltÀckningsregler (Basel II) för svenska banker för att skapa stabilitet, bÀttre riskhantering och rÀttvisare konkurrens pÄ den internationella markanden. KapitaltÀckning Àr viktigt för att skydda spararnas kapital. Kvoten som banken tÀcker skiftar beroende pÄ vilka risker som hotar banken vid ett givet tillfÀlle. Vid oroliga tider och med ökade risker mÄste bankerna hÄlla inne mer kapital i banken och kan inte lÄna ut det. Under lÄnga hög- och lÄgkonjunkturer befaras reglerna förstÀrka cyklerna eftersom riskerna mÀts med sannolikheter om framtida ekonomiska utsikter.

Studier har visat att sju av tio nya arbetstillfÀllen skapas av smÄ företag. I takt med att studier visar att smÄ företag Àr viktiga för Sveriges ekonomiska tillvÀxt ökar intresset kring smÄ företags problem att erhÄlla externt kapital. En betydande del av de smÄ företagen behöver extern finansiering, men har svÄrt att fÄ finansiering pÄ ett traditionellt sÀtt. Det föreligger dÀrmed ett finansiellt gap som kan förklaras med att det existerar informationsasymmetri mellan finansiÀrer och företagare, dÀr en förklaring kan vara att företagarna har en negativ attityd till externt kapital. Denna negativa attityd har mÄnga gÄnger förklarats med att företagares val av finansieringskÀllor sker i en hierarkisk preferensordning.

Syftet med studien a?r att underso?ka psykosocial oha?lsa med utmattning i fokus utifra?n arbetsrelaterade faktorer, konflikt mellan arbete och familj och ko?n hos la?kare pa? ett universitetssjukhus i Sverige. Studien grundar sig pa? tva?rsnittsdata fra?n projektet Health and Organisation among University hospital Physicians in Europe (HOUPE), da?r arbetsrelaterad oha?lsa bland la?kare pa? ett universitetssjukhus studerats. Underso?kningen genomfo?rdes genom enka?t da?r 2589 la?kare deltog.

Bakgrund och problem: Det synsÀtt som dominerar avseende redovisningen Àrkapitalmarknadsperspektivet, vilket innebÀr att redovisningen ska vara anvÀndbar i synnerhetför dem som ska fatta beslut huruvida de ska köpa, sÀlja eller behÄlla företagets aktier. FrÄn 1januari 2007 ska nya upplysningskrav för kapital tillÀmpas, vilka ska generera bÀttreinformation för investerare och andra anvÀndare av de finansiella rapporterna för bedömningav risk och avkastning. Det finns dock ur företags perspektiv alltid kostnad och nyttoaspekteratt beakta vid informationsutgivningen dÄ upplysningarna kan vÄlla skada förföretaget. Med anledning dÀrav kan det finnas incitament att begrÀnsa upplysningarnaavseende kapital och det kan variera hur olika företag lÀmnar upplysningar.Syfte: Vi vill med studien beskriva förÀndringen i företags upplysningar avseende förvaltningav kapital för rÀkenskapsÄret 2007 i jÀmförelse med rÀkenskapsÄret 2006. Vi vill vidarestudera om det föreligger nÄgon skillnad i företags upplysningar med avseende pÄ företagsstorlek och branschtillhörighetAvgrÀnsningar: Studien har avgrÀnsats till att omfatta företag i sektorerna Industri ochSÀllanköpsvaror och tjÀnster som idag Àr noterade pÄ Stockholmsbörsen samt har tillÀmpatIFRS de senaste tvÄ rÀkenskapsÄren.

Syftet med undersökningen Àr att genomföra en deskriptiv studie av tvÄ nÀtverk inom densvenska fredsrörelsen och deras arbete samt undersöka hur de förhÄller sig till social rÀttvisa ochsocialt arbete. Den metod som anvÀnts Àr kvalitativ, och datainsamling har skett via kvalitativaintervjuer med fyra respondenter. Det framkommer i dessa intervjuer att respondenterna Àrorganiserade i nÀtverk och en del av den Svenska fredsrörelsen. De anvÀnder sig ibland av civilolydnad i symboliskt syfte för att stimulera till dialog kring frÄgor som vapenexport ochavrustning. Respondenterna stÄr i sitt arbete för jÀmlikhet, solidaritet och deltagande.

AbstractTiteln pÄ studien Àr kommunikation och socialt samspel med barn med autism. Studien handlar om kommunikation och vi har valt att lÀgga tonvikten vid kommunikationens möjligheter för barn med autism. Personer med funktionsnedsÀttning autism har stora begrÀnsningar inom det sociala samspelet, vilket i sin tur pÄverkar kommunikationen. Syftet med vÄr studie Àr att belysa vilka kommunikativa metoder som utvecklar kommunikation och socialt samspel hos barn med autism i skolmiljö. I vÄr undersökning har vi utgÄtt frÄn Kvale (1997) och anvÀnt oss av kvalitativa forskningsintervjuer, för att skapa en dialog med informanterna.

I publika börsföretag kan kostnad eget kapital estimeras med hjÀlp av Capital Asset Pricing Model ? CAPM utifrÄn marknadsdata av dess aktiepriser. Eftersom marknadsdata saknas för ickepublika företag mÄste estimering av kostnad eget kapital utföras pÄ annat sÀtt, varpÄ approximativa metoder utvecklats. DÄ inga av dessa metoder fungerar tillfredsstÀllande har syftet i denna undersökning varit att utreda om Analytisk Hierarki Process kan anvÀndas för att utifrÄn redovisningsdata estimera den systematiska riskpremien för ickepublika företag. Undersökningen har sin utgÄngspunkt i Cotner & Fletchers (2000) anvÀndande av AHP för estimering av den totala riskpremien.

MITTUNIVERSITETInstitutionen för Socialt Arbete    Ämne: Socialt arbete, C-kursHandledare: Ingrid Byberg  Sammanfattning: Syftet med denna studie var att titta nĂ€rmare pĂ„ Röda korsets sociala arbete i förhĂ„llande till Erik Blennbergers teori. Tolkningsmetod har varit hermeneutisk med en kvalitativ ansats.  Det har genomförts tre intervjuer med tjĂ€nstemĂ€n och frivilliga inom Röda Korset: En som arbetar pĂ„ ett lokalkontor med övergripande frĂ„gor, en tjĂ€nsteman pĂ„ storstadskontoret, ansvar för region syd och hĂ€lsa och social trygghet samt en frivillig som arbetar med besöksverksamheten. Studiens analys och resultat tolkning har utgĂ„tt frĂ„n Erik Blennbergers teori om hur frivilliga organisationer arbetar i förhĂ„llande till ett kompletterande, ersĂ€ttande, alternativt eller ett avantgardistiskt sett. Resultatet visade pĂ„ en mĂ„ngfald av inriktningar och hur ett frivilligt socialt arbete kan te sig i förhĂ„llande till staten dĂ„ Röda Korsets frĂ€msta tanke Ă€r att vara ett komplement till det kommunala arbetet. I flera fall finns det grĂ€nsöverskridande projekt dĂ€r bĂ„de samarbete mellan frivilligt och kommunalt arbete pĂ„gĂ„r och att kommunen i flera fall rĂ€knar med den frivilliga insatsen i samhĂ€llet istĂ€llet för att starta egna projekt.

Upplever kvinnor att de fÄr socialt stöd pÄ diskussionsforum pÄ nÀtet vid graviditet? Kan de verkligen uppleva socialt stöd i en virtuell vÀrld? Min utgÄngspunkt för att undersöka detta var tidigare forskning inom omrÄdet socialt stöd och hÀlsa pÄ Internet. Merparten av forskningen inom omrÄdet har skett i frÀmst USA men Àven Storbritannien. En tidigare svensk utvÀrdering av förÀldrastöd pÄ Internet av FolkhÀlsoinstitutet ligger till grund för syftet med denna uppsats. Förutom tidigare forskning valde jag att genomföra empiriska undersökningar i form av enkÀt och intervjuer.

Den hÀr uppsatsen handlar om rektorers syn pÄ socialt arbete i skolan samt hur rektorerna prioriterar detta arbete. Syftet Àr att klargöra hur socionomer och socialpedagoger arbetar och i vilken utstrÀckning deras arbete styrs av skolledningen. Jag vill undersöka om skolledare lÀgger en stor vikt vi det sociala arbetet inom skolan, och hur rektorer upplever att förhÄllandet mellan socionomers och socialpedagogers och andra professioner inom skolan ser ut. Mina frÄgestÀllningar Àr följande: 1) Vad kÀnnetecknar rektorers syn pÄ socialt arbete i skolan? 2) Hur högt prioriteras detta arbetsfÀlt av rektorer inom den svenska skolan?.

Uppsatsen studerar förekomsten av kulturreferenser, det vill sÀga syftningar och refereringar till kulturella fenomen, i svensk dagspress kulturjournalistik. Kulturreferenser fungerar som koder som antingen kan avlÀsas eller Àr obegripliga för lÀsaren, och undersökningens syfte Àr att reda ut hur kodmaterialet skiljer sig mellan olika genrer inom kulturjournalistiken. KÀllmaterialet Àr Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets kulturdelar, perioden 14 till 20 april 2011, vilket ska representera en vanlig nyhetsvecka. Undersökningen visar att anvÀndandet av kulturreferenser skiljer sig mellan genrer beroende pÄ textens syfte. I opinionstexter Àr det vanligt förekommande med kulturreferenser som stÀrker skribentens förtroende.

AbstractThe political parties in Sweden are losing members. This is seen as a problem because the political parties are the base and the recruiting ground for members to decision-making bodies. Social movements are seen as a place where people with a modest background could express their opinions and also learn the political process. These movements have also lost members during the last decades and this could seriously affect the representation of lower social groups among the decision-makers. This essay emanates from Robert D.

Ekonomiska styrsystem anvÀnds för att kontrollera anstÀlldas prestationer, men att utöva kontroll har dock visat sig öka risken för stress hos anstÀllda. Arbetsrelaterad stress utgör problem för organisationer dÄ det kan leda till ökade kostnader i form av ökad frÄnvaro och försÀmrade prestationer. För att förklara arbetsrelaterad stress har stressorerna krav, kontroll och socialt stöd fÄtt störst genomslagskraft. Stressorer Àr faktorer i omgivningen som kan öka eller minska stressreaktioner hos individer. Syftet med studien Àr att förklara hur ekonomiska styrsystem pÄverkar stressorer.

Jag vill med denna uppsats belysa frÄgan om man i Sverige bör införa en allmÀn skyldighet att hjÀlpa nödstÀllda. Syftet Àr att undersöka vilken betydelse en sÄdan sÄ kallad civilkuragelag skulle kunna fÄ för samhÀllsmoralen. Genom att anvÀnda mig av relevant samhÀllsvetenskaplig teori om bland annat medmÀnsklighet, moral, tillit, normer och socialt kapital vill jag sÀtta frÄgan i ett sociologiskt perspektiv. Jag har genomfört intervjuer med jurister och juridikstudenter för att fÄ deras perspektiv pÄ frÄgan. FrÄgan har jag sedan analyserat utifrÄn deras svar och utifrÄn de teorier och den tidigare forskning jag anvÀnt mig av.

Sex ban lÀser Kalle Anka pocket och berÀttar om sina lÀsval.