Fokuset i denna uppsats ligger pÄ att undersöka hur vilken roll Catch Up spelar för de unga vuxnas Äterintegrering i samhÀllet via studier och arbete. Studien vill vidare undersöka om större förmÄga att integrera sig i samhÀllet stÀrker deltagarens egen roll i samhÀllet, Àndrar dennes attityder mot sig sjÀlv och andra samt ökar kommunikationsförmÄgan. Genom denna studie hoppas vi kunna bidra till en ökad förstÄelse av de socialpsykologiska problem som de unga vuxna deltagarna i Catch Up upplever samt kunna förklara de problem mekanismer som försvÄrar unga vuxnas integrering i samhÀllet. Verksamheten Catch Up ligger i Skövde kommun och Àr en del av socialtjÀnsten. Verksamhetens mÄl Àr myndighetssamverkan kring unga vuxna i Äldrarna 18-29.

Verksamheten som fotbollsföreningar bedriver pÄ landsbygden runtom i Sverige har stor betydelse för det sociala livet och sammanhÄllningen inom mÄnga bygder och dÀrmed en viktig roll för utvecklingen av landsbygden runtom i landet. Svenska Fotbollförbundets vision ?En förening i varje by ? Fotboll för alla? syftar till att alla ska kunna spela fotboll, var man Àn bor i Sverige. Svenska Fotbollförbundets landsbygdsutvecklingsprogram som tar avstamp i visionen vill i sin tur göra sÄvÀl föreningar och bygder som fotbollen i sig mer attraktiv. Den hÀr uppsatsen Àr skriven för att utgöra en mindre del av den övergripande utvÀrderingen av Svenska Fotbollförbundets landsbygdsutvecklingsprogram för Ären 2006-2011 som skrivs under 2012. Det huvudsakliga syftet med studien Àr att utvÀrdera programmet genom att undersöka hur fotbollsföreningarna upplevt förbundets arbete.

PÄ dagens arbetsmarknad diskuteras det hur arbetssökande enklast fÄr jobb. En av de vanligaste metoderna inom jobbsökande Àr att anvÀnda sig av kontakter. Dessa underlÀttar vÀgen till jobb för den arbetssökande genom att kontakten ger information, tips, rÄd och referenser som Àr till hjÀlp för den arbetssökandes jobbchanser. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur chefer inom olika branscher har nÄtt sina chefspositioner och vilken nytta de har haft av sina sociala kapital.Undersökningen baseras pÄ sex stycken intervju dÀr respondenterna Àr jÀmt könsfördelade, det vill sÀga att tre av dem Àr kvinnor och resterande tre Àr mÀn. Dessa Àr i sin tur stationerade inom olika branscher och verksamheter.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella samband mellan upplevd stress pĂ„ arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet bland yrkesaktiva sjuksköterskor. Även eventuella samband mellan stress, energi, Ă„lder och socialt stöd pĂ„ arbetet undersöktes.Datainsamling skedde genom enkĂ€tundersökning bland de anstĂ€llda sjuksköterskorna pĂ„ tvĂ„ olika avdelningar pĂ„ ett sjukhus. EnkĂ€ten utformades i sin helhet av olika delar frĂ„n redan existerande frĂ„geformulĂ€r och innehöll tre olika delar; stress/energi, socialt stöd pĂ„ arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet. Totalt bearbetades 48 enkĂ€ter.Inget samband mellan socialt stöd i privatlivet och stress kunde pĂ„visas. En positiv korrelation mellan energi och socialt stöd privat, samt en negativ korrelation mellan Ă„lder och stress kunde pĂ„visas.

Denna uppsats undersöker finansieringsformen equity crowdfunding dÀr onoterade företag bjuder ut Àgarandelar till den stora massan i utbyte mot kapital. Equity crowdfunding har funnits i Sverige sedan 2013 och ett flertal företag har sedan dess lyckats erhÄlla finansiering genom denna finansieringsform. Nystartade företag har i sin uppstartsfas mÄnga gÄnger problem med att införskaffa kapital vilket till exempel kan bero pÄ brist pÄ legitimitet, avsaknad av sÀkerheter eller att företagaren vill behÄlla full kontroll över företaget. I denna uppsats studeras equity crowdfunding pÄ grund av att finansieringsformen tycks kunna erbjuda kapital till nystartade företag som ofta upplever nÀmnt problem. Equity crowdfunding öppnar dessutom upp för privatpersoner att enkelt kunna investera i onoterade företag.

En börsnotering ger företag möjligheten att pÄ ett effektivt sÀtt anskaffa kapital tillinvesteringar. I fastighetsbranschen har ofta investeringar en lÄng payback tid vilket innebÀratt kapital Àr bundet under en lÀngre period. För att rÀttfÀrdiga denna typ av investeringarkrÀvs det att företag Àr lÄngsiktiga i sin planering och prioriterar lÄngsiktig tillvÀxt. DennalÄngsiktiga planering riskerar att ÄsidosÀttas pÄ grund av olika omstÀndigheter som kanuppkomma i ett börsnoterat fastighetsbolag. Kvartalsrapportering, rörlig ersÀttning ochutdelningar Àr faktorer som kan bidra till mer kortsiktiga investeringsbeslut och hÀmmadtillvÀxt..

Andelen Àldre personer ökar kontinuerligt i vÀrlden. Att lida av ensamhet Àr ett vanligt förkommande fenomen bland Àldre. Ensamhet kan vara bÄde ett emotionellt och ett fysiskt lidande för den enskilde individen. Syftet med studien var att sammanstÀlla kunskap om socialt stöd till Àldre som lider av ensamhet. UtifrÄn syftet utformades tvÄ frÄgestÀllningar: pÄ vilket sÀtt socialt stöd kan ges? och vad finns det för effekter av socialt stöd? Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt och innefattade nio kvantitativa artiklaroch en artikel med bÄde kvantitativ och kvalitativa ansats.

Sveriges skolor stÄr inför mÄnga utmaningar med sjunkande kunskapsresultat och med en ökad andel elever som mÄr dÄligt. Förutom sin kunskapsförmedlande uppgift har skolan Àven en fostrande roll. Denna studie belyser betydelsen och benÀmningen av socialt arbete i skolan. Syftet Àr att undersöka vad skolpersonal upplever att socialt arbete i skolan Àr samt hur det sÀtts i relation till kunskapskraven. Studien Àr prÀglad av en induktiv ansats och bygger pÄ fem kvalitativa intervjuer i semistrukturerad form med en rektor, kurator, barn- och ungdomsassistent samt tvÄ lÀrare vid en kommunal grundskola.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar:Syftet med studien var att ur ett sociologiskt perspektiv undersöka upplevd hÀlsa och livsstil hos idrottslÀrarstudenter efter minst tre Ärs högskolestudier med viss inriktning mot hÀlsa. Ett ytterligare syfte var att undersöka eventuella förÀndringar för respondenterna frÄn det att de pÄbörjade sin utbildning 2008 till dess att de Àr pÄ vÀg att avsluta den fyra Är senare. FrÄgestÀllningar:* Hur skattar studenterna sin upplevda fysiska och psykiska hÀlsa?* Vilket socialt och kulturellt engagemang uppger studenterna att de har i olika aktiviteter?* Hur skattar studenterna sin grad av fysisk aktivitet?* Vilka kostvanor uppger studenterna att de har?MetodUndersökningen innefattade 46 idrottslÀrarstudenter som Är 2012 fyllde i en enkÀt gÀllande hÀlsa, fritidsvanor, fysisk aktivitet och kost. Resultaten analyserades i SPSS version 19.0 och jÀmfördes med resultat frÄn samma enkÀt och mÄlgrupp Är 2008, dÄ det var 77 idrottslÀrarstudenter som fyllde i enkÀten.

Denna studie undersöker Àldre mÀnniskors upplevelser av bemötande och delaktighet i samband med bistÄndsbeslut gÀllande hemtjÀnst. VÄra resultat visar att personerna kÀnde stort förtroende för bistÄndshandlÀggaren och var delaktiga i sin ansökan om hemtjÀnst utifrÄn deras synpunkter och önskemÄl. Personerna har tagit kontakt med bistÄndshandlÀggaren i det skede av livet som hjÀlp har varit nödvÀndigt för att klara vardagen i hemmet. Teorin som tillÀmpades var symboliskt kapital och Àr baserad pÄ kulturella, sociala och ekonomiska kapital som ger status i samhÀllet, beroende pÄ sammanhanget..

Föreliggande studie syftar till att fördjupa kunskapen om organisationstypens betydelse för socialt stöd pÄ arbetsplatsen. Vilket sker via tre index avsedda att mÀta socialt stöd (informativt stöd frÄn chef, stÀmning pÄ arbetsplatsen och nÀtverksstöd) och fem organisationstyper (den individuella, sociala, traditionella, grupporienterade och reglerande organisationstypen), organisationstyper som sedan tidigare Àr identifierade av Bolin och Höckertin (2010). Organisationstyper och index för socialt stöd analyserades med datamaterial frÄn 3249 individer. Deltagarna i föreliggande studie var anstÀllda i norra Sverige som under Ären 2000 ? 2003 deltog i projekten Work Lipids and Fibrinogen FortsÀttning (WOLF - F) och Friska arbetsplatser.

Socialarbetare som arbetar med barn och ungdomar och deras förÀldrar kommer i sitt arbete ofta i kontakt med mÀnniskor med en annan kulturell bakgrund Àn den egna. PÄ grund av detta kan det vara viktigt att tala om mÄngkulturellt socialt arbete.Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdom uppfattar mÄngkulturellt socialt arbete. I denna uppsats Àr den valda frÄgestÀllningen följande: Vad innebÀr mÄngkulturellt socialt arbete för socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdom?Studien Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ fem samtalsintervjuer med socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdomar inom Stockholms stad. De teorier som anvÀnts för att analysera det empiriska materialet Àr mÄngkulturalism och universalism.De resultat som framkommit i analysen visar pÄ att socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdomar anser att mÄngkulturellt arbete innebÀr att man skall respektera varje mÀnniska utifrÄn dennes förutsÀttningar och erfarenheter och att man som socialsekreterare bör skaffa sig kunskap om andra kulturer Àn den egna..

Syftet med denna kandidatuppsats Àr att undersöka huruvida det för företag verksamma i Sverige föreligger en skillnad i förmedlingen av socialt ansvar genom sina Ärsredovisningar. VÄr referensram bygger pÄ teorier kring CSR och pÄ intressentteorin. Dessa anvÀnds för att dels förklara företagens relation till samhÀllet men ocksÄ för att förklara innebörden av vad vÄr definition av vilka företag som i arbetet ska ses som etiska eller oetiska i sin verksamhet. I vÄr empiriska sektion Äterfinns de företag som valts ut för att besvara arbetets problemformulering och syfte. I uppsatsen visas huruvida det föreligger en skillnad i förmedlingen av socialt ansvar hos etiska och oetiska företag..

Detta Ă€r en kvalitativ, kvantitativ och teoretisk studie om mĂ€nniskor och communities. UtifrĂ„n bland annat teoretiker som Giddens belyses Ă€mnen som postmodernism och vart den har först oss. UtifrĂ„n Israels sammanfattning av teoretiker kan man ta del av Bourdieus tankar om socialt och kulturellt kapital, samt sociala fĂ€lt.De egna teorierna har uppstĂ„tt ur kvalitativa undersökningar sĂ„som intervjuer. Även kvantitativa undersökningar har gjorts pĂ„ medlemmar pĂ„ community Helgon. I analyskapitlet sammanvĂ€vs frĂ„gestĂ€llningarna med teoretikerna och undersökningarna.

Syfte: Att klargöra vad det finns för likheter hos de nyheter som publiceras av privatpersoner pÄ sociala medier för att sedan plockas upp och bli till nyheter i de traditionella medierna.Metod: Kvalitativ forskning.Material: Fem nyheter som skapats av privatpersoner och publicerats pÄ sociala medier och sedan plockats upp av traditionella nyhetskanaler.Huvudresultat: De fem fall som studerats i denna uppsats indikerar att man som medborgare, med rÀtt sorts materiellt, kulturellt och socialt kapital, i vissa specifika fall, har möjlighet att pÄverka den traditionella nyhetsagendan genom att publicera text eller video pÄ sociala medier..