Syftet Àr att fÄ förstÄelse för och kunskap om förhÄllandet mellan friskvÄrd och gemenskap i en organisation med utgÄngspunkt i de anstÀlldas perspektiv. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ studie pÄ ett företag. De datainsamlingsmetoder vi har anvÀnt oss av Àr observation, samtal och intervjuer. VÄr grundlÀggande slutsats Àr att det finns ett förhÄllande mellan friskvÄrd och gemenskap, för den anstÀllde. FriskvÄrden ger gemenskap inom laget, avdelningarna och i organisationen som helhet..

Syfte: Huvudsyftet Àr att undersöka effekterna av införandet av IAS inom fastighetsbranschen och se om de nya principerna har lett mot en mer vÀrderelevant redovisning. Delsyftet Àr att se pÄ införandets effekter pÄ det egna kapitalet, samt att utröna förhÄllanden före och efter införandet, dÄ sett till tvÄ tidsperioder 2000-2004 och 2005-2009.Metod: Undersökningen Àr en totalundersökning som innefattar tio stycken företag. Studien strÀcker sig frÄn Är 2000 - 2009 dÀr 2000 - 2004 Àr perioden innan införandet av IAS 40 och perioden 2005 - 2009 Àr efter införandet. CAPM och Tobins Q anvÀnds för att se om det finns skillnader i eget kapital samt eget kapital i förhÄllande till börskurs före och efter införandet.  Teori: Undersökningen utgÄr frÄn Finansieringsteori, Effektiva marknadshypotesen, Capital Asset Pricing Model (CAPM), Tobins Q, Redovisningsteori, Beslutsfattande och Human Information ProcessingEmpiri: I kapitlet illustreras undersökningen i tabeller och diagram. Statistik programmet SPSS har anvÀnts för bearbetning av data och illustreras Àven i diagram för CAPM och Tobins Q.

Syftet med studien Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur sjuksköterskor pÄ barn och ungdomspsykiatrin inom ÀtstörningsvÄrden i VÀstra Götaland upplever det sociala stödet i sitt arbete. Syftet Àr vidare att fÄ förstÄelse för hur sjuksköterskorna upplever att det sociala stödet frÄn kollegor och patienter inverkar pÄ dem i det dagliga arbetet. Metoden i uppsatsen var en kvalitativ intervju som utfördes pÄ sammanlagt sju deltagare, samt en enkÀtundersökning som utgjorde studiens bakgrund. Studiens resultat delas in i tre kategorier, varav dessa Àr: Socialt stöd frÄn kollegor, Socialt stöd frÄn tredje part och Kommunikation. Resultatet visade att sjuksköterskepersonalen upplevde ett socialt stöd frÄn arbetskollegor, samt att det fanns ett socialt stöd att hÀmta hos chefer.

Coaching har kommit att bli trendigt i alla möjliga sammanhang och verksamheter och kallas för en ?ny och frÀsch idé?. Vi har stÀllt oss frÄgan vad socialt arbete kan ha för anvÀndning av coaching. DÄ litteraturen om coaching Àr mÄngfacetterad har vi sjÀlva först behövt tydliggöra och förstÄ vad coaching innebÀr. Studien handlar om hur coaching har hamnat i socialt arbete och vad man har fÄtt för anvÀndning av coaching.

Inledning: Gymnasieelever som upplever ett starkt socialt stöd frÄn lÀrare och klasskamrater rapporterar i högre utstrÀckning en positiv psykisk hÀlsa. Under flera decennier har svenska skolungdomars psykiska hÀlsa försÀmrats och socialt stöd frÄn lÀrare och klasskamrater Àr viktigt för att stÀvja den nedÄtgÄende trenden. Metod: 243 gymnasielever mellan 17-20 Är (M=17.91) besvarade en enkÀt om upplevt socialt stöd, emotionella symtom, generell stress, kamratproblem, psykosomatik och vÀlmÄende i skolan. Svaren analyserades i SPSS genom Kruskal-Wallis H-test, Mann-Whitney U-test, det icke-parametriska post-hoc testet av Siegel och Castellan (1988) samt Rosenthals (1984), ekvation för effektstorlek. Resultat: De elever som upplevde ett högt socialt stöd rapporterade i högre utstrÀckning en positiv psykisk hÀlsa.Dessutom, beroende pÄ om det var socialt stöd frÄn lÀrare eller klasskamrater varierar kopplingens styrka till de fem aspekterna av psykisk hÀlsa.

Sedan 00-talet har hipstern blivit synonymt med unga, trendkÀnsliga och urbana mÀnniskor som anammar en sÀrskild livsstil och bosÀtter sig i gamla arbetarklasskvarter. Syftet med denna studie Àr att studera hur hipstern skildras i media i relation till klass och plats, med fokus pÄ den mediala bilden av hipstern i Stockholm. Studiens teoretiska urvalsram bygger pÄ Bourdieus teorier om kulturellt kapital och klass samt hans analys av den nya medelklassen ? the new petit bourgoisie. Genom att tillÀmpa sig av Bourdiues kulturella kapital kan man studera hipsterns livsstil och smakpreferenser.

LÀnge har det inom den svenska integrationsforskningen funnits en efterfrÄgan pÄ kun­skap om kvinnor med utlÀndsk bakgrund pÄ den svenska arbetsmarknaden. Följande upp­sats avser att besvara denna efterfrÄgan genom att undersöka kvinnor med utlÀndsk bakgrund, deras arbets­status Är 1991 samt karriÀrsmobilitet mellan Ären 1991 och 2000. Studien riktar huvudsakligen fokus mot humankapital i form av utbildningsÄr och dess samband med arbetsstatus för kvinnor med utlÀndsk bakgrund. Med anledning av famil­j­­en som betydelsefullt socialt kapital riktas Àven ett sÀrskilt fokus mot förÀldrars human­kapital och dess potentiella samband med arbetsstatus. UtifrÄn levnadsnivÄundersökningen (LNU) har studien utgÄtt en urvalsstorlek pÄ 5430 individer för undersökningsÄret 1991 samt 4395 individer för undersökningsÄret 2000. Genom multi­nomiala logi­s­tiska regressioner redogör uppsatsen för de relativa risk­kvot­er­na mellan arbets­status och sociodemografiska faktorer hos kvinnor med utlÀndsk bak­grund respektive svensk bakgrund samt mÀn med utlÀndsk bakgrund.Resultaten visade att humankapital tycktes vara av mindre betydelse för kvinnor med utlÀndsk bakgrund och deras arbetsstatus Är 1991 samt att kvinnor av utlÀndsk bakgrund i högre utstrÀckning Àn andra befann sig utanför arbetsmarknaden Är 1991.

Syftet i studien var att undersöka skillnader mellan ensamarbetare- och grupparbetares upplevda socialt stöd pÄ arbetsplatsen och arbetstillfredsstÀllelse samt skillnader mellan mÀn och kvinnor. Vidare i studien undersöktes samband mellan följande dimensioner: vÀrderande stöd, informativt stöd, instrumentell stöd, emotionell stöd, krav, kontroll, socialt stöd totalt, Älder , Är inom yrket, anstÀllningstid pÄ nuvarande arbetsplats och arbetstillfredsstÀllelse. Totalt deltog 91 arbetare, 44 som anses ensamarbete och 47 som anses utföra grupparbete varav totalt var 54 kvinnor och 37 mÀn. Den totala medelÄldern var 43 Är. Metoden som anvÀndes var kvantitativ och bestod av SKOPs tidigare enkÀtfrÄgor.

NyanlÀnda elever i ordinarie undervisning börjar allt mer bli ett vanligt fenomen i de svenska skolorna. Med hjÀlp av intervjuer med nyanlÀnda elever och skolpersonal Àr det övergripande syftet med denna rapport att undersöka hur skolor arbetar med att inkludera nyanlÀnda elever i ordinarie undervisning och hur de inblandade upplever arbetet. Syftet Àr Àven att se i vilken utstrÀckning skolorna tillÀmpar och strÀvar efter att leva upp till lagen om ?En skola för alla? (?likvÀrdig utbildning?). Den tidigare forskningen har klargjort en tydlig bild av de brister som existerar i statens och skolledningens arbete med de nyanlÀnda eleverna och deras förberedelse inför ordinarie undervisning.

Uppsatsens syfte Àr dels att undersöka om utbildningen och forskningen inom socialt arbete kan betecknas som heteronormativ och dels att föra en mer teoretisk diskussion kring om en förÀndring av denna utbildning och forskning kan göra socialt arbete till en möjlig förÀndringspraktik. Detta genom introduktion av teorier kring heteronormativitet. PÄ grund av uppsatsens dubbla syften har texten delats upp i tre olika delar. En del redogör för teoribildning kring heterosexuell normativitet respektive socialt arbete, en undersöker om forskning och utbildning kan betraktas som heteronormativ och en diskuterar kring teorier om heteronormativitet och social förÀndring.I bÄde forskning och utbildning utesluts ett problematiserande av heterosexuell normativitet. I kurslitteratur pÄ socionomutbildningar har jag funnit att homo- och bisexuella antingen osynliggörs eller patologiseras.

Denna fallstudie har sin grund i socialt ansvarstagande och behandlar komplexiteten kring hur smÄ- och medelstora företag arbetar inom omrÄdet i Kina dÀr socialt ansvarstagande ses som ett hinder, men ocksÄ har kommit att uppmÀrksammas i allt större grad pÄ senare tid. Mindre företag har en kritisk betydelse för att socialt ansvarstagande skall fungera i sin helhet, men det Àr ingen sjÀlvklarhet hur dessa företag skall arbeta med socialt ansvarstagande pÄ grund av avsaknad av forskning pÄ omrÄdet. Studien syftar dÀrför till att beskriva och analysera hur svenska smÄ- och medelstora företag pÄverkar sina kinesiska intressenter inom socialt ansvarstagande. För att uppnÄ studiens syfte har intervjuer genomförts med tre personer frÄn olika företag med ansvar för företagens sociala ansvar i Kina.Studien visar att kineser har en mycket lÄg medvetenhet kring socialt ansvarstagande och större fokus ges istÀllet till finansiella mÄl. Socialt ansvarstagande ses som ett hinder för ekonomisk tillvÀxt av kineser i allmÀnhet och för att kunna pÄverka kinesiska intressenter behöver företagen dÀrför pÄvisa en ekonomisk nytta med det.

Ett problem entreprenörer ofta stÀlls inför vid uppstarten av ett företag Àr en avsaknad av antingen kapital eller kompetens eller en kombination av dessa bÄda. Hur avgörande Àr nÀtverket för ett företags möjlighet att genom ett tillskott av kompetens och kapital förverkliga en vision och bli framgÄngsrik? Vilken betydelse kan en inkubator ha för ett företags framgÄng? Syftet Àr att beskriva hur en specifik inkubator fungerar i praktiken samt utreda nÀr denna utgör ett lÀmpligt alternativ för en entreprenör. Vi vill Àven förklara hur ett nystartat företags utvecklingspotential pÄverkas av att fÄ tillgÄng till bÄde kapital och handgriplig hjÀlp med kompetenstillförsel, genom att vara en del av denna inkubatorverksamhet. Vi har tillÀmpat en induktiv ansats, genom att vi lÄtit studien ha sin utgÄngspunkt i empirin.

Att vara anstÀlld i ett bemanningsföretag innebÀr ofta en komplex situation. Den dubbla organisatoriska tillhörigheten kan bland annat bidra till en oklar arbetsledning och uppdragets tidsbegrÀnsning betyder en otrygghet i sig. Tidigare forskning visar ocksÄ att tillfÀlligt inhyrd personal krÀver mer stöd Àn vad till exempel tillsvidareanstÀllda behöver. Den hÀr studien gör ett försök till att beskriva hur relationen ser ut mellan ett bemanningsföretags personalansvariga och de anstÀllda som hyrs ut samt vilken typ av socialt stöd som egentligen ges till de uthyrda. Sett utifrÄn de personalansvarigas perspektiv, visar resultaten att den anstÀlldas personlighet och lÀngden pÄ uppdragen Àr avgörande för vilken typ av socialt stöd som ges och hur ofta det sker..

Titeln pÄ arbete Àr; Du och jag i ett socialt samspel, en vision eller verklighet?Syftet med detta arbete Àr att undersöka om individintegrerade elever Àr en del av helheten i klassen sett ur ett socialt perspektiv. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod, det vill sÀga att vi har gjort en intervjuundersökning som ligger till grund för resultatet och diskussionen. Vi har anvÀnt oss av teoretikern Vygotskij samt den socialpsykologiska teorin.I resultatet har vi kommit fram till slutsatser som pekar mot att den individintegrerade eleven inte Àr en del av helheten i klassen sett ur ett socialt perspektiv. Det framkommer i resultatet att lÀrarna anser att de behöver mer resurser i sitt arbete med individintegrerade elever för att kunna frÀmja den sociala gemenskapen.

Jag har i denna kvalitativa studie intervjuat fem medlemmar pÄ KRIS, Kriminellas Revansch i samhÀllet, under vÄrterminen 2006. Samtliga respondenter Àr mÀn som alla har missbrukat droger och dÀr fyra av fem har varit intagna pÄ anstalt vid ett flertal tillfÀllen. Studien Àr en uppföljning av min C-uppsats ?Att Ätererövra Svenssonlivet- En kvalitativ studie av intagna med drogproblematik och deras möjligheter att Äterrehabiliteras till det Svenska samhÀllet?. C-uppsatsen pÄvisade bland annat ambivalensen klienterna kÀnde till en ordnad tillvaro utanför anstalt, samt deras svÄrigheter att Ätererövra ett Svenssonliv.