VÀrldsekonomin har gÄtt frÄn att vara industribaserad till att bli mer och mer kunskapsbaserad. Nya kunskapsbaserade företag som Google och Spotify har vÀxt fram utan stora materiella tillgÄngar och med helt andra framgÄngsfaktorer Àn tidigare. Detta har skapat ett vÀxande gap mellan företags bokförda vÀrde och marknadsvÀrde. Det vÀrde som utgör skillnaden mellan marknadsvÀrde och bokfört vÀrde kan kallas intellektuellt kapital. Definitionen av intellektuellt kapital har förÀndrats utvecklats och anpassats genom Är av tidigare forskning.

Bakgrund och problem: Kraven pĂ„ ytterligare information i företags finansiella rapporter blir allt högre, vilket gör att företag tvingas lĂ€gga allt mer resurser pĂ„ att bemöta dessa krav. Det Ă€r dĂ€rmed intressant att undersöka om en ökning i upplysningars kvalitĂ© har nĂ„gon positiv effekt, exempelvis pĂ„ företags kostnad för eget kapital. Årsredovisningen Ă€r den rapport som Ă€r den mest omfattande. Det lĂ€ggs betydligt mer resurser pĂ„ att framstĂ€lla en Ă„rsredovisning, jĂ€mfört med en kvartalsrapport. Samtidigt innehĂ„ller Ă„rsredovisningen mestadels finansiella siffror som redan Ă€r kĂ€nda för marknaden och dessutom kommer den ut med en fördröjning pĂ„ 3-4 mĂ„nader.

Socialt arbete Àr ett ombestritt Àmne. Begreppet har visat sig vara svÄrt att definiera och en samstÀmmig bild av vad socialt arbete innebÀr stÄr inte att finna. Uppfattningarna om hur det sociala arbetet skall identifieras Àr mÄnga och sÄledes syftar studien till att kritiskt utreda begreppet socialt arbete och ta reda pÄ hur det sociala arbetet förhÄller sig till definitionsfrÄgan i bÄde forskning och praktik. Studien följer frÄgestÀllningarna angÄende hur begreppet socialt arbete definieras i forskning och praktik och Àven hur det sociala arbetet pÄverkas gentemot definitionsfrÄgan. Studien har utförts utifrÄn en sÄ kallad triangulering dÀr bÄde en litteraturstudie och kvalitativa intervjuer av yrkesverksamma i det sociala arbetet har utförts för att utreda begreppet socialt arbete och dess identifiering.

Syftet med föreliggande studie var att studera om det fanns nÄgot samband mellan stress och personlighet, upplevd kontroll, samt socialt stöd. I studien deltog 135 deltagare, 58 mÀn, 71 kvinnor, och 6 deltagare besvarade inte vilket kön de tillhör. Samtliga deltagare fyllde i frÄgeformulÀr om variablerna upplevd stress, personlighet, upplevd kontroll, samt socialt stöd. Resultatet visade att det finns ett positivt samband mellan stress och neuroticism. Det fanns negativa samband mellan stress och extroversion, stress och vÀnlighet, samt stress och samvetsgrannhet.

Tidigare forskning har visat samband mellan socialt stöd och graden av kÀnsla av sammanhang (KASAM), samt att upplevelsen av socialt stöd och hÀlsa kan skilja sig mellan olika kulturella kontexter. Syftet var att undersöka kulturella skillnader, mellan en individualistisk och kollektivistisk kultur, i sambandet mellan socialt stöd och graden av KASAM. I enkÀtundersökningen deltog 95 svenska och 92 japanska studenter. Resultatet visade att det fanns ett positivt samband mellan socialt stöd och graden av KASAM. Vidare hade svenska studenter med högt socialt stöd högre grad av KASAM Àn japanska studenter med högt socialt stöd.

Denna uppsats Àr en framtidsstudie dÀr skillnader och olikheter mellan tre olika orter lyfts fram genom ungdomars framtidsdrömmar. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med elever frÄn högstadieskolor pÄ olika orter. Syftet Àr att försöka besvara fyra olika frÄgestÀllningar inom tematiseringarna genus, platsidentitet, klass och tid för att slutligen göra en jÀmförelse mellan orterna. Orterna, som Àr Uppsala, Hedemora och Bergshamra, Àr utvalda för att fÄ en bra storleksfördelning frÄn stor till liten ort. Av mitt material har jag gjort en kulturanalys för att kunna studera erfarenheter, likheter och olik-heter i ungdomarnas synsÀtt och vÀrderingar.

Studien syftar till att undersöka hur dansen pÄverkar mÀnniskan socialt samt mentalt. De frÄgestÀllningar vi haft Àr, vad innebÀr dans? Hur anser danspedagoger samt dansterapeuter att dans pÄverkar mÀnniskan mentalt och socialt? Hur anvÀnds dansterapi för att stÀrka mÀnniskan?Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna tolkas med hjÀlp av hermeneutiken. Respondenterna Àr fem danspedagoger samt tvÄ dansterapeuter.VÄrt resultat visar att dans mestadels pÄverkar mÀnniskan pÄ ett positivt sÀtt.

Self-efficacy och socialt stöd Àr tvÄ fenomen som visats ha ett flertal goda effekter pÄ individers beteende framförallt inom utbildning. Devonport och Lanes (2006) studie kunde bekrÀfta relationen mellan self-efficacy och prestation. Den föreliggande studiens syfte var att studera betydelsen av self-efficacy och socialt stöd för studieprestation hos en grupp studenter. TvÄ mÀtningstillfÀllen utfördes, med 65 deltagare vid första och 49 vid andra tillfÀllet. Resultaten visade att socialt stöd hade signifikant positivt samband med self-efficacy.

En lagÀndring 2007 innebar att byggmÀstarbildade bostadsrÀttsföreningar fick nya förutsÀttningar för sin kapitalstruktur. Det i kombination med ett ökat anvÀndande av differentierade insatser vid prissÀttningen av bostadsrÀtterna, gjorde att vi valde att undersöka vilka faktorer som pÄverkar byggmÀstarbildade bostadsrÀttsföreningars kapitalstruktur. För att fÄ en djup förstÄelse om Àmnet genomförde vi en kvalitativ studie med en deduktiv ansats. Teorikapitlet sammanfattas i tre delar som ansÄgs vara de som pÄverkade valet av kapitalstruktur. UtifrÄn dessa utformades en intervjuguide som anvÀndes för att undersöka tre företag som arbetar med byggmÀstarbildade bostadsrÀttsföreningar.

Syftet med kandidatuppsatsen Àr att ta reda pÄ vad kunskapsföretagens intellektuella kapital och de icke-finansiella intÀkterna frÄn kunderna bestÄr av samt försöka utveckla en egen modell, som kan fungera som ett stöd för att synliggöra och vÀrdera kundernas bidrag till företagen. De frÄgor vi söker svar pÄ Àr: Av vilka bestÄndsdelar Àr företagets verkliga vÀrde sammansatt? Vilka intÀkter kan kunderna bidra med, förutom pengar, för att öka företagets vÀrde? Hur kan man synliggöra och vÀrdera de icke-finansiella intÀkterna i syfte att pÄ bÀsta sÀtt ta tillvara det kunderna har att bidra med?.

I denna studie har vi undersökt hur 10 högstadiepojkar med utlÀndsk bakgrund reflekterarkring sitt val av fotbollsprofil. Vi genomförde semi-strukturerade intervjuer och analyseraderesultatet utifrÄn Bourdieus begrepp habitus och kapital.Respondenterna i studien hade alla en utlÀndsk bakgrund och majoriteten hade förÀldrar sominte var födda i Europa. NÀstan samtliga respondenter berÀttade att de bodde i segregeradeomrÄden. Uppsatsen kommer fram till att respondenternas uttalade motiv till valet av att sökasig till och delta i fotbollsprofil under skoltid var bland annat för att de tyckte om att spelafotboll. Men Àven en annan faktor var att de via den utökade trÀningsmÀngden i skolan kundeförbÀttra sina förutsÀttningar att lyckas som fotbollsspelare.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva de bakomliggande syftena med elitlicensens ekonomikriterier samt att med utgÄngspunkt i dessa syften utvÀrdera lösningen man valt med att krÀva ett positivt eget kapital pÄ koncernnivÄ.För att uppfylla vÄrt syfte har vi har anvÀnt oss av en kombination av dokumentstudier och personliga intervjuer. Vi har pÄ sÄ vis klarlagt syftena med elitlicensen och sedan gjort en teoretisk bedömning av dess inre och yttre effektivitet.DÄ syftet med elitlicensen framförallt var att klubbarna ska ha kontroll över sin ekonomi och klara av att stÄ pÄ egna ben Àr det enligt oss helt rÀtt att mÀta pÄ koncernnivÄ. Vi anser inte att de möjligheter som öppnar sig strider mot elitlicensens syfte. DÀremot sÄ Àr de dörrar man stÀnger helt i linje med vad man vill uppnÄ..

UtifrÄn företagens förÀndrade förutsÀttningar att redovisa sina tillgÄngar, dÄ flera företag idag bestÄr av stora resurser i form av kunskap, ansÄg författarna för denna studie det tÀnkvÀrt att undersöka hur företagen bemöter detta. Eftersom det dessutom inte krÀvs av företagen att redovisa sina kunskapstillgÄngar, intellektuellt kapital, och det heller inte finns nÄgon utarbetad standard för att göra detta, kan det antas att det finns flera olika idéer om hur företagen gÄr tillvÀga och varför företagen vÀljer att redovisa detta frivilligt. Syftet med denna studie var att ta reda pÄ huruvida noterade lÀkemedelsbolag redovisar frivillig information om immateriella tillgÄngar i form av intellektuellt kapital i sina Ärsredovisningar. Eftersom uppsatsens forskningsfrÄga och syfte avser att granska textmaterial frÄn börsnoterade bolag, och i detta material undersöka hur ofta immateriella tillgÄngar i form av intellektuell kapital omnÀmns, valde författarna till denna uppsats att utföra en innehÄllsanalys genom att studera sex börsnoterade bolag inom lÀkemedelbranschen och deras Ärsredovisningar för perioden 2006-2011. Den kategori som redovisats mest var internkapital vilket inte stÀmmer överens med tidigare studier, en förklaring till detta kan vara att lÀkemedelsbranschen har ett stort behov av Àgande gÀllande sina stora kunskapstillgÄngar.

Fler och fler företag börjar utnyttja Internet för att sprida marknadsföringsmeddelanden till poteniella kunder. Viralmarknadsföring bygger pĂ„ att ett intressant meddelande skapas, ofta i form av videoklipp, som sedan skickas ut till nĂ„gra fĂ„ personer som sedan sprider det vidare. Vi har undersökt hur vanlig denna vidarebefordring Ă€r och hur kĂ€nslorsponsen frĂ„n dessa meddelanden samvarierar med intentionen att sprida vidare. Även tendensskillnader mellan könen undersöktes. I vĂ„r studie anvĂ€nde vi oss av fem verkliga kampanjer, bestĂ„nde av filmlkipp, som haft stor framgĂ„ng pĂ„ Internet.

FrÄn och med Är 1 januari 2005 tillÀmpar svenska noterade bolag IAS 40 i sin koncernredo-visning. Företag har möjlighet att vÀrdera sina förvaltningsfastigheter till anskaffningsvÀrdet ? ackumulerade avskrivningar eller till verkligt vÀrde.Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur införandet av IAS 40 har pÄverkat företa-gens redovisning samt eget kapital dvs. ifall eget kapital har ökat eller minskat.För att uppfylla syftet har vi studerat 10 bolags Ärsredovisningar frÄn Är 2005 för att analysera skillnader i det egna kapitalet. Dessutom har vi utfört fem intervjuer med bolagen samt en intervju med en redovisningsexpert.Teoridelen grundas i huvudsak pÄ standarden IAS 40 och RR 24 som behandlar redovisning av förvaltningsfastigheter samt vÀrderingsmetoder.