Engagerade, kompetenta medarbetare är en grundförutsättning för att sjukvården ska fungera idag och i framtiden. Framgångsrikt medarbetarengagemang kräver bland annat ett tydligt ledarskap där medarbetarna ges möjlighet till egenmakt. Förutom uppgiften som samordnare av mänskliga och materiella resurser visar och tydliggör ledaren organisationens värderingar, riktlinjer, mål och färdriktning. För att detta ska lyckas krävs färdigheter och kunskaper inom olika områden där folkhälsovetenskap och pedagogik troligen spelar en större roll än vad många ledare själv är medvetna om. Syftet med studien är att belysa hur ledare som utmärker sig positivt i bedömningen av ledaregenskaper resonerar kring sitt ledarskap samt hur de beskriver utövandet av sitt ledarskap.

Jakten på stordriftsfördelar har skapat en detaljhandel där det är enklare att härma andras servicesystem än att skapa egna, unika. En detaljhandel där ingen sticker ut och är annorlunda! Som kund betyder det att du idag shoppar i självvalsdjungeln, där du ska serva dig själv och inte förvänta dig att någon kan hjälpa dig när du är i �klädnöd�. För personalen har annat att göra än att serva dig. Även om kunden tycker att det är skönt att vara ensam ibland så behövs en hjälpande hand och ett vänligt ord i klädaffären. För ledningen hos svenska detaljhandelskedjor innebär effektiviseringen av detaljhandeln utmaningar kring att erbjuda kunden servicekvalitet samtidigt som personalstyrkan i butiken består av färre antalet anställda med fler arbetsuppgifter.

I sta?der byggs va?gtunnlar fo?r att ge rum a?t bosta?der och kontor, i dessa trafikplatser fa?rdas a?rligen miljontals fordon. Bra?nder i dessa insta?ngda utrymmen kan fa? allvarliga konsekvenser och arbetas aktivt med att fo?rhindras. I Va?rtahamnen i Stockholm projekteras mellan 2011 och 2013 en kortare va?gtunnel i slutet av E20.

BakgrundEn vårdskada är, enligt Patientsäkerhetslagen SOSFS 2010:659, 2011,?Lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården?. Den vanligaste vårdskadan är vårdrelaterad infektion. Att systematiskt förbättra rutiner vid inläggning och hantering av centralvenös kateter (CVK) har visat sig vara ett effektivt sätt att förebygga CVK- relaterade infektioner (CRI). Ett förbättringsarbete genomfördes under år 2010 på central intensivvårdsavdelning (CIVA) och neurointensivvårdsavdelning (NIVA) på Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska Sjukhuset i Göteborg.

Abstract. Rosengren, Sandra och Wiveus, Åsa (2013). ?Kommer du att gråta när jag dör? En studie om hur personer som varit allvarligt sjuka som barn förhåller sig till utbildning i relation till döden och framtiden. Malmö: Malmö högskola. När ett barn drabbas av en allvarlig sjukdom kan det innebära att det under en längre tid inte kan deltaga i undervisningen på sin hemskola. I Skollagen (2010) finns det förklarat att barn som vårdas på sjukhus ska erbjudas undervisning på sjukhuset.

Bakgrund: Många äldre patienter från särskilda boenden som skickas till sjukhus borde kunna få vård vid en annan vårdnivå. Patienter med kognitiv svikt har svårt att medverka i beslut om vård och behandling och det finns risk att dessa patienter utvecklar konfusion, drabbas av komplikationer och ökat lidande i främmande sjukhusmiljöer. Med stöd av forskning och erfarenhet från klinisk verksamhet kan det ifrågasättas om vård på sjukhus alltid medför förbättrat hälsostatus och ökad livskvalitet för äldre, sjuka och sköra patienter med kognitiv svikt. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga de mest sjuka och sköra äldre patienterna, med kognitiv svikt och nedsatt beslutsförmåga, som skickas till akutmottagningen, med avseende på inskickningsorsaker, symtom och åtgärder. Metod: Kartläggningen utfördes genom granskning av vårdbegäran som sändes till akutmottagningen och granskning av sjukhusjournaler.

SAMMANFATTNINGI Sverige drabbas ca 10 000 personer av hjärtstopp utanför sjukhus varje år. Överlevnaden är låg, men på senare år har åtskilliga insatser gjorts för att förbättra dessa siffror. Bland annat har man börjat utbilda brandmän, säkerhetsvakter och taxichaufförer i hjärt-lungräddning med defibrillator och numer är hypotermibehandling en vedertagen metod för att skydda den ischemiskt skadade hjärnan. Trots detta kan dessa patienter drabbas av funktionsnedsättning på grund av den syrebrist i hjärnan som ändå uppstår till följd av hjärtstoppet. Det är viktigt att ha kunskap om hur dessa patienter mår och klarar av sin vardag sedan de lämnat sjukhuset, för att kunna ge det stöd de behöver för att kunna återgå till ett så normalt liv som möjligt.Syftet var att beskriva livssituationen hos patienter som drabbats av hjärtstopp med fokus på livskvalitet, kognitiva funktioner och ADL.Forskningsöversikt valdes som metod för att få en samlad bild över aktuellt kunskapsläge inom detta problemområde.

Bakgrund: Den svenska hälso- och sjukvården står idag inför en mängd problem som kommer att förvärras i framtiden. Ökande kostnader, bristande tillgänglighet och växande förväntningar från medborgarna är några av problemen som måste lösas. För att möta dessa problem måste den svenska hälso- och sjukvården förändra sig, något som de historiskt har haft svårigheter med. I andra länder har man använt sig av designtänkande för att förändra sig, med goda resultat. Problem: Vilka faktorer är viktiga för att man ska kunna lösa upp det organisatoriska motståndet mot förändring inom den svenska hälso- och sjukvården? Syfte: Syftet med denna undersökning är att analysera och utvärdera designtänkande som hjälpmedel för förändring av hälso- och sjukvårdsorganisationen. Metod: Undersökningen är kvalitativ och består av en jämförelse mellan förändringsarbeten som genomförts med respektive utan designtänkande. Teorier: Professionsbyråkrati, dominerande idéer och företagets kultur, förändringsanalys, designtänkande och värdestjärnan. Empiri: 17 kvalitativa intervjuer med anställda vid tre sjukhus (Karolinska sjukhuset, S:t Görans sjukhus AB och Mälarsjukhuset) samt tre intervjuer med industridesigners som har genomfört förändringsarbete inom sjukvården. Analys: Analysen är uppdelad i två delar.

The amount of television entertainment of the character ?reality program series? has increased on Swedish television, because of this it could be generally considered that television entertainment is in a ?reality series era?. In recent years so called ?work soaps? have become very popular. This is a television series, where through the TV screen; we have the possibility to view ordinary people in their daily lives and often dramatic work.

InledningEn välsmakande och hygieniskt säker mat är viktig för patientens medicinska behandling och välbefinnande. Det ligger i sakens natur att man som patient ofta är svag eller nedsatt och därmed extra känslig för infektioner. Livsmedelshygien är på ett sjukhus en fråga om patientsäkerhet med temperaturen som den enskilt viktigaste faktorn. Brickdukning har som system för att distribuera maten inom ett sjukhus många fördelar men en nackdel är svårigheten att upprätthålla rätt temperatur. Mätningar på det studerade sjukhuset visade stora variationer och betydande avvikelser från tillåtna temperaturer, varför ett förbättringsprojekt genomfördes för att förbättra och stabilisera temperaturerna.SyfteFörbättringsarbetet studerades med syfte att beskriva de fenomen som den involverade personalen upplevt vara betydelsefulla för förbättringsarbetets resultat och hur patienternas upplevelse av maten förändrades under tiden för förbättringsarbetet.

Anhörigas behov i samband med att en familjemedlem hastigt skadas eller avlider uppmärksammadesmycket i media i samband med flodvågskatastrofen i Sydostasien. Kunskapen om krishantering ochsorgeprocessen finns beskrivet, men patienter och anhörigas erfarenheter vid allvarliga sjukdomarvisar på att deras behov inte blev tillgodosedda så som de behövde. Syftet med denna litteraturstudievar att få kunskap om vilka behov närstående har omedelbart eller i nära anslutning till insjuknandet,skadetillfället eller dödsfallet av en familjemedlem vårdad på sjukhus samt få kunskap om på vilketsätt sjukhuspersonal kan möta behoven. Artiklarna som granskats hämtades dels via sökning iCINAHL och PubMed och dels via valda artiklars referenslistor. De behov de närstående angav somviktiga var tillförsikt, vårdpersonalens förmåga att inge hopp, närhet till familjemedlemmen,information om patientens tillstånd och planerade behandlingar, eget välbefinnande och stöd initialtoch i fortsättningen.

Den fo?rsta triathlonta?vlingen arrangerades i Kalifornien a?r 1974 da?r 46 deltagare var med och ta?vlade. Intresset fo?r triathlon har sedan dess o?kat stadigt och allt fler triathleter tar sig an utmaningen att bema?stra de tre olika momenten simning, cykling och lo?pning i fo?ljd, utan vila. Fo?rutom att medverka i de pa?frestande ta?vlingarna a?gnar majoriteten av triathleterna flera timmar varje vecka a?t att tra?na.

Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av den postoperativa smärtan under det första dygnet efter genomförd bröstreduktionsoperation. Ett strategiskt urval genomfördes, tio kvinnor som hade genomgått bröstreduktionsoperation intervjuades. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts. De intervjuade gavs möjlighet att med egna ord beskriva sina upplevelser detaljerat. Intervjuerna genomfördes när kvinnorna fortfarande var inskrivna på sjukhuset ett dygn efter genomfört ingrepp.

Mobil Intensivvårds Grupp (MIG) är ett relativt nytt koncept i vården som startade upp i slutet av 2000-talet i Australien och England. Konceptet bygger på att tidigt identifiera den svårt sjuka patienten genom enkla mätmetoder för att snabbt kunna behandla och på så sätt undvika komplikationer. I Sverige var Lunds Universitetssjukhus först ut 2003 med att införa MIG. På Södra Älvsborgs Sjukhus startade MIG som ett pilotprojekt mot en avdelning 2005 och har därefter successivt utökats till att innefatta hela sjukhuset 2009. Införandet av konceptet är kopplat till ett utbildningsprogram.

Inledning: Barn med kammarsemptumdefekt (VSD) opereras idag under sitt första halvår. Till barnhjärtcentrum kommer dessa barn tillsammans med sina föräldrar för att vårdas i samband med hjärtkirurgin. När familjen kommer till sjukhuset, dagen före den planerade operationen, är det en lång dag med många olika undersökningar som väntar dem. Föräldrarna har då ofta många frågor och mycket oro. För att barnsjuksköterskan ska kunna ge individuellt stöd krävs det en medvetenhet om föräldrarnas livssituation och resurser.