Sökresultat:
696 Uppsatser om Östra Mellansverige - Sida 34 av 47
Anorexia Nervosa - ett familjeperspektiv.
Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.
Frihet i handlÀggningsarbetet? : En studie om handlÀggarnas handlingsutrymme vid beslut i sjukförsÀkringsÀrenden pÄ FörsÀkringskassan
Syftet med vÄr uppsats var att fÄ en djupare insikt i och kunskap om hur de mÀnniskor som arbetar med försÀkringsÀrenden pÄ FörsÀkringskassan upplever och ser pÄ sitt arbete. VÄra frÄgestÀllningar söker svaret pÄ hur handlÀggarna uppfattar sina möjligheter till egna initiativ i handlÀggningsarbetet. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor frÄn ett ?inifrÄnperspektiv? har vi valt att hÀmta empirin frÄn en fokusgruppintervju med fyra tjÀnstemÀn som arbetar med handlÀggning pÄ en FörsÀkringskassa i Mellansverige. VÄrt teoretiska utgÄngslÀge var Johan Asplunds teori om den sociala responsiviteten och Roine Johanssons teori om organisatoriska begrÀnsningar i kundrelaterat arbete.
Robotstudio för bearbetning
Projektet ProFlexA syftar till att automatisera gjutgodsrensning av stÄlgjutgods vid lÄgavolymer genom att anvÀnda ny adaptiv teknik sÄsom flexibla fixturer och gripdon samtkraftstyrning. Projektet bedrivs av Linköpings Tekniska Högskola och Lunds TekniskaHögskola med stöd av tre gjuterier i Mellansverige samt systemintegratörer och leverantörer.Automatisering av gjutgodsresning har lÀnge varit föremÄl för bÄde forskning ochkommersiellt intresse. Det finns idag fungerande lösningar frÀmst riktat mot aluminiumgodsoch högre produktvolymer.Syftet med examensarbetet var att undersöka huruvida Robotstudio, och mer specifikt desstillÀggsmodul Machining, var lÀmpligt för anvÀndning vid gjutgodsrensing. För att detta skallvara möjligt pÄ hÄrdare material krÀvs kraftstyrning, vilket finns som tillval i den tidigarenÀmnda tillÀggsmodulen.För att ha möjlighet att testa machiningmodulen och fÄ en uppfattning om vad Robotstudio Àrkapabelt till genomfördes först en sjÀlvstudie av programmet. Som delmÄl för instuderingengenererades en visuell robotcell enligt ett av ProFlexA:s tidigare koncept förgjutgodsrensning.
Att tala hÀst : interaktion över artgrÀnser ur ett sociologiskt perspektiv
MÀnniskan har genom historien haft relationer till andra djur och har det Àn idag. I takt med mÀnniskans och samhÀllets utveckling har de relationer vi har till hÀsten Àven utvecklats och förÀndrats. Trots att hÀsten idag kan förstÄs som en följeslagare till mÀnniskan och som en signifikant annan i vissa mÀnniskors sjÀlvutveckling finns det fortfarande anhÀngare inom samhÀllsvetenskaperna som anser att djur andra Àn mÀnniskan inte har nÄgon plats inom studiefÀltet. De som inom sociologin och symbolisk interaktionism hÀvdar att hÀstar och djur i allmÀnhet inte platsar inom vetenskapen stödjer detta med argument baserade pÄ att hÀstar inte har ett verbalt sprÄk och att de inte heller kan objektifiera sig sjÀlva och uppnÄ vad man kan likna vid ett sjÀlv. Eftersom hÀsten inte kan förmedla sig pÄ samma sÀtt som mÀnniskan kan vi inte heller interagera med den, Ànnu mindre ha meningsfulla relationer till den.Den hÀr studien argumenterar dock för att mÀnniskan kan ha meningsfulla relationer till hÀstar eftersom de och andra djur Àr en del av de relationer som mÀnniskan har som Àr av social karaktÀr och dÀrför Àr berÀttigade till en plats inom det sociologiska studiefÀltet.
IT i fritidshemsverksamheten : FritidslÀrares instÀllningar till och anvÀndningav IT och digitala spel i verksamheten
Syftet var att undersöka skillnader mellan olika studentgrupper uppdelat efter Är av arbetslivserfarenhet och Älder. Detta för att se om arbetslivserfarenhet och Älder hade nÄgon betydelse för studenters interna motivation, externa motivation, amotivation och kontrollokus. I tvÀrsnittsstudien deltog 71 studenter (60 kvinnor och 11 mÀn) frÄn en högskola i Mellansverige och deltagarnas Älderspridning var 19-47 Är. Undersökningen byggde pÄ tvÄ enkÀter; The Academic motivation scale (AMS-C28) for college students (Ryan & Deci, 2000) och Academic locus of control scale for college students (ALC) (Trice, 2013). Statistiskt signifikant skillnad fanns mellan en studentgrupp som var 19-22 Är gamla och en studentgrupp som var 26 Är och Àldre pÄ kontrollokus, dÀr resultatet visade att den Àldsta gruppen upplevde mer externt kontrollokus Àn den yngre gruppen.
Vardagsteknik i förskolan : hur tas tekniken tillvara?
Syftet med denna studie Àr att synliggöra hur teknik tas tillvara i vardagen, Àr det i ögonblicket eller Àr det i de iscensatta aktiviteterna? Enligt lÀroplan för förskolan Skolverket (2010) bör barnen utmanas i aktiviteter och i lek men samtidigt locka och utmanas i sitt lÀrande som Àven frÀmjar barns lÀrande och utveckling inom teknik. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med tio förskollÀrare pÄ sex olika förskolor i Mellansverige. Vi transkriberade intervjusvaren tillsammans, och lÀste sedan svaren vid flera tillfÀllen och kodade innehÄllet. Vi anvÀnde oss av olika nyckelord sÄ som förhÄllningssÀtt, tekniska verktyg, olika Äldrar, material, miljö, pedagogisk dokumentation.
Den pedagogiska skolmiljön ? en trygg miljö? : Undersökning av sÀkerheten vid tvÄ högstadium
SAMMANFATTNINGSyftet med studien var att undersöka sÀkerheten i den pedagogiska skolmiljön vid tvÄ högstadieskolor i Mellansverige, att utröna rektorernas syn pÄ sannolikheten att en skolmassaker ska intrÀffa pÄ deras skola, om de vidtagit förebyggande ÄtgÀrder mot sÄdana efter det senaste decenniets skolmassaker i USA och Finland, samt undersöka hur tvÄ klasser ur Ärskurs 9 reflekterar kring sÀkerheten i skolan efter dessa hÀndelser.Studien Àr gjord med hjÀlp av kvalitativa intervjuer, kvalitativa intervjuer söker efter innebörder och tolkar utifrÄn vad intervjupersonen sagt. Författaren har Àven anvÀnt sig av kvantitativa enkÀter dÀr svar söker svar frÄn en representativ grupp.Vetenskapliga artiklar, litteratur och elektroniska dokument med fokus pÄ hot och vÄld riktat mot skolan, skottlossning i skolan och sÀkerhet i skolan har studerats för att fÄ fram fakta över tidigare studier som gjorts med anledning av det ökade vÄldet i skolorna, samt vad som gjorts för att förebygga detta.Resultatet visar att rektorerna pÄ de undersökta skolorna inte tror att en skolmassaker ska intrÀffa pÄ deras skola, trots att de Àr medvetna om att vÄld och hot i skolorna har ökat. Men de har inte vidtagit nÄgra sÀkerhetsÄtgÀrder. Om deras skola skulle bli utsatt för ett yttre hot vet de inte hur de ska agera dÄ de inte har nÄgon handlingsplan för detta.Somliga studenter bÀr vapen i skolan för att det Àr tuff och för att de vill kÀnna sig trygga. Majoriteten av eleverna har lagt mÀrke till att inga ÄtgÀrder vidtagits för att förbÀttra sÀkerheten pÄ skolan, efter skolmassakerna..
Sjuksköterskors hanteringsstrategier vid arbetsrelaterad stress
Bakgrund: Sjuksköterskeyrket innebÀr en hög arbetsbelastning och kan dÀrmed leda till upplevelse av arbetsrelaterad stress. Nyutexaminerade sjuksköterskor Àr sÀrskilt mottagliga för denna typ av stress dÄ de saknar erfarenhet i sin yrkesroll. Att utarbeta strategier för hantering av stress Àr dÀrför betydelsefullt för sjuksköterskans vÀlbefinnande. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever och hanterar arbetsrelaterad stress under det första Äret i yrket. Metod: Studien har en kvalitativ ansats med deskriptiv design.
Betydelsen av mjuk massage som omvÄrdnadsÄtgÀrd.
Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.
AnvÀndning av nutritionsdiagnoser som en del i nutritionsbehandlingsprocessen : En undersökning av PES-uttalanden för patienter med njursvikt
Bakgrund: Nutritionsbehandlingsprocessen, NCP, och dess terminologi, NCPT, Àr ett nytt arbetssÀtt som tillkommit i Sverige för att frÀmja dietistyrket. Nutritionsdiagnosen Àr en del i NCP dÀr patientens nutritionsproblem identifieras och definieras; PES-uttalandet, problem-etiologi-symtom, Àr nutritionsdiagnosens skriftliga format. Det saknas forskning om hur den svenska översÀttningen av NCPT och dess PES-uttalanden pÄverkar kliniska verksamheter.Syfte: Att undersöka vanligt förekommande nutritionsdiagnoser för patienter med njursvikt. För ÀndamÄlet jÀmfördes PES-uttalandet frÄn journalanteckningar med NCPT:s referensblad för nutritionsdiagnoser.Metod: En retrospektiv journalgranskning genomfördes av 99 journalanteckningar frÄn njuravdelningar samt mottagningar vid ett sjukhus i Mellansverige. Det utfördes en kvantitativ innehÄllsanalys av problemstÀllningar och nutritionsdiagnoser.Resultat: De sju nutritionsdiagnoserna frÄn NCPT som förekom mest i journalanteckningarna var: för högt proteinintag (22 %), för lÄgt proteinintag (19 %), ingen nutritionsdiagnos identifierad (15 %), för lÄgt energiintag (11 %), inadekvat oralt intag (9 %), behov av kunskap om mat och nÀring (7 %), och ofrivillig viktförlust (4 %).
Skolsköterskans bemötande och arbete med barn som befinner sig i sorg efter en förlust av en i familjen
OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.
Upplevda svÀljningssvÄrigheter vid cancer i struphuvud och nedre svalg : En studie baserad pÄ patientrapportering efter cancerbehandling med inriktning pÄ livskvalitet och logopedens insatser
Cancer i huvud- och halsregionen och dess behandling har setts leda till sva?righeter att sva?lja hos cirka 40 % av patienterna. Sva?ljningssva?righeterna har visats vara sva?rast vid larynx- och hypofarynxcancer. Sva?ljningssva?righeter pa?verkar livskvaliteten negativt enligt flera studier.
Barnets inflytande och demokratiska rÀttigheter i förskolan : en intervjustudie gjord pÄ tvÄ olika förskolor utifrÄn nÄgra av förskollÀrarnas och barnens upplevelser gÀllande demokrati och barnets inflytande i verksamheten
LÀroplan för förskolan Lpfö 98 (2010) sÀger att förskolan ska ge barnet förkunskap och förstÄelse för vad demokrati innebÀr. FörskollÀrarens roll Àr dÀrför vÀrdefull och förskollÀraren bÀr ett stort ansvar för att frÀmja barnets egna Äsikter, att pÄverka sin situation, fÀrdighet att ta eget ansvar samt förmÄgan att samarbeta (Skolverket, 2010). Dagens pedagogik har sina likheter med nÄgra av historiens stora teoretiker, sÄ som Montessori, Vygotskij och Piaget. Trots tidens gÄng lever vissa delar av deras pedagogik kvar i dagens förskola. Redan 1946 sÄgs barnet som kompetent och mottagligt (Montessori, 1946).
Patienters upplevelse av att fÄ Fysisk aktivitet pÄ recept samt följsamheten till FaR : En intervjustudie
Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att fÄ Fysisk aktivitet pÄ recept (FaR) samt följsamheten till FaR. Studien hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Urvalet bestod av tio patienter frÄn en vÄrdcentral i Mellansverige. Datainsamlingen gjordes med semistrukturerade intervjuer och data analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet presenteras utifrÄn tvÄ frÄgeomrÄden; patienters upplevelse av att fÄ FaR och patienters följsamhet till FaR.
VÄrdpersonals upplevelser av att vÄrda barn och ungdomar pÄ en vuxenpsykiatrisk avdelning : En kvalitativ intervjustudie pÄ en sluten psykiatrisk vÄrdavdelning
Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva vÄrdpersonals upplevelser av att vÄrda Barn och ungdoms psykiatripatienter (BUP) tillsammans med vuxna psykiatripatienter pÄ en sluten psykiatrisk vÄrdsavdelning.Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats samt explorativ och deskriptiv design. Datainsamlingen utfördes med en semistrukturerad intervjuguide. Insamlad data analyserades med en kvalitativ latent innehÄllsanalys.Resultat: TvÄ teman identifierades, Sliter trots motvind och Idéer finns men svÄrt att pÄverka beslutsapparaten. NÀr Barn och ungdomspsykiatrin (BUP) förlades till en vuxenpsykiatrisk avdelning i Mellansverige upplevde flertalet av informanterna det som ett beslut de inte kunde pÄverka, att det överlag var bristande information och samarbete frÄn BUP. Alla informanterna var eniga om att lokalerna som de anvÀnder i dag inte uppfyller en ÀndamÄlsenlig vÄrd.