Belöningar till ledningen är det som ofta debatteras i media, samtidigt anses personalen vara företagets viktigaste resurs. Detta examensarbete avser att undersöka vilka belöningar ?vanliga? anställda får ta del av. En fallstudie på OKQ8 har genomförts för att åskådliggöra avsikterna, uppbyggnaden, förhoppningarna, resultatet och framtiden för ett antal belöningssystem som tillämpas i praktiken. Datainsamling har skett genom personliga intervjuer samt observationer.

Idag så sker en större anpassning av företagen för att matcha sina verksamheter till omgivningen då denna skapar förutsättningar för företagen att växa. Förändringar i ett företags omgivning ställer således krav på att företaget/företagsledningen kan möta och hantera dessa förändringar. En situation som ställer stora krav på just detta är när företag befinner sig i en stark tillväxtfas. Författarna ville undersöka hur förutsättningarna för en fortsatt tillväxt förändras samt hur företagsledningen anpassar sig för att möta de föränderliga kraven. Detta fenomen med en alltmer komplex omgivning för företagen att verka och växa i har utgjort grunden för denna studie och har lett fram till författarnas följande problemformulering: Vilka förändrade kompetenskrav ställs det på ledningen när ett företag är i tillväxt? Hur kan ledningen möta dessa förändrade krav för att stödja tillväxten? För att besvara problemet så valde författarna att undersöka detta fenomen på tre stycken utvalda studieobjekt vilka utgjordes av tre företag som klassificeras som tillväxtföretag.

SammanfattningDen internationella redovisningen har genomgått stora förändringar under de senaste åren. Allt fler länder i världen använder sig numera av International Financial Reporting Standards (IFRS). Alla noterade företag inom EU måste tillämpa IFRS från och med 2005. Ett av de områden som förändrats under de senaste åren är redovisningsreglerna kring goodwill. Före år 2005 fick företag använda sig av olika metoder vid redovisning av företagsförvärv.

Syftet med detta arbete var att undersöka om ledningens tillvägagångssätt påverkar utfallet vid ett informationssysteminförande, inom den offentliga sektorn. Denna studie har gjorts från både användar- och ledningsperspektiv. Vi har genomfört en fallstudie på olika enheter inom Luleå kommun, både hos användare och ledning inom socialförvaltningen. Resultatet av undersökningen pekar på att ledningens tillvägagångssätt påverkar utfallet. För att få en god acceptans hos användarna kan man inte sluta arbetet med att förankra efter införandet av systemet, utan man måste fortsätta förankringsarbetet också sedan systemet har införts hos användarna.

Resultatet av undersökningen på Försäkringskassan, Gävleborg, visar att majoriteten i båda respondentgrupperna definierar delaktighet och förtroende likadant. Därefter skiljer sig meningarna åt både mellan respondentgrupperna men även inom respondentgrupperna. Det som lednings- och chefsgrupperna har jobbat med för att uppnå känslan av delaktighet och, indirekt, förtroende är att ge information så tidigt som möjligt och att föra en dialog. De tycker att personalen måste visa engagemang och vilja för att delaktighet skall vara uppfyllt, vilket finner stöd i tidigare forskning. Informationen från huvudkontoret i Stockholm har erhållits i omgångar vilket lett till att det har funnits få svar att ge på personalens frågor.

Titel Sjätte våningen ? om medarbetarnassyn på internkommunikationFörfattare Charlotta Hemert & Edith RudströmKurs Examensarbete, grundnivå,institutionen för journalistik ochmasskommunikation vid GöteborgsUniversitet.Termin Höstterminen 2008Handledare Jan StridSidantal 39Syfte Syftet med studien är att undersökainternkommunikationen på GöteborgsStads Utbildningsförvaltning.Metod Kvalitativa intervjuer med tio personer.Material Intervjuer med medarbetare frånBurgårdens gymnasium och EsterMosessons gymnasium.Huvudresultat Utbildningsförvaltningensinternkommunikation når alla medarbetare inom förvaltningen. Dock använder medarbetarna olika källor för att tillfredsställa olika behov. De upplever inte samhörighet medorganisationen och önskar därför att ledningen ska synas mer. De informations kanaler som finns idag fungerar mycket bra och skulledessutom vinna på att utvecklas ytterligare.

Rapporten handlar om att sätta upp en plan för implementering av ett mer strukturerat underhållsarbete på Valmet ABs gjuteri i Karlstad. Arbetet görs i kursen examensarbete för högskoleingenjörsexamen i maskinteknik på Karlstads universitet under våren 2014.Valmet har nyligen köpt upp gjuteriet på Lamberget i Karlstad. Där är det ett mycket eftersatt underhåll och finns i nuläget inte någon bra struktur på hur de arbetar med underhåll. Underhållsverksamheten är i behov av att systematiseras och integreras i Valmets övriga underhållsorganisation.Syftet med arbetet är således att utarbeta en plan för att strukturera underhållet på Valmets gjuteri i Karlstad.Arbetet är indelat i tre faser.- Nulägesanalys genom dels intervjuer av underhållspersonal samt kartläggning av utrustning- Skapa en målbild över hur man vill arbeta med underhåll, genom studiebesök hos andra liknande verksamheter, diskussioner med ledningen samt litteraturstudier.- Upprättande av plan för hur man ska ta sig dit. Vilka aktiviteter som skall utföras samt i vilken ordning, där bland annat lämpliga mätetal ska tas fram.Arbetet är baserat på metodiken TPM (total productive maintenance), det handlar dock inte om ett fullständigt införande av TPM utan begränsat till valda delar.Utifrån intervjuer med underhållspersonalen på gjuteriet samt observationsstudier och en kartläggning av maskinparken har en nulägesanalys gjorts.

På senare tid har allt större fokus lagts på vikten av motiverade anställda på arbetsplatsen. I denna uppsats undersöks hur kommunikation kan påverka motivationen på arbetsplatsen. Detta sker genom en fallstudie med en kvantitativ undersökningsmetod i form av en enkätundersökning på byggföretaget NCC, där de fyra kommunikationsfaktorernas (feedback, öppenhet, språk och medium) eventuella påverkan på de fyra motivationsfaktorerna mål, meningsfullhet, utveckling och trivsel, undersöks. Sammanställningen visade att alla motivationsfaktorer samt alla kommunikationsfaktorer förutom feedback ansågs som positivt bland personalen på NCC. Detta gav ett resultat som säger att det främst är kommunikationsfaktorerna öppenhet, språk och valet av medium mellan ledningen och de anställda som kan påverka motivationen på arbetsplatsen..

Syfte: Att studera och analysera hur implementeringen av balanserat styrkort går till i två verksamheter med avseende på information, dialog och delaktighet. Metod: Vi har använt oss av semistandardiserade personliga intervjuer på lednings-, facklig och individnivå, i två tillverkande företag. Det material som vi erhållit ligger till grund för vår analys och våra slutsatser som vi har arbetat med utifrån vår problemdiskussion. Slutsatser: I de två tillverkande företagen vi studerade lades ingen vikt vid delaktigheten hos de anställda vid införandet av balanserat styrkort. Bristen på delaktighet skapade dålig eller ingen acceptans till förändringen. Detta i sin tur minskade engagemanget och motivationen hos de anställda och resultatet blev inte det ledningen förväntade sig.

Westinghouse i Västerås består av olika arbetsområden, dessa i sin tur har egna organisationer samt en global organisation. Syftet med denna studie är att förstå bristen på förståelse vid förändringsarbete samt kommunikationen mellan ledningen och de anställda i de olika arbetsområdena, tekniker och projekt ledare. Till detta har ett verktyg formats för att bemöta attityder som förhindrar förändringsarbetet på Westinghouse i Västerås. Tidigare studier visar på att förändringsarbete bemötts av konflikter, attityder samt hot från olika verksamheter inifrån och även utifrån organisationen. Olika författare syftar till olika strategier för förändringsarbete och hur dessa kan leva vidare efter projektets avslutande.

Denna uppsats beskriver fenomenet shared services, varför företag satsar på shared service centers (SSC) och hur de går tillväga när de designar dem. Studien har genomförts med hjälp av en litteraturöversikt och en fallstudie av TeliaSoneras nu pågående implementering av ett shared service center, FSS. Fallstudien består av fyra intervjuer och en genomgång av TeliaSoneras egna informationsmaterial och medarbetarenkäter. Litteraturöversikten visar att shared services utlovar väsentliga förbättringar av ekonomifunktionen och besparingar, att det finns en stor tilltro till dessa löften men att det saknas underbyggda bevis för hur stora besparingarna egentligen är. Designen på TeliaSonera FSS visar sig följa litteraturen relativt noga, förutom vad gäller placering.

Information är en viktig tillgång för organisationer och därför är också informationssäkerhet viktigt för företag som vill skydda sin information. Företag inför informationssäkerhetspolicys som är en syn på hur företagets ledning vill att informationssäkerheten ska skötas. Det är ett problem att anställda väljer att inte följa vissa delar eller hela säkerhetspolicyn av olika anledningar. Detta arbete utför en fallstudie på ett företag för att se hur anställda efterlever den säkerhetspolicy som finns. Strategin för undersökningen är generell och den visar hur företag kan gå tillväga för att identifiera brister i efterlevnaden av säkerhetspolicyn.

Ett av Sveriges största fastighetsbolag genomförde under ett par år en hel del uppköp av andra bolag, samtliga med egna organisationskulturer och värderingar. För att ena fastighetsbolaget beslutade ledningen sig för att anlita ett konsultbolag för att skapa ett utbildningsprogram för medarbetarna inom organisationen. Både fastighetsbolaget och konsultbolaget ansåg det som viktigt att utbildningen genomfördes internt för att öka trovärdigheten och acceptansen hos de anställda. Det skulle vara kollegor som utbildade kollegor, utan inblandning från konsultbolaget. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur fastighetsbranschen utvecklats över tid och genom en fallstudie i det ovan nämnda fastighetsbolag visa hur ett förändringsarbete kan planeras och implementeras.

Syftet med denna uppsats är att studera företaget ÅF:s employer branding-arbete, närmare bestämt samverkan mellan ledningen, HR-avdelningen och marknadsavdelningen.Uppsatsen är av kvalitativ fallstudiekaraktär ochämnar utveckla teori genom en kombination av en deduktiv och induktiv undersökningsansats. Insamlad data är baserad på intervjuer medrepresentanter på ÅF.Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att ÅF:s samverkan inom employer branding-arbetet i stort överensstämmer med den teoretiska modell som presenteras. Det finns en huvudsakligen god samordning av ledningens, HR- och marknadsavdelningens samt employer brandmanagers aktiviteter som syftar till att stärka arbetsgivarvarumärket. Dock finner vi en diskrepans mellan ÅF:s och litteraturens definition av begreppet samt en allt för stor fokus på de externa aktiviteterna som en följd av employer brand managers starka band till marknadsavdelningen..

Syftet med detta projekt är att få en bredare förståelse för hur en policyimplementering går till. För att göra detta möjligt har jag gjort en studie på ett företag genom att intervjua anställda med olika befattningar och undersökt vad som har skrivits i organisationens verksamhetsdokument. Dessutom har jag gjort litteraturstudier för att få tips och vägledning om andra effektiva metoder för policyimplementering.Jag har observerat att det saknas instruktioner för vad man vill uppnå med policy på organisationen. Dessutom har jag märkt att det inte står beskrivet hur man har tänkt förmedla policyn till hela organisationen. Orsaken till detta sägs vara att ledningen inte har bestämt vikten av policytillämpningen.