Sökresultat:
1150 Uppsatser om Östersjöledningen - Sida 15 av 77
Strategier för nyligen listade bolag pÄ First North - Vad Àr det som styr?
First North Àr en alternativ handelsplats för aktier, som Àr till för att smÄ bolag med stor tillvÀxtspotential ska kunna plocka in externt kapital för att möjliggöra en snabbare expansion Àn om de varit privatÀgda aktiebolag. First North stÀller dock inte samma formella krav pÄ de listade bolagen som det stÀlls pÄ företag som Àr noterade pÄ Stockholmsbörsen dÄ dessa Àr betydligt mycket större.Under Är 2007 har de vÀxt fram en stark förtroendekritik mot bolag som Àr listade pÄ First North. Analytiker och media har framfört stark kritik och menar att bolagen Àr alldeles för kortsiktiga i sitt tÀnkande och att de blygsamma krav som stÀlls pÄ bolagen inte garanterar en trovÀrdig förvaltning. Kritikerna menar att detta tillsammans med ledningens girighet leder till att företagen vill lura externa intressenter pÄ kapital.För att undersöka om de finns nÄgon sanning i dessa pÄstÄenden har vi undersökt hur strategierna ser ut för bolag som nyligen listats pÄ First North. Detta har möjliggjorts genom fem stycken intervjuer med listade bolag pÄ First North.
Strategier för nyligen listade bolag pÄ First North - Vad Àr det som styr?
First North Àr en alternativ handelsplats för aktier, som Àr till för att smÄ bolag med stor tillvÀxtspotential ska kunna plocka in externt kapital för att möjliggöra en snabbare expansion Àn om de varit privatÀgda aktiebolag. First North stÀller dock inte samma formella krav pÄ de listade bolagen som det stÀlls pÄ företag som Àr noterade pÄ Stockholmsbörsen dÄ dessa Àr betydligt mycket större.Under Är 2007 har de vÀxt fram en stark förtroendekritik mot bolag som Àr listade pÄ First North. Analytiker och media har framfört stark kritik och menar att bolagen Àr alldeles för kortsiktiga i sitt tÀnkande och att de blygsamma krav som stÀlls pÄ bolagen inte garanterar en trovÀrdig förvaltning. Kritikerna menar att detta tillsammans med ledningens girighet leder till att företagen vill lura externa intressenter pÄ kapital.För att undersöka om de finns nÄgon sanning i dessa pÄstÄenden har vi undersökt hur strategierna ser ut för bolag som nyligen listats pÄ First North. Detta har möjliggjorts genom fem stycken intervjuer med listade bolag pÄ First North.
Lokal samförvaltning av fiske ? hÄllbar lösning eller misslyckad politik?
Som en reaktion pÄ ökad globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgrÀnser ökat. NÀr tvÄ eller flera samarbetsparter gÄr samman och skapar ett gemensamtbolag benÀmns samarbetet som ett joint venture, vilket Àr en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrÀvs en ÀndamÄlsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men fÄ behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, dÀrrelationen mellan Àgarna sÄvÀl som relationen mellan Àgarna och det samÀgda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillÀmpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som pÄverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanÀgarna till övervÀgande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.
Den enskildes skydd mot felaktigt uttag av mervÀrdesskatt
Studiens syfte var att undersöka kriminalvÄrdens centrala riktlinjer för psykisk ohÀlsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete pÄ tvÄ olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning pÄ en anstalt av högsta sÀkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med Ätta kriminalvÄrdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohÀlsa ur ett personalperspektiv Àr vanligt förekommande, frÀmst ADHD, depression, Ängest och sömnsvÄrigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohÀlsa. Slutsatsen Àr att det rÄder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvÄrdarna inom anstalten..
Fritidsrelaterad brottslighet som saklig grund för uppsÀgning
Studiens syfte var att undersöka kriminalvÄrdens centrala riktlinjer för psykisk ohÀlsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete pÄ tvÄ olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning pÄ en anstalt av högsta sÀkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med Ätta kriminalvÄrdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohÀlsa ur ett personalperspektiv Àr vanligt förekommande, frÀmst ADHD, depression, Ängest och sömnsvÄrigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohÀlsa. Slutsatsen Àr att det rÄder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvÄrdarna inom anstalten..
Företagsstrategier inom den gröna sektorn : studie av en plantskola
SkÄne Plantor AB Àr ett garden center som har vuxit frÄn den lilla vÀxtleverantören till en storskalig vÀxtförsÀljning. De importerar vÀxter som sedan sÀljs direkt till slutkunden och deras nÀromrÄde inkluderar frÀmst Staffanstorp och Lund. Globaliseringen medför att fler internationella företag kan etablera sig pÄ flera platser i landet. Deras kontaktnÀt medverkar till att de nÄr ut till fler kunder, och ökar dÀrmed sin omsÀttning, vilket bidrar till större konkurrenskraft. Det Àr en stor utmaning för det hÀr familjeföretaget i Staffanstorp att bli lika konkurrenskraftigt.SkÄne Plantor AB har idag ett vÀl inarbetat varumÀrke, och det ger dem en konkurrensfördel.
Bonussystemens effekt pÄ hedgingaktiviteter : Oljeindustrins val av riskhantering
De senaste Ärens skandaler gÀllande enorma bonusar och fallskÀrmar till företagsledningar har orsakat ramaskri bland allmÀnheten. Detta har lett till mer forskning kring företagsstyrning och kompensationsstrukturer,dÀr forskare stÀller sig frÄgorna; Vad Àr det bÀsta incitamentsystemet? Hur motiverar man en verkstÀllande direktör att arbeta i aktieÀgarnas intresse, samt hur pÄverkar olika incitament företagens risktagande? Detta Àr alltsÄett mycket omdiskuterat Àmnemed mÄnga olika Äsikter, och dÀr det inte finns ett allmÀnt vedertaget svar pÄ dessa frÄgor. De vanligaste pÄstÄendena Àr att aktier som incitament fÄr ledningen att minska sin riskexponering och dÀrmed öka de utförda hedgingaktiviteterna, medan ett optionsinnehav fÄr dessaatt vilja öka risken företagetutsÀtts för.Det finns ocksÄ forskare som pÄstÄr att finansiella incitament inte har nÄgon inverkan pÄ ledningens val av hedgingintensitet, och att detta styrs av andra faktorer inom ett företags struktur. Av dessa skiljaktigheter fann vi ett intresse att studera hur dessa variabler ser ut inom en branch som Àr vÀldigt utsatt för risker, och dÀr hedging anses vara av extra stor vikt, nÀmligen oljebranchen.I denna studie har vi dÀrför valt att undersöka 51 företag verksamma inom oljeindustrin och som alla Àr registrerade pÄ den amerikanska börsen.
Balanserad styrning i Posten : En utvÀrdering av Kompassen pÄ brevterminalen i Alvesta
Bakgrund: Den traditionella ekonomistyrningen kritiserades för att vara kortsiktig och tog inte hÀnsyn till lÄngsiktiga investeringar. Informationen frÄn ekonomistyrsystemen var för sen, för aggregerad och snedvriden för att vara relevant för ledningen nÀr de skulle ta beslut gÀllande planering och styrning. FrÄn denna bakgrund skapades Balanced Scorecard (BSc) som kompletterar de historiska finansiella styrtalen med styrtal pÄ de faktorer som pÄverkar det framtida resultatet. Posten införde 1998 en variant av BSc som de kallar Kompassen i brevnÀtet dÀr Alvesta brevterminal var ett pilotprojekt. Brevterminalen har nu haft Kompassen i snart tio Är och hade olika mÄlsÀttningar vid införandet av styrkortet vilka ocksÄ lÄg till grund för utformningen.
Formell makt = reell makt? En undersökning om mÀn och kvinnors förutsÀttningar att bedriva politisk verksamhet
Som en reaktion pÄ ökad globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgrÀnser ökat. NÀr tvÄ eller flera samarbetsparter gÄr samman och skapar ett gemensamtbolag benÀmns samarbetet som ett joint venture, vilket Àr en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrÀvs en ÀndamÄlsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men fÄ behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, dÀrrelationen mellan Àgarna sÄvÀl som relationen mellan Àgarna och det samÀgda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillÀmpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som pÄverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanÀgarna till övervÀgande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.
Mindre företag i expansionsfas : En undersökning av företaget Sweet Pepper
Det övergripande syftet med denna studie Àr att analysera Sweet Pepper och kunna bidra till en förbÀttring inom omrÄden som lager, transportsystem och tillvÀxt.Vi har i vÄr uppsats anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod som grundar sig i det hermeneutiska synsÀttet. Teorin och empirin bestÄr av en abduktiv forskningsansats. Referensramen Àr till största del grundad pÄ sekundÀrdata.Sweet Pepper Àr i behov av att faststÀlla fasta rutiner och en tydligare organisationsstruktur. Det krÀvs utav ledningen att de agerar redan idag om man vill fortsÀtta med sin expansionsfas. Lager och transportverksamheten bör effektiviseras genom omfördelning av företagsstruktur..
Kunskap av bara farten : En studie om kunskapsinhÀmtning i Born Globals.
De senaste Ärens skandaler gÀllande enorma bonusar och fallskÀrmar till företagsledningar har orsakat ramaskri bland allmÀnheten. Detta har lett till mer forskning kring företagsstyrning och kompensationsstrukturer,dÀr forskare stÀller sig frÄgorna; Vad Àr det bÀsta incitamentsystemet? Hur motiverar man en verkstÀllande direktör att arbeta i aktieÀgarnas intresse, samt hur pÄverkar olika incitament företagens risktagande? Detta Àr alltsÄett mycket omdiskuterat Àmnemed mÄnga olika Äsikter, och dÀr det inte finns ett allmÀnt vedertaget svar pÄ dessa frÄgor. De vanligaste pÄstÄendena Àr att aktier som incitament fÄr ledningen att minska sin riskexponering och dÀrmed öka de utförda hedgingaktiviteterna, medan ett optionsinnehav fÄr dessaatt vilja öka risken företagetutsÀtts för.Det finns ocksÄ forskare som pÄstÄr att finansiella incitament inte har nÄgon inverkan pÄ ledningens val av hedgingintensitet, och att detta styrs av andra faktorer inom ett företags struktur. Av dessa skiljaktigheter fann vi ett intresse att studera hur dessa variabler ser ut inom en branch som Àr vÀldigt utsatt för risker, och dÀr hedging anses vara av extra stor vikt, nÀmligen oljebranchen.I denna studie har vi dÀrför valt att undersöka 51 företag verksamma inom oljeindustrin och som alla Àr registrerade pÄ den amerikanska börsen.
FörÀdrars beslutanderÀtt vid genensam vÄrdnad : en granskning av FB 6:13 a och dess ÀndamÄlsenlighet
Studiens syfte var att undersöka kriminalvÄrdens centrala riktlinjer för psykisk ohÀlsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete pÄ tvÄ olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning pÄ en anstalt av högsta sÀkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med Ätta kriminalvÄrdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohÀlsa ur ett personalperspektiv Àr vanligt förekommande, frÀmst ADHD, depression, Ängest och sömnsvÄrigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohÀlsa. Slutsatsen Àr att det rÄder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvÄrdarna inom anstalten..
Motorik i skolan : En intervjustudie om lÀrares syn pÄ motorikens betydelse för barns utveckling.
SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet Àr att undersöka tvÄ skolors friskvÄrdsarbete, samt om det Àr möjligt att jÀmföra personalens upplevda hÀlsa med ledningens syn pÄ personalens hÀlsa.För att ta reda pÄ detta syfte har vi formulerat följande frÄgestÀllningar:PÄ vilket sÀtt jobbar skolorna med friskvÄrd?Vad har skolorna för mÄl med friskvÄrdsarbetet?Hur ser ledningen pÄ personalens upplevda hÀlsa?Hur ofta deltar personalen i friskvÄrdsarbetet?Hur upplever personalen sin hÀlsa?Hur upplever personalen skolans friskvÄrdsarbete?MetodVi har valt att anvÀnda oss av bÄde en kvalitativ och en kvantitativ undersökning i vÄrt examensarbete. Anledningen till att vi valt att anvÀnda oss av bÄde intervjuer och enkÀter Àr att vi dels vill fÄ en djupare förstÄelse för ledningens syn pÄ friskvÄrden, samt en bredare syn pÄ personalens upplevda hÀlsa och deras instÀllning till skolans friskvÄrd. Vi intervjuade tvÄ bitrÀdande rektorer och delade totalt ut 143 enkÀter pÄ de bÄda skolorna och vi fick en svarsfrekvens pÄ 48.9 procent dvs. 70 stycken enkÀter.ResultatDet resultatet visade var att skolorna erbjuder friskvÄrdsaktiviteter och en friskvÄrdstimme varje vecka men det Àr endast ett fÄtal som utnyttjar respektive deltar i dessa möjligheter.Personalens upplevda hÀlsa var generellt god, förutom att det var höga siffror som visade att mÄnga hade lÄngvarig vÀrk i sÄvÀl axlar som nacke/rygg.
?I think we?ve lost it?. Sexuality counselling at the antenatal care
Bakgrund: Flera studier visar att sjuksköterskor inte tillgodoser patientgruppers behov av att tala om sexualitet och sexuell hÀlsa. Barnmorskors samtal om sexualitet Àr ett nÀstan helt outforskat omrÄde. Syfte: Syftet Àr att undersöka barnmorskors syn pÄ och erfarenhet av samtal om sexualitet pÄ barnmorskemottagningen. Metod: Semistrukturerade intervjuer utfördes med nio barnmorskor pÄ sju olika mottagningar i SkÄne. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys genom identifiering av kodord, kategorier och teman.
Vad anser HSB:s ledning om sin tjÀnstekvalitet? : En undersökning av HSB Centrala VÀrmland i Karlstad
SAMMANFATTNINGUnder de senaste Ären har tjÀnstekvalitet blivit allt viktigare för kunder. Positivt bekrÀftad kvalitet dÀr förvÀntningarna i viss mÄn övertrÀffas, kan göra att kunderna Àr mer intresserade av att bevara relationen med tjÀnsteföretag. Detta resulterar till att kunder talar vÀl om företaget. En framgÄngsrik organisation försÀkrar att varje medarbetare Àr delaktig i arbetet med att förbÀttra kvalitet. Denna uppsats Àr en undersökning pÄ hur ledningen pÄ HSB Centrala VÀrmland i Karlstad ser pÄ tjÀnstekvalitet.