Sök:

Sökresultat:

614 Uppsatser om Österby bruk - Sida 22 av 41

Labbar för alla! : Ett flexibelt lÀromedel i NO för grundskolans fk-3.

I kursen sjÀlvstÀndigt arbete 15hp under grundlÀrarprogrammet fk-3 vid Uppsala Universitet har vi valt att göra ett lÀromedel i NO för dessa Ärskurser. Vi har i största möjliga mÄn försökt utforma lÀromedlet sÄ flexibelt som möjligt, för sÄvÀl elever som lÀrare. Materialet Àr tÀnkt som en handledning för lÀrare i fysik och kemi, med elevsidor med experiment som Àr kopieringsbara. Boken har utformats utifrÄn ett genusperspektiv, men ocksÄ med hÀnsyn till uppsatta kriterier för lÀromedel anpassade för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar (med sÀrskilt fokus pÄ ADHD). Boken Àr skriven av oss, för oss.

Polisens arbete mot narkotika : Vad görs nationellt och lokalt?

Narkotika Àr idag ett vanligt problem i Sverige. Ett intressant Àmne Àr hur man pÄ bÀsta sÀtt behandlar detta problem. Det Àr svÄrt att konfrontera missbrukare och det krÀvs erfarenhet och kunskap för att tackla problemen pÄ bÀsta sÀtt. Vi vill med denna rapport belysa metoder som kan anvÀndas av polisen i deras arbete mot narkotika. Vad görs nationellt, men frÀmst, vad görs pÄ myndighetsnivÄ? Rapporten begrÀnsas pÄ myndighetsnivÄ till Södermanland och VÀstra Götaland.

StÀlltidsanalys vid Albin Components AB

Examensarbetet Àr utfört pÄ Albin Components i Kristinehamn som med gamla anor inom motortillverkning och komponenter till motorer har specialiserat sig pÄ transmissionskugghjul till tung fordonsindustri.Projektet har gÄtt ut pÄ att analysera stÀlltiderna pÄ kuggcellerna 3, 6, 8, 5 och 7. FörutsÀttningen för att anvÀnda produktionsfilosofin Lean Production och dess bruk av smÄ batcher Àr att ha korta stÀlltider. StÀlltiden Àr den tid som en maskin stÄr stilla under bland annat byte av verktyg inför körning av en ny order. DÄ inget produceras under stÀll Àr det en spilltid och som all spilltid mÄste det reduceras till ett minimum.SMED- metoden (Single Minute Exchange of Die) Àr en metod för reducering av stÀlltid dÀr stÀllet delas upp i OED (Yttre stÀll) och IED (Inre stÀll).Analysen har till stor del kretsat kring tidsÄtgÄngen för mÀtning i mÀtrummet som Àr en stor del av stÀlltiden. Dessutom undersöktes möjligheten att minska tidsÄtgÄngen vid sjÀlva stÀllets utförande och kommunikationen mellan operatörerna och mÀtrummet.För att uppfylla mÄlen har kvalitativa och kvantitativa undersökningar gjorts.

En ödmjukt auktoritÀr rÄdgivning : Ethos och etik hos förÀldrarÄdgivaren Petra Krantz Lindgren

Wermland was affected by the Spanish flu like the Swedish national average, about a half percentage of Wermlands population would lose their lives to the flu during the autumn 1918. The flu has for many fallen into oblivion. This oblivion is so wide spread that itŽs possible to talk about a "collective forgetfulness". The society have selected to remember 1918 for "when the guns went quiet on the western front" and not for the millions who died from the treacherous Spanish flu. The world had already suffered enough from the four years of war that had been fought, thus the victims of the flu would be honored but would soon fade in to oblivion.  When you investigate deeper you get the picture that the national average donŽt do Wermland and its cities or rural areas any justice when a large variations seems to occur within regional areas.

HÀlsosamtalet i grundskolan ? Ett tillfÀlle för skolsköterskan att fÄnga upp psykisk ohÀlsa

Inledning: Psykisk ohÀlsa bland barn- och ungdomar Àr ett vÀxande problem som bör upptÀckas och behandlas sÄ tidigt som möjligt. Skolsköterskan har vid hÀlsosamtalet ett ypperligt tillfÀlle att identifiera psykisk ohÀlsa hos eleven.Syfte: Att genom journalgranskning visa skillnader/likheter i psykisk ohÀlsa bland barn- och ungdomar i olika Äldrar, med olika kön och frÄn olika omrÄden av stadsdelen VÀstra Hisingen. Metod: Eleverna valdes frÄn Ärskurserna fyra och sju/Ätta frÄn skolomrÄdena BiskopsgÄrden samt Torslanda. En retrospektiv journalgranskning av det standardiserade hÀlsosamtalet genomfördes. Dessa analyserades kvantitativt och illustrerades med citat ur journalerna.

Än kan vĂ€l en inte anvĂ€ndas av en? : Om bruket av en som könsneutralt generaliserande pronomen

Den hÀr uppsatsen undersöker hur utbrett bruket av en som könsneutralt generaliserande pronomen Àr bland anstÀllda vid jÀrnvÀgen i Mellansverige och om det skiljer sig Ät beroende pÄ utbildningsbakgrund, Älder eller kön. Uppsatsen avser Àven att undersöka om de som redan anvÀnder hen som könsneutralt personligt pronomen och/eller som ett tredje kön Àr mer benÀgna att ocksÄ anvÀnda en. Dessutom undersöks om bruket av man respektive en skapar konceptualiseringar av olika kön. Undersökningen genomförs med en kvantitativ enkÀtundersökning med kvalitativa inslag och genom kvalitativa intervjuer.Resultaten visar att bruket inte Àr utbrett men att majoriteten har en positiv attityd till att en kan anvÀndas som könsneutralt generaliserande pronomen. De fÄ som faktiskt anvÀnder en representeras framförallt av yrkesutbildade, personer födda 1985 och senare samt av kvinnor dÀr samtliga som medvetet anvÀnder en Àven anvÀnder hen.

Hur kan man förstÄ relationen mellan styrdokumentens intentioner och grundskolans praktik?

I samband med att vÄr senaste lÀroplan lpo 94 (LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet) togs i bruk, skedde en förÀndring frÄn en regelstyrd till en mÄl- och resultatstyrd skola. I nuvarande lÀroplan anges mÄl och vÀsentliga riktlinjer, medan anvisningar om metoder och stoff och om hur undervisningen ska organiseras saknas. Detta stÀller stora krav pÄ lÀraren, som bÄde personligen och tillsammans med kollegor och sina elever ska kunna tolka och i praktiken genomföra de intentioner som ges uttryck för i styrdokumenten.Syftet med denna undersökning var att fördjupa förstÄelsen av relationen mellan styrdokumentens intentioner och praktiken i skolan. För att komma Ät den förstÄelsen gjorde vi en kvalitativ undersökning, dÀr vi intervjuade fyra stycken lÀrare i grundskolans tidiager Är om hur de uppfattar sitt arbete utifrÄn Lpo 94. I intervjuerna belystes arbete med planering, arbete med lokala arbetsplaner och hur lÀrarna uppfattar Lpo 94.

"...det har gjort mig till den jag Àr idag" : - en kvalitativ studie om barn till alkoholister

Denna studie syftar till att undersöka hur ett barns förhÄllningssÀtt gentemot alkohol pÄverkas av att en eller bÄda förÀldrarna Àr missbrukare. För detta ÀndamÄl anvÀndes stÀmplingsteori samt rollteori vid tolkning av resultatet. För att en förstÄelse för barnens uppvÀxt skall möjliggöras anvÀndes det i denna studie en kvalitativ metod. Urvalet har inriktats mot ungdomar samt unga vuxna. Vid bearbetningen av resultatet urskiljer sig ett antal teman, nÄgra av dessa Àr familjesituation, relationer mellan vuxna och barn, ansvar, grÀnser samt eget bruk av alkohol.

LIVET MED EN IMPLANTERBAR DEFIBRILLATOR : En litteraturstudie om patienters livsupplevelser och tankar inför livets slutskede

Bakgrund: En implanterbar defibrillator kallas ocksÄ Implantable Cardioverter Defibrillator och förkortas ICD. ICD kan förhindra plötslig hjÀrtdöd. Den vanligaste indikationen för att fÄ en ICD Àr en bakomliggande hjÀrtsjukdom med hög risk för livshotande rytmrubbningar. ICD-behandling blev 1985 godkÀnd för kliniskt bruk. ICD ökar patientens fysiska förmÄga men kan medföra flera orosmoment.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av att leva med ICD samt att beskriva patienters tankar inför livets slutskede med ICD.Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad pÄ tio vetenskapliga originalartiklar.

TillÀggstjÀnster som kunden efterfrÄgar : En undersökning om Klöverns Karlstads hyresgÀster

Examensarbetet Àr utfört pÄ Albin Components i Kristinehamn som med gamla anor inom motortillverkning och komponenter till motorer har specialiserat sig pÄ transmissionskugghjul till tung fordonsindustri.Projektet har gÄtt ut pÄ att analysera stÀlltiderna pÄ kuggcellerna 3, 6, 8, 5 och 7. FörutsÀttningen för att anvÀnda produktionsfilosofin Lean Production och dess bruk av smÄ batcher Àr att ha korta stÀlltider. StÀlltiden Àr den tid som en maskin stÄr stilla under bland annat byte av verktyg inför körning av en ny order. DÄ inget produceras under stÀll Àr det en spilltid och som all spilltid mÄste det reduceras till ett minimum.SMED- metoden (Single Minute Exchange of Die) Àr en metod för reducering av stÀlltid dÀr stÀllet delas upp i OED (Yttre stÀll) och IED (Inre stÀll).Analysen har till stor del kretsat kring tidsÄtgÄngen för mÀtning i mÀtrummet som Àr en stor del av stÀlltiden. Dessutom undersöktes möjligheten att minska tidsÄtgÄngen vid sjÀlva stÀllets utförande och kommunikationen mellan operatörerna och mÀtrummet.För att uppfylla mÄlen har kvalitativa och kvantitativa undersökningar gjorts.

Odla staden! : hÄllbart bruk av stadens naturresurser ? exemplet RustmÀstaren

Jag har valt att arbeta med ett befintligt stadsutvecklingsprojekt i Bagarmossen och SkarpnÀck i Södra Stockholm, dÀr jag försökt integrera vad jag kallar för stadsbruk i denna uppsats. Stadsodling och stadsjordbruk Àr pÄ modet och till detta finns mÄnga orsaker. Men det har Ànnu inte utretts vilka potential stadsodlingen har i planeringsskedet av ett bostadsomrÄde. Ett landskap Àr alltid en helhet och mÄnga landskap Àr, liksom det i SkarpnÀck och Bagarmossen ett komplext brukslandskap. DÀrför vore det synd att inte ta vara pÄ bÄde gamla och nya kunskaper och resurser som finns i dem, bara för att de inte alla ryms under titeln stadsodling eller stadsjordbruk. Efter litteraturstudier i permakultur och insett att vi behöver planera multifunktionellt uppfann jag termen stadsbruk.

AngiogeneshÀmmare som behandling mot metastaser : var forskningen Àr idag och vart den Àr pÄ vÀg

Syftet med denna litteraturöversikt Àr att göra en utvÀrdering över de mekanismer som Àr viktiga vid tumörmetastasers nybildning av kÀrl s.k. angiogenes och med vilka metoder man kan hindra dem. Tumörceller som prolifererar ohÀmmat utan att stimulera angiogenes begrÀnsas av brist pÄ nÀring och ineffektiv bortförsel av slaggprodukter och kan dÀrför sÀllan vÀxa och bli större Àn cirka 1mm. Detta medför att Àven om det kliniskt finns mÄnga smÄ metastaser i en patient sÄ innebÀr det sÀllan nÄgot problem för patienten. Om tumörcellerna dÀremot muterar sÄ att de kan stimulera angiogenes sÄ tillÄts tumörerna vÀxa sig större och förstör dÄ kringliggande vÀvnad vilket tillslut resulterar i patientens död. Mycket forskning görs i nulÀget inom ÀmnesomrÄdet och man har som mÄl att med hjÀlp av angiogeneshÀmmare göra cancer till en kronisk men hanterbar sjukdom istÀllet för den sjukdom med dödlig utgÄng som den ofta Àr idag. Den första angiogeneshÀmmaren som godkÀndes för medicinskt bruk i USA var Avastin (Bevacizumab) som Àr en antikropp som binder till och oskadliggör vascular endothelial growth factor (VEGF), vilket Àr en av de faktorer som stimulerar angiogenes. Detta fÄr som följd att de tumörer (60 % av alla humana) som uttrycker denna faktor hÀmmas i sin tillvÀxt.

KaraktÀristiska gestaltningar av brukare och domÀn : ett systemperspektiv

För att skapa en produkt som stödjer kundens mÄl och arbetsprocesser Àr det av stor vikt att identifiera vilka, men Àven var och i vilket sammanhang de potentiella brukarna Àr och agerar. Moderna styrsystem ger möjligheter för flera olika personalkategorier att arbeta med systemen och dessutom anvÀnds systemen inom skilda domÀner dÀr det finns olika behov. Det fanns dÀrför ett behov att, pÄ uppdrag av ABB, utreda vilka behov dessa olika personalkategorier har och hur styrsystemet uppfyller dessa, samt pÄ vilka punkter systemet skulle kunna utöka sitt stöd för de uppgifter som skall utföras. I form av en fallstudie genomfördes dÀrefter en kartlÀggning av arbetsmiljö, personalkategorier och olika uppgifter och mÄl som uppfylls av personalen. Fallstudien genomfördes utifrÄn ett systemperspektiv med ett sammansatt kognitivt system (JCS) som enhet för analys. Detta perspektiv var Àven tongivande vid presentation av resultaten i form av karaktÀristiska gestaltningar av bÄde brukare och domÀn. Studien har visat att befintliga gestaltningstekniker inte Àr tillrÀckliga för att gestalta brukare, domÀn och samspelet dÀr emellan.

Han sÄg hen : En studie om elevers medvetenhet och bruk om personliga pronomen i gymnasieskolan, samt deras syn pÄ sprÄkvÄrd

Den hÀr uppsatsen syftar till att söka reda pÄ hur ungdomar i gymnasieskolan behÀrskar sina pronomen i skrift. Undersökningens fokus Àr frÀmst hur vÀl eleverna Àr medvetna om subjekts- och objektsformen av han/hon nÀr de skriver. Ett andra delsyfte gÀller hur eleverna anvÀnder sig av de, dem och dom i skrift. Ett tredje delsyfte rör elevers attityder till det könsneutrala pronomenet hen. Jag vill Àven fÄ en inblick i hur elever ser pÄ vÄrt svenska sprÄk och om unga idag anser att sprÄket Àr vÀrt att vÄrda.

SÀkerhet i bredband för privatpersoner

Till att börja med studerades vad bredband Àr samt vilka tjÀnster och aktörer som finns. Ett antal frÄgor stÀlldes till utvalda aktörer för att reda ut vad de erbjuder gÀllande tjÀnster, bandbredd, sÀkerhet mm. Sedan beskrivs nÄgra olika uppkopplingsmöjligheter: LAN, ADSL samt Kabel-TV, samt kort om vad framtiden kommer att erbjuda. För att ta reda pÄ hur bredbandet anvÀnds sÄ valde vi tre grupper som vi intervjuade om deras bredbandsanvÀndande. Detta gjordes för att fÄ en överblick om hur man anvÀnder bredband och vilka sÀkerhetsÄtgÀrder man tagit som privatperson.

<- FöregÄende sida 22 NÀsta sida ->