Enligt Lagen om skydd mot olyckor Àr en av lÀnsstyrelsens viktigare uppgifter inom verksamhetsomrÄdet att bedriva tillsyn över kommunerna. Denna tillsyn ska syfta till att skapa en likvÀrdig utveckling och likvÀrdiga förhÄllande i hela landet med avseende pÄ de lokala förhÄllandena.Detta examensarbete Àr konstruerat för att förbÀttra lÀnsstyrelsen i vÀstra Götalands region förmÄga att genomföra tillsyn över kommunernas resultat av deras verksamhet inom LSO.Detta görs genom att skapa en ny kommungruppering, inhÀmtning av relevant information över tÀtorterna, utveckla tillsynen över kommunernas resultat samt ta fram en presentationsmodell som ska anvÀndas vid tillsynsbesök.En ny kommungruppering har tagits fram genom att tillÀmpa betygsÀttningen som genereras ur tillsynsmodellen som har skapats frÄn Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap. Ett dokument med faktauppgifter över risker, befolkning, offentliga, ? privata verksamheter och förmÄga att genomföra rÀddningsinsatser över samtliga tÀtorter i lÀnet har tagits fram. Tillsyn över kommunens resultat har utvecklats genom att ta fram nya och utveckla de befintliga faktorerna inom skydd och sÀkerhet.

Papperstidningarnas popularitet har sjunkit i takt med att webbens har ökat. NyhetsorganisationersÄsom tidningar har haft svÄrt för att anpassa sig till denna förÀndring och har historiskt sett anvÀntinternet som ett medium för envÀgskommunikation. De försöker nu slÄ sig in i sociala nÀtverk menutnyttjar inte kanalerna till sin fulla potential. Denna studie undersöker vilka nyttor lokaltidningar sermed Facebook och Twitter; tvÄ nÀtverk med samma karaktÀr men med olika anvÀndargrupper. Facebookbygger pÄ personliga relationer medan Twitter bygger pÄ nÀtverk av gemensamma intressen.En förstudie har genomförts för att undersöka utbredningen av tidningarnas anvÀndning av Facebookoch Twitter, och visar att de flesta anvÀnder dessa nÀtverk och att Facebook Àr vanligast.

SammanfattningDetta arbete Àr inriktat mot att hitta möjliga metoder för att förbÀttra inhomhuskilmatet ibostadshus och andra byggnader i Irak.Irak lider i dagslÀget av stor brist pÄ energi jÀmfört med andra lÀnder i regionen. Med energimenas hÀr elkraft. Alla krig de senaste 35 Ären har orsakat att Irak idag har en oerhörd brist pÄelkraft som har förorsakat bland annat ett sÀmre inomhusklimat i byggnaderna.Syftet med denna studie Àr att hitta en hÄllbar lösning för att Àndra och förbÀttrainomhusmiljön genom att anvÀnda nya material i konstruktionen av lokala byggnader. De nyaÀmnena hjÀlper till att förminska den energi som förbrukas för att skapa en friskare och bÀttreinnemiljö.De Àmnen som föreslÄs kommer att vara svenska material som hÄller mycket hög kvalitet ochsom Àven har en bra isoleringsförmÄga som kan spara högsta möjliga mÀngd av förbrukadenergi.Detta projekt kommer visa pÄ möjligheter att förÀndra den nuvarande arbetsstrategi i Irak, dÀrman strÀvar efter att bygga ut produktionen av elkraft för att ersÀtta bristerna inomenergisektorn.I projektet diskuteras och efterforskas nya sÀtt att förbÀttra inomhusmiljön i byggnader somleder till en minskning av förbrukad energi och det kommer pÄ sÄ sÀtt att leda till att manslipper leta efter andra, nya, energikÀllor i Irak.Startkapitalet Àr relativt högt men man Ästadkommer en lÄngsiktig lönsamhet genom attförbrukningen av energi för uppvÀrmning och nedkylning minskar..

Vi reser allt mer och vi reser allt lÀngre. Till följd av vidgade arbetsmarknader och en ökad klimatmedvetenhet har tÄgresandet fÄtt större fokus, och orter med jÀrnvÀgsstationer har fÄtt ökat intresse bÄde för in- och utpendling. Ett vÀlplanerat stationsomrÄde kan vara avgörande för en stationsorts attraktivitet samtidigt som de Àr bland de mest komplexa omrÄdena att planera. Sambanden mellan den fysiska utformningen av stationens nÀromrÄde och mÀnniskors transportval kan vara svÄr att uppfatta. För att kunna presentera planeringsförslag i ett stationsnÀra lÀge krÀvs dÀrför grundliga analyser av ortens lokala planförhÄllanden.

Den amerikanska doktrinen FM3-24 beskriver hur en operation inom COIN-konceptet kan genomföras och hur befÀlhavaren kan anvÀnda doktrinen som stöd i genomförande och planering av operationer. Doktrinen Àr utvecklad med stöd av de lÀrdomar som amerikanska trupper dragit i 2000-talets konflikter i Irak och Afghanistan, och doktrinen anvÀnds idag som stöd i de pÄgÄende insatserna. Under 1990-talets konflikt i Somalia fanns inte denna doktrin. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det kan spÄras lÀrdomar redan frÄn 1990-talets Somalia till utformandet av den nu utvecklade amerikanska doktrinen FM3-24. Resultatet visar att likheter finns i hur operationer enligt FM3-24 skall genomföras, dock Àr olikheterna de som Àr mest tydliga. MÄnga av de steg som beskrivs i doktrinen har under insatsen avvikit helt eller vartefter insatsen fortskred. En orsak till det kan vara att amerikanska trupper under början av 1990-talet inte hade samma erfarenhet av COIN-insatser som de hade nÀr doktrinen under 2000-talet utvecklades. I slutet av studien presenteras tÀnkta ?lessons learned? som kan vara bidragande till doktrinens utformning.  .

En vision om att vidga vyerna har fÄtt en jÀmtlÀndsk byggentreprenör att söka nya vÀgar, som lett dem mot fabrikstillverkade takstolar. Entreprenören har tidigare bestÀllt takstolar till sina projekt frÄn en producent i Norrbotten, dÄ de varit intresserade av ett lÀgre pris Àn de lokala producenterna kunnat lÀmna. Under en tid har de haft kontakt med en trÀvaruleverantör som kan erbjuda industrilokaler att hyra. NÀrheten till virket och de minimerade transporterna har varit attraktivt för en etablering.Studien vars resultat presenteras i den hÀr rapporten har Àmnat undersöka de ekonomiska kostnaderna för etablering av takstolsfabriken i Stugun. Samt att undersöka i vilket fall transporterna för ingÄende komponenter i en takstol kan minskas.

Syftet med examensarbetet Àr att se om eleverna nÀr de slutar Är 6 har de kunskaper i geometri som de förvÀntas ha nÀr de börjar Är 7 och att se om resultatet kan kopplas till de arbetsmetoder eleverna har anvÀnt i grundskolans tidigare Är. Mina frÄgestÀllningar förvÀntas ge svar pÄ vad eleverna kan, vad lÀrarna anser att eleverna kan, vad lÀrarna förvÀntar sig att eleverna ska kunna nÀr de börjar Är 7 och hur lÀrarna i de tidigare skolÄren har arbetat med matematikFör att ta reda pÄ svaren höll jag intervjuer med matematiklÀrarna pÄ skolan som har grundskolans senare Är, ett diagnostiskt test med alla elever i Är 7 och korta intervjuer med lÀrarna som eleverna hade i grundskolans tidigare Är. Dessutom studerades bÄde nationella och lokala styrdokument för att ta reda pÄ om lÀrarnas förvÀntningar stÀmmer med dessa styrdokument.Resultatet visar att eleverna har brister i sina geometrikunskaper. Det Àr inget omrÄde inom geometri som eleverna kan riktigt bra men det finns nÄgra som eleverna kan relativt bra, namnet pÄ de enkla geometriska figurerna, mÀta strÀckor och att uppskatta lÀngder och areor. LÀrarnas förvÀntningar av vad eleverna bör kunna stÀmmer relativt bra överens med vad styrdokumenten sÀger att de ska kunna men vad eleverna kan Àr lÀrarna inte överens om.En skola i undersökningen utmÀrker sig genom att resultatet frÄn denna skola ligger mycket högre Àn för de andra skolorna.

Dagens samhÀllsutveckling innebÀr att lÀnder, regioner, kommuner och stÀder idag vÀljer att satsa pÄ nya nÀringar för att fÄ en stadig inkomst och tillvÀxt. Karlstad Àr inget undantag i detta dÄ staden hÀlsar sÄ vÀl invÄnare, besökare som företag Varmt VÀlkomna med varumÀrket ?Grader Karlstad?. VÄra frÄgestÀllningar för detta arbete handlar om hur Karlstad framstÀlls som evenemangsstad av Visit Karlstad och lokala evenemangsbolag samt vilka satsningar som kan göras i framtiden för att Karlstad ska bli en Ànnu mer framgÄngsrik evenemangsstad. VÄrt syfte med arbetet Àr att titta pÄ hur Karlstad framstÀlls som evenemangsstad och vilken roll platsvarumÀrket ?Grader Karlstad? spelar i den framstÀllningen.

GÀvle kommun har övergÄtt frÄn det lokala höjdsystemet GS 55 till det riksomfattande RH 2000 i mitten av 2000-talet i ett samarbete med LantmÀteriet. Kommunen önskade en kontrollmÀtning av vissa höjdfixar i det nya höjdsystemet för att se om det har skett nÄgon förÀndring sedan det nya höjdsystemet infördes. Om en förÀndring har skett kan det bero pÄ olika faktorer dÀr de mest troliga Àr en markrörelse dÀr fixarna har rört sig, eller en brist i utjÀmningen av LantmÀteriet. Syftet med detta arbete Àr att kontrollera dessa höjdfixar och undersöka om det har skett nÄgon skillnad sedan införandet av RH 2000. TvÄ omrÄden har kontrollmÀtts med ett avvÀgningsinstrument under vÄren 2011 dÀr det ena var omrÄdet kring Alderholmen/GÀvle strand som omfattade ca 6 km och 13 höjdfixar, och det andra omrÄdet var en strÀckning i öst-vÀstlig riktning vid korsningen av riksvÀg 80 och E4, som omfattade ca 2 km och fem fixpunkter. Resultatet tyder pÄ en marksÀnkning i stort sett över hela Alderholmen dÀr det skiljer sig mellan 4 och 12 mm i jÀmförelse mot kommunens RH 2000- höjder.

Arbetsgivares nÀtkontroller i sociala medier Àr bara ett exempel pÄ alla emergenta beteendemönstersom utvecklats bÄde pÄ individ- företagande- och samhÀllsnivÄ pÄ grund av den interaktiva webben(Webb 2.0) och Facebook kring vilket en diskussion förs.Resultatet i den kvalitativa studien sammanstÀlls i en slutsats giltig för den lokala urvalsgruppeninkluderande 7 smÄföretagare och pÄvisar att arbetsgivarna, Àven om det inte alltid Àr helt medvetet, pÄverkas i sina subjektiva bedömningar kring arbetssökandens lÀmplighet för anstÀllning genominformation inhÀmtad frÄn Facebook jÀmte andra informationskÀllor. Facebook Àr en social webbaserad plattform ursprungligen designad för social interaktion koppladtill privatlivet. Information lyfts ur sitt sammanhang och in i helt andra kontexter nÀr andra aktörer i form av beslutsfattande yrkespersoner trÀder in pÄ nÀtverket i syfte att bakgrundskontrollera. Informationen kan tolkas och anvÀndas som informationsunderlag för professionellt beslutsfattandeoch pÄverka anvÀndares livsförhÄllanden. Resultatet redovisar för nÄgra svÄrigheter och möjlighetermed informationsöverföring via Facebook som kan vara av intresse att övervÀga och diskutera vidpolicyutformningar för sociala medier kopplat till informationsinhÀmtning vid rekrytering samt viddesignandet av social informationsteknik..

Syftet med vÄr undersökning Àr att bidra med kunskap om hur förskollÀrare arbetar och samspelar med utagerande respektive inagerande barn genom att ta del av förskollÀrares syn pÄ arbetet i verksamheter i en liten kommun i södra Sverige. Resultatet kommer inte att ge en heltÀckande bild över hur arbetet ser ut nationellt, men vÄr lokala undersökning Àr dÀremot tÀnkt att skapa ett underlag för diskussion och reflektion för andra förskollÀrare i respektive verksamheter. För att fÄ reda pÄ vÄra frÄgestÀllningar intervjuade vi fem förskollÀrare frÄn fyra olika förskolor. Intervjuerna spelades in, vilket underlÀttade bearbetningen av datainsamlingen. Resultatet av undersökningen visar att viktiga delar i arbetet med inagerande och utagerande barn Àr att skapa trygghet och lugn för barnen, att finnas nÀrvarande som vuxen i verksamheten och att stÀrka deras sjÀlvkÀnsla genom att bland annat bekrÀfta barnen.

Kommunerna har lokalt det samlade ansvaret för att Ästadkomma en god livsmiljö och har enligt riksdagen ett övergripande ansvar för lokala anpassningar av de nationella miljö- och folkhÀlsomÄlen. En av dessa kommuner Àr Nyköpings kommun som har en miljöpolicy och miljöplan för miljöarbetet i kommunen, dÀr mÄl och delmÄl ingÄr för att uppnÄ en bÀttre miljö.I denna uppsats undersöks en av Nyköpings kommuns gymnasieskolor, Gripenskolan. Syftet Àr att undersöka hur Gripenskolan kan nÄ ett bÀttre miljöarbete. Skolan har som mÄl att nÄ miljödiplomering eller nÄgon form av miljöcertifiering. För att kunna svara pÄ studiens syfte har ledningen pÄ skolan intervjuats.

I detta arbete har jag underso?kt vilka trender som ra?der pa? den svenska perennamarknaden 2005. Bakgrunden till mitt a?mnesval a?r mitt intresse fo?r marknadsfo?ring och perenner. Mitt syfte har varit att fa? fo?rsta?else fo?r vilka faktorer som inverkar pa? trenderna, hur trenderna uppsta?r och hur de ser ut idag.

Dagens samhÀllsutveckling innebÀr att lÀnder, regioner, kommuner och stÀder idag vÀljer att satsa pÄ nya nÀringar för att fÄ en stadig inkomst och tillvÀxt. Karlstad Àr inget undantag i detta dÄ staden hÀlsar sÄ vÀl invÄnare, besökare som företag Varmt VÀlkomna med varumÀrket ?Grader Karlstad?. VÄra frÄgestÀllningar för detta arbete handlar om hur Karlstad framstÀlls som evenemangsstad av Visit Karlstad och lokala evenemangsbolag samt vilka satsningar som kan göras i framtiden för att Karlstad ska bli en Ànnu mer framgÄngsrik evenemangsstad. VÄrt syfte med arbetet Àr att titta pÄ hur Karlstad framstÀlls som evenemangsstad och vilken roll platsvarumÀrket ?Grader Karlstad? spelar i den framstÀllningen.

Vattenavvisning och smutsavvisning Àr tvÄ egenskaper hos textila produkter som idag eftertraktas av konsumenter. En Àmnesgrupp som Àr direkt relaterad till ovan nÀmnda egenskaper Àr fluorkarboner. Ibland förs fluorkarboner pÄ en redan fÀrdigtillverkad textilvara genom impregnering, laminering eller belÀggning. Polymeren PTFE, polytetrafluoreten, anvÀnds inom textil belÀggning och som huvudkomponent i membran för att skydda textiler frÄn vatten och smuts. Syftet med detta arbete var att undersöka om nÄgon effekt av vatten- och smutsavvisning kan uppvisas vid integration av PTFE-fiber i polyester- eller viskosgarn.