PÄ dagens marknad mÄste företagen kunna möta bÄde de yttre och inre kraven som stÀlls pÄ marknaden för att maximera sin avkastning. Ett företag som i allra högsta grad stÄr inför förÀndrade yttre krav Àr Posten. Hur kan Posten kombinera yttre krav och omstÀndigheter frÄn kunder, marknadsförhÄllanden och Àgarnas vinstintresse med de inre kraven, det vill sÀga en tillfredstÀlld personal? Hur kan man skapa en bra företagskultur som gynnar bÄde Àgarna och de anstÀllda? En teori som hÀvdar att det gÄr att möta de yttre kraven samtidigt som de inre kraven uppfylls benÀmns: empowerment. Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn ett empowermentperspektiv analysera hur nÄgra lokala chefer pÄ Posten jobbar med sin personalpolitik rent praktiskt.

Denna uppsats bygger pÄ ett uppdrag att utvÀrdera de lokala trygghetssgrupperna i Sundsvalls kommun. Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur denna nya form av lokalt sammansatta grupper fungerar i teorin och praktiken. Detta görs med sÀrskilt fokus pÄ grÀsrotsbyrÄkraternas roll och deras arbetssituation inom omrÄdet för det brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbetet i kommunen.Uppsatsens metod bestÄr av intervjuer med tio deltagare frÄn trygghetsgrupperna och deltagande observationer som Àr direkt anslutna till det vardagliga arbetet. Det analytiska ramverket bestÄr av Michael Lipskys begrepp om grÀsrotsbyrÄkrater, vars breda skara av poliser, rektorer, socialtjÀnstemÀn m.fl. arbetar direkt med och mot mÀnniskor, och dessutom har ett stort svÀngrum att sjÀlva kunna utforma mÄl och arbetssÀtt i praktiken.

Bakgrunden till denna studie grundar sig i att den svenska mediebranschen har genomgÄtt stora förÀndringar under de senaste Ären. Det Àr framför allt förÀndringar inom teknik som har skett och detta har Àndrat sÀttet som individer anvÀnder och konsumerar nyheter. Detta har lett till att mÄnga företag inom dagstidningsbranschen just nu omstrukturerar sina verksamheter och söker efter nya möjligheter till intÀkter. Viljan Àr att anpassa sina verksamheter för unga vuxna (20-39 Är). Detta vill de uppnÄ genom att till exempel utveckla nya affÀrsmodeller.

Kadesjös IngenjörsbyrÄ AB, ett konsultföretag inom bygg- och VVS-sektorn med ca 50 anstÀllda, anvÀnder ett egenskrivet BASIC program i DOS för berÀkning av grundfundament i betong med grundsula och plintskaft avseende stabilitet och erforderlig armering. I dagslÀget finns det ungefÀr 10 anvÀndare av programmet.NÄgra kÀnda problem med programmet Àr att varje dator mÄste konfigureras manuellt med kommandopromptens NET USE kommando. Detta för att en anslutning av nÀtverksskrivaren till den lokala porten LPT1 mÄste finnas för att utskriften ska fungera. Dessutom kan varken indata eller resultat frÄn ett fundament sparas.Detta examensarbete behandlar arbetet för att konvertera det Àldre DOS programmet till ett modernare fönsterbaserat programsprÄk med möjlighet att kunna spara fundamenten för respektive projekt..

Bakgrunden till denna studie grundar sig i att den svenska mediebranschen har genomgÄtt stora förÀndringar under de senaste Ären. Det Àr framför allt förÀndringar inom teknik som har skett och detta har Àndrat sÀttet som individer anvÀnder och konsumerar nyheter. Detta har lett till att mÄnga företag inom dagstidningsbranschen just nu omstrukturerar sina verksamheter och söker efter nya möjligheter till intÀkter. Viljan Àr att anpassa sina verksamheter för unga vuxna (20-39 Är). Detta vill de uppnÄ genom att till exempel utveckla nya affÀrsmodeller.

I och med att BergnÀsbron firade 50 Ärs jubileum i Är 2004, insÄg vi att vÄr kÀnnedom om lokalhistoria inte var den allra bÀsta. Vidare reflekterade vi över att mÄnga LuleÄbor inte kÀnner till de bakomliggande faktorerna som gjorde att det tog mer Àn hundra Är innan en bro kunde byggas över Lule Àlv vid LuleÄ. Ett avgörande skÀl till vÄrt Àmnesval kom fram nÀr vi började intressera oss för GÀddviksbron och dess tillkomst. Det framgick dÄ tydligt att brofrÄgan inte bara handlade om GÀddviksbron utan Àven BergnÀsbron, dÀr dess placering i mÄnga Är skulle komma att debatteras. SÄledes var brofrÄgan en lokal stridsfrÄga, men övergick till att bli en riksangelÀgenhet nÀr lÀnets riksdagsmÀn debatterade frÄgan i kammaren.

Rapportens syfte Ă€r att undersöka vilka skyldigheter polisen har att informera brottsoffer utifrĂ„n aktuell lagstiftning. Polisens lagstadgade informationsskyldighet gentemot brottsoffer regleras frĂ€mst i regeringsformen, polislagen (1984:347), polisförordningen (1984:730) samt förundersökningskungörelsen (1947:948). Även undersöka hur polisen dokumenterar sin informationsskyldighet i Rationell AnmĂ€lans Rutin (RAR) samt beskriva det brottsofferstöd som polisen i Malmö har att erbjuda. Av rapporten framgĂ„r bl a att det Ă€r viktigt att polisen noggrant dokumenterar i RAR sin information till brottsoffer och har kunskap om vilka lokala hjĂ€lpinstanser som finns tillgĂ€ngliga för brottsoffer. Detta för att de utsatta brottsoffren ska fĂ„ den hjĂ€lp och det stöd som de Ă€r i behov av samt att underlĂ€tta för de handlĂ€ggare vid polismyndigheterna som arbetar med brottsofferfrĂ„gor..

År 1994 fick Sverige en ny byggnorm som tillĂ„ter obegrĂ€nsad anvĂ€ndning av trĂ€ i bĂ€rande stommar om funktionskraven uppfylls (Östman et al., 1999). Innan dess hade trĂ€ som bĂ€rande system tillĂ„tits i upp till tvĂ„ vĂ„ningar, vilket var en följd av att brĂ€nder orsakat stora problem i flera svenska stĂ€der. Dagens byggande strĂ€var mer och mer mot att bygga sĂ„ effektivt som möjligt med sĂ„ kort byggtid som möjligt. Ett sĂ€tt att bygga effektivt och fĂ„ kort tid pĂ„ byggarbetsplatsen Ă€r att anvĂ€nda sig av prefabricerade volymer som monteras ihop till flervĂ„ningshus pĂ„ byggarbetsplatsen. Idag finns en efterfrĂ„gan pĂ„ flervĂ„ningshus i trĂ€ högre Ă€n fyra vĂ„ningar och branschen anpassar sig snabbt till kundens önskemĂ„l.

Denna uppsats har ambitionen att utforska politisk identitet pÄ MöllevÄngen, ett omrÄde i Malmös innerstad, och syftet Àr att studera hur plats och politisk identitet kan kopplas. Mot bakgrund av diskussioner kring möjligheter till social förÀndring i ett samhÀlle dÀr modernitetens sammanhang ifrÄgasÀtts, behandlas det lokala som en potentiellt betydelsefull faktor i skapandet av en politisk identitet och för hur vÀrlden uppfattas. FrÄgestÀllningen lyder: Hur kan vi förstÄ förhÄllandet mellan plats och politisk identitet pÄ MöllevÄngen?Uppsatsen utgÄr frÄn en kritisk teoretisk dialog mellan sociala rörelse-teorier och teorier som behandlar sociala relationer och identitetsskapande. HÀr diskuteras hur kollektivt identitetsskapande kan uppfattas som centralt för analysen av politisk praktik, men Àven hur identitetsskapandet pÄverkas av sociala relationer och maktförhÄllanden.Analysen grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer och deltagande observationer gjorda pÄ MöllevÄngen, och bygger pÄ fyra informanters upplevelser av politiskt engagemang i stadsdelen.

Titel: Flerkanalspubliceringens medielogik - Vision eller verklighet?Författare: Katarina Gregner och Johanna WedinUppdragsgivare: Retriever SverigeKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapvid institutionen för journalistik medier och kommunikation,JMG, Göteborgs universitet.Termin: VÄrterminen 2010Handledare: Oscar WestlundSidantal: 35, exklusive bilagorSyfte: Syftet Àr att undersöka i vilken mÄn dagstidningar parallellpublicerar innehÄllet via pappers ? och webbtidningenMetod: Kvantitativ innehÄllsanalysMaterial: Artiklar ur Göteborgs-Posten under april mÄnad 2003 och 2010Huvudresultat: De huvudsakliga resultat som framkommit av undersökningen Àr attfrÄn Är 2003 till Är 2010 har parallellpubliceringen av lokala nyheterökat. Vidare visar resultaten pÄ att det Är 2010 Àr betydligt fler artiklar som parallellpubliceras med olika rubrik och innehÄll..

Uppsatsen handlar om historiebruket vid Halmstads 700-Ärsjubileum 2007. Syftet med uppsatsen Àratt öka medvetenheten kring hur man anvÀnder historia och att ta reda pÄ vilken historia som förmedlades till Halmstadsborna under 700-Ärsjubileet och vilket historiebruk det speglar. Materialet som ligger till grund för undersökningen Àr den officiella jubileumsboken Epoker och hÀndelser i Halmstad (2006) och maj- och junimÄnad ur tvÄ lokala tidningar, Hallandsposten och Hallands Nyheter. En kvalitativ textanalys tillsammans med Klas-Göran Karlsson typologi om historiebruk med Ulf Zanders tillÀgg har anvÀnts för att analysera kÀllmaterialet. Undersökningen visar att det var frÀmst Halmstads tidiga historia fram till 1600-talet som förmedlades och att det existentiella historiebruket var det dominerande historiebruket..

In a time where many Asian metropolises experience an expansive development new urbanconditions are created and the already existing disappears or being replaced. Asian cities develop ata pace that is unprecedented in our history and which, through a western perspective can seemharsh. By focusing on an urban complex in Chengdu, capital of the southwestern province ofSichuan China, the study asks; is it possible to see this rapid urbanization from another perspective?The study examines the local and global dimensions of Raffels City, and how concepts such asnostalgia and authenticity, related to the city, can be understood in an urbanization that is so markedby massive demolitions. The study shows that these concepts can be expressed in several ways, andthat an awareness of them does not necessarily control the view of the city..

Denna studie handlar om hur kommuner i VÀsterbottens lÀn samverkar kring krisberedskap inom ramarna för det geografiska omrÄdesansvaret, och hur det arbetet pÄverkas av bÄde formaliseringsgrad och kommunstorlek (befolkningsmÀssigt, yta och befolkningstÀthet). Ett speciellt fokus ligger pÄ kommunernas lokala krishanteringsrÄd, samt till vilken grad samverkan överlag Àr formaliserad i kommunens arbete. Detta har studerats genom att se till en rad aspekter inom samverkansteorin, dÀribland hur strukturella faktorer och interdependens pÄverkar kommunernas samverkan, följt av huruvida detta pÄverkar aktörernas förtroende gentemot varandra. DÀrefter belyses vikten av gemensamma mÄl och vÀrderingar i arbetet, samt graden av formalisering. Slutligen lyfts det fram hur de olika kommunala förutsÀttningarna kan pÄverka detta arbete.

Det finns mycket som pekar pÄ att turismen i Stockholmsregionen kommer att öka i framtiden. GÀstnÀtterna har de senaste Ären ökat stadigt och i Svensk turisms Vision 2020 Àr mÄlet att turismen ska öka och att Sverige ska bli en attraktiv besöksdestination. Runtom i vÀrlden finns det mÄnga exempel pÄ exploaterade omrÄden som i brist pÄ hÄllbar turismutveckling tagit skada, bÄde naturomrÄden och lokala samhÀllen. För att en destination ska kunna vara attraktiv krÀvs noga planering och ett samarbete mellan aktörer och lokalbefolkning.Studien utgÄr frÄn begreppet hÄllbar turism med huvudfokus pÄ de sociala aspekterna. Undersökningen bygger pÄ turismens pÄverkan och vilken betydelse den har för det lokala samhÀllet i Stockholms skÀrgÄrd.

Avsikten med denna uppsats Ă€r att ta reda pĂ„ vilken information som anvĂ€nds i ett företag. FrĂ„gan Ă€r om hur den informationen fungerar som hjĂ€lpmedel till att styra detta företag. Medarbetarna pĂ„ Nordeas lokala kontorsblock SĂ€ffle-ÅmĂ„l intervjuades. FrĂ„gorna rörde deras tankar och Ă„sikter angĂ„ende informationen, som anvĂ€nds i det aktuella företaget.Nordeas verksamhet Ă€r baserad pĂ„ mycket siffror. DĂ€rför Ă€r det logiskt att uppföljning av den finansiella informationen blir en stor del i det dagliga arbetet för medarbetarna.