Den hÀr studien fokuserar pÄ smÄ lokala företag och deras varumÀrkesuppbyggnad. Vi har studerat företag som befinner sig i klÀdes- och modebranschen och deras strategier som de tillÀmpar för att bygga upp och stÀrka sina varumÀrken. I inledning sÄ finns det en introduktion till vÄrt problem och syfte. Problemformulering som denna studie har som avsikt att besvara lyder enligt följande: Hur bygger smÄ lokala företag upp sitt varumÀrke?UtifrÄn insamlad teori presenterar vi vÄr egen teorimodell som ligger till grunden för den senare analysen.

Vid prismÀtning av varukorg har det framkommit att prisnivÄ mellan de olika butikerna betydligt skiljer Ät, mellan 17 ? 47 % lÀgre genomsnittspris för varukorgen pÄ Lidl Àn hos de andra dagligvaruhandlarna. DÄ konkurrenternas priser Àr en av de faktorer som pÄverkar prissÀttningen Àr det rimligt att tro att en nyetablering av en lÄgpriskedja pÄ den lokala marknaden ökar prispressen och dÀrmed fÄr en priseffekt pÄ hela marknaden speciellt nÀr priserna sÄ mycket skiljer Ät som min prisunderökning visat. Nyetablering av en lÄgpriskedja kommer att aktualisera en rad frÄgor hos konkurrenter, konsumenter och leverantörer. Köparnas förhandlingsstyrka stÀrks och de andra aktörerna i branschen blir tvungna att se över sitt pris. I sin tur kommer de att sÀtta press pÄ sina leverantörer sÄ att leverantörernas förhandlingsstyrka försvagas, speciellt nÀr det handlar om de smÄ/lokala leverantörerna.

Uppsatsen syftade till att undersöka den lokala mediebevakningen i och av Stockholm. Fri och sjÀlvstÀndig journalistik sÀgs vara absolut nödvÀndig för en fungerande demokrati. I uppsatsen undersöks hur den lokala journalistiken sÄg ut under nÄgra vÄrdagar 2011. Studien var en hypotesprövning av Noam Chomskys propagandamodell. Chomsky menar att fria medier i den liberala demokratin tenderar att fungera som propagandamaskiner för samhÀllseliten.

?????.

Skolan Àr en viktig arena för hÀlsofrÀmjande arbete för barn och ungdomar. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur hÀlsodirektiv framskrivs i skolhÀlsovÄrdens nationella riktlinjer och Lpf94 samt hur dessa implementerats i gymnasieskolan. Syftet utmynnar i följande frÄgestÀllningar:? Vilka direktiv för hÀlsa finns för skolhÀlsovÄrden och i Lpf94 och hur formuleras dessa?? Hur implementeras dessa hÀlsodirektiv i de lokala styrdokumenten och vidare till den praktiskaundervisningen i gymnasieskolan?? Hur pÄverkas arbetsformerna för personalen i gymnasieskolan av det tolkningsutrymme som tillÄts inomde nationella hÀlsodirektiven?Metod: Studien utfördes pÄ tvÄ svenska gymnasieskolor och materialet togs fram med hjÀlp av en textanalys samt kvalitativa intervjuer. Materialet bestod av nationella riktlinjer i hÀlsa samt lokala styrdokument för skolhÀlsovÄrden och lÀrare.

Det hĂ€r examensarbetet har syftet till att undersöka hur integrerad trafik- och samhĂ€llsplanering kan bidra till ett mer hĂ„llbart transportsystem. I uppsatsen diskuteras olika hinder och barriĂ€rer som uppkommer i en integrerad planering. Examensarbetet Ă€r i huvudsak av kvalitativ karaktĂ€r. En litteraturstudie har genomförts om hur trafik- och samhĂ€llsplaneringen kan integreras. Det empiriska materialet bestĂ„r av en fallstudie genomfördes i Örebro regionen, i kommunerna Örebro, Kumla och Hallsberg.

Bakgrund: Vid operativa ingrepp finns en risk för överföring av smitta mellan personal och patienter. Lokala riktlinjer ska reglera anvĂ€ndningen av personlig skyddsutrustning. Huvudskydd anvĂ€nds för att hindra hĂ„r och partiklar att falla ner pĂ„ sterilt omrĂ„de. Ögonskydd skyddar personalens ögonslemhinna mot stĂ€nk av kroppsvĂ€tskor och anvĂ€ndandet av dubbla handskar minskar risk för blodsmitta vid stick- och skĂ€rskador.Syfte: Syftet med denna studie Ă€r att undersöka preoperativa val av och motivering till val av huvudskydd, ögonskydd och handskar hos operatörer och operationssjuksköterskor. Metod: I en empirisk, deskriptiv studie med tvĂ€rsnittsdesign undersöktes val av och motivering till val av huvudskydd, ögonskydd och handskar. Operationssjuksköterskor och operatörer observerades och tillfrĂ„gades med stöd av ett strukturerat frĂ„geformulĂ€r.Resultat: PĂ„ tvĂ„ operationsavdelningar i Stockholms lĂ€n utfördes 240 observationer.

I Norrköpings lokala dagstidningar Folkbladet och Norrköpings tidningar har det under en period pÄgÄtt en debatt kring förorten Hageby. Debatten har skapats av Folkpartiets medlemmar som hÀvdat att Hageby Àr pÄ vÀg mot samma riktning som de franska förorterna. Med detta syftas det pÄ hÀndelsen dÄ franska ungdomar frÄn förorterna gjorde revolt och startade kravaller runt om i landet. Detta utspel har skapat en stor debatt i tidningarna. Hagbyborna och företrÀdare för Hageby sÄ som föreningen Ditt Nya Hageby rasat mot uttalandet.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att visa hur volontÀrer lÀr sig förstÄ kulturer genom att leva i lÀnder i Syd. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med sex personer som arbetat volontÀrt i Syd, med fokus pÄ följande frÄgor:- PÄ vilket sÀtt förÀndrade volontÀrerna sin förstÄelse av kulturer?- Hur kan dessa förÀndringar förklaras genom volontÀrernas lÀrande under vistelsen i Syd?VolontÀrernas berÀttelser analyserades utifrÄn teori om lÀrande i praktikgemenskaper kombinerad med postkolonial teoribildning. Resultatet visar att volontÀrerna tyckte resan gett dem en större förstÄelse för kulturer, men att det Àr lÄngt ifrÄn sjÀlvklart vad "förstÄelse för kulturer" egentligen betyder. VolontÀrerna bÄde ökade sin identifikation med och stereotypisering av personer frÄn andra kulturer, men de gjorde detta pÄ sinsemellan olika sÀtt.

Titel: Dags att abdikera Ers Dagstidning?Författare: Maria GÄnheim och Jasmine YdestrandHandledare: Ingela WadbringKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs.Institutionen för journalistik och masskommunikation(JMG) Göteborgs universitet.Termin: VÄrterminen 2007Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att analysera vilken betydelse den lokala dagstidningen kan ha i ungdomars vardagsliv och identitetsskapande.Metod: Uppsatsen Àr en kvalitativ fallstudie vars material utgörs av fokusgruppsintervjuer.Huvudresultat: Ungdomarna delar en överlag positiv bild till dagstidningen, men dessa Äsikter ses som normativa dÄ ungdomarna i större utstrÀckning vÀljer andra medier för att fÄ nyheter och information. Tidningen anvÀnds frÀmst till att lÀsa om lokala nyheter, och Àr dÀrför viktig för ungdomarna nÀr de vill hÄlla sig uppdaterade om sin nÀrmsta omgivning. Dock ses globala nyheter som viktigare pga. deras storlek, och eftersom att ungdomarna hellre tar del av andra medier för att fÄ internationella nyheter spelar andra medier en större roll i deras vardagsliv.

Medias rapporter om nedskÀrningar i vÀlfÀrd och service, inte minst pÄ Sveriges landsbygd, kommer allt tÀtare. Allt fler bygder vÀljer nu att ta aktiv del i att kompensera för dessa och gjuta nytt liv i bygden, bland annat genom att starta lokala utvecklingsbolag i en ny form av aktiebolag med sÀrskild vinstutdelningsbegrÀnsning (svb). I denna kandidatuppsats inom Àmnet landsbygdsutveckling undersöker jag utvecklingsbolagens lokala roll och hur de kan förstÄs i förhÄllande till det senmoderna samhÀllet. FrÄgan har undersökts genom en kvalitativ intervjustudie i sörmlÀndska Stavsjö dÀr engagerade bildat bolaget ?Kiladalens utveckling? och genom mitt deltagande i en nationell trÀff för sÄ kallade svb-bolag.

Den hÀr uppsatsen har sin utgÄngspunkt i staden Lund vid tiden för Sveriges nationella omröstning om totalt rusdrycksförbud 1922. Syftet Àr att belysa den lokala alkoholsyn och de lokala alkoholkulturer som möjliggjort stadens specifika valresultat; ett valresultat som visade det nÀst lÀgsta förbudsintresset i hela landet.Uppsatsen försöker beskriva hur stadens olika aktörer och samhÀllsskikt - sÄsom arbetare, akademiker, borgerlighet och nykterhetsrörelse - förhÄllit sig till alkohol och till förbudet. Med hjÀlp av bl.a. arkivmaterial och tidningsartiklar ges smÄ glimtar in i lundabornas alkoholrelaterade umgÀngesliv, och hur detta satte sina spÄr i valpropagandan.Uppsatsen visar hur alkohol anvÀnts för att organisera tillvaron, och inte minst dess avgörande betydelse som kÀlla till gemenskap och samvaro. En problematik som blir aktuell i arbetet Àr svÄrigheten att dra slutsatser utifrÄn kÀllor som inte ger tillfredsstÀllande information..

Under hösten Är 2011 ska nya styrdokument implementeras i samtliga grundskolors verksamhet. Den kommande kursplanen för Àmnet idrott och hÀlsa Àr strukturerad efter tre centrala innehÄll, varav friluftsliv utgör ett av dessa tre. Syftet med denna studie Àr att synliggöra lÀrare i idrott och hÀlsas förhÄllningssÀtt till begreppet friluftsliv och dess formuleringar i nuvarande och kommande styrdokument för undervisningen i grundskolans Ärskurs 6-9 inom Àmnet idrott och hÀlsa. Studien bygger pÄ en textanalys av lokala kursplaner och intervjuer genomförda med lÀrare i idrott och hÀlsa verksamma pÄ grundskolor inom MÀlardalsregionen. Resultatet visar att lÀrarna anser att friluftsliv inte Àr nÄgot exklusivt som behöver bedrivas sÀrskilt lÄngt bort frÄn skolan.

Den hÀr studien behandlar hur de Àldre smÄhusÀgarna i Ingelstad ser pÄ sitt framtida boende. En ökande andel Àldre i samhÀllet som vill bo kvar i sina villor, medför en trögrörligbostadsmarknad som har svÄrt att tillgodose den yngre generationens efterfrÄgan pÄ bostÀder. Syftet med studien var att undersöka hur smÄhusÀgare i Äldern 55-70 Är i Ingelstad skulle viljabo i framtiden. Vidare var syftet att se om och hur i sÄ fall kommunen kan bidra till att skapa rörlighet pÄ den lokala bostadsmarknaden. Metoden som anvÀnts Àr en semistrukturerad intervjumetod.

För det multinationella företaget Àr det rimligtvis en stor utmaning att kunna ta hÀnsyn till sÄvÀl den lokala som den globala dimensionen. Förevarande uppsats syftar till att kartlÀgga hur organisk processorientering fungerar som styrform i en global kundorienterad koncern. Med utgÄngspunkt i vald teori formuleras en tes med innebörden att denna styrform förvÀntas vara lÀmplig för en global verksamhet dÀr stora krav pÄ kundfokus, flexibilitet och anpassningsbarhet stÀlls. Samtidigt förvÀntas den försvÄra integrationen av koncernens dotterbolag.Studien genomfördes genom att undersöka hur skÀrverktygstillverkaren Sandvik Coromant organiserar sin globala verksamhet med dotterbolag i 130 lÀnder. Intervjuer har genomförts med beslutsfattare vid huvudkontoret, pÄ tre dotterbolag samt med en globalt kundansvarig.