Denna kvalitativa utbildningssociologiska studie ämnar till att skapa en inblick i likheter eller olikheter i aspekter som ligger bakom elevens val av gymnasieprogram, utifrån elevernas egna berättelser om framtid och inställning till vidare studier på Högskola eller Universitet. Genom kvalitativa intervjuer som spelades in i en urvalsgrupp om fem stycken elever på varje program i det tredje och sista året på gymnasiet visar studien bland annat på att elever som valt att studera på det Naturvetenskapliga programmet motiverar sitt gymnasieval utifrån att de vill läsa ett program som underlättar för vidarestudier direkt efter studenten, medan elever på Barn- och fritidsprogrammet motiverar sitt val med att de bland annat vill skapa sig en yrkesidentitet efter studenten och att de vill ha mycket praktik, kul och roligt under studietiden. Gymnasievalet tyder på en medvetenhet hos samtliga elever utifrån varje elevs förutsättningar och utbildningskapital från tidigare studier. Nio av tio elever totalt ger uttryck för att de någon gång i framtiden kommer att studera vidare på Högskola eller Universitet. Elever från det Naturvetenskapliga programmet kommer från mer studievana hem där minst en av föräldrarna har en examen från Högskola eller Universitet.

Tjänsterna utgör en allt viktigare del av vårt samhälle. Den skillnad som uppstår mellan förväntad och upplevd tjänstekvalitet är central vid utvärderingen av hur väl genomförd en tjänst är, och lägger grunden för idén om ständiga förbättringar. Syftet med den här uppsatsen är därför att närmare förstå de gap som kan uppstå mellan förväntad och erhållen kvalitet, vid ett svensk universitet. De insikter som genereras från denna undersökning kan användas som underlag för kvalitetsfrämjande åtgärder. För att uppnå syftet har två forskningsfrågor formulerats.FF 1: Vilka gap kan identifieras mellan förväntad och erhållen kvalitet vid ett svenskt universitet?FF 2: Hur kan resultat från tidigare studier användas för att minska de identifierade gapen mellan förväntad och erhållen kvalitet?Rapporten använder SERVQUAL som en metod för att utvärdera tjänstekvaliteten vid högre utbildning i Sverige.

I den här studien har jag undersökt orden samverkan och kvalitet, för att se vilka betydelser de tillförs när de används av anställda vid Umeå universitet. Syftet med studien har varit att göra en semantisk kartläggning av hur orden används och uppfattas vid universitetet, och att försöka se om det finns någon skillnad mellan universitetets fyra fakulteter.Med hjälp av sonderande intervjuer tog jag fram en rad förslag på begreppskännetecken för båda orden. Dessa begreppskännetecken utgjorde sedan grunden för en enkätundersökning. Enkätundersökningens syfte var att ta fram de mest prototypiska kännetecknen för vardera ordet. För att belysa de sociala aspekter av betydelse som en renodlad prototypundersökning förbiser, har jag även tillämpat ramsemantisk analys och kritisk diskursanalys på mitt material.Resultaten visar att det finns några begreppskännetecken som kan sägas vara prototypiska för samverkan och kvalitet.

Titel: Hur når vi ungdomarna? ? En mottagarstudie på uppdrag av självhjälpshuset SolkattenFörfattare: David BergHandledare: Jan StridUppdragsgivare: Agneta Lyrhagen, självhjälpshuset Solkatten.Kurs: MK1500, examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Göteborgs Universitet (JMG).Termin: Vårterminen 2013Syfte: Studiens syfte är att undersöka vad som kan få Göteborgs ungdomar att i högre grad söka hjälp hos självhjälpsgrupper.Metod: Uppsatsen innehåller ett kvantitativt moment i form av en enkätstudie samt uppföljande kvalitativa intervjuer.Material: Enkäten besvarades av 60 studenter vid Göteborgs Universitet och de uppföljande intervjuerna genomfördes hos organisationer som arbetar med ungdomar eller stödgrupper. Syftet var att undersöka ungdomars kunskap och uppfattning om självhjälpsgrupper och självhjälpshus.Huvudresultat: Ungdomar har en låg medvetenhet och kunskap om självhjälpshus i Sverige. Däremot har de överlag en positiv inställning till grupperna och det finns goda möjligheter för att Solkatten i framtiden ska kunna locka till sig ungdomar i högre grad genom medveten och väl riktad kommunikation..

B-uppsats i Nordiska språk vid Institutionen för Svenska språket,Göteborgs universitet, våren 2013. Handledare: Rickard Melkersson. Examinator: Einar Korpus.Satt i Junicode..

Högskolestudenters upplevda livskvalitet har varit ett eftersatt forskningsområde. Syftet med denna studie var att undersöka hur studenter på grund- respektive forskarutbildningen vid Stockholms universitet upplevde sin livskvalitet och jämföra resultaten med tidigare insamlade data från en normalgrupp. För att mäta den upplevda livskvaliteten användes formuläret Quality of life inventory, QOLI. Totalt inkom 1300 enkäter från studenter på grundutbildningen och 115 enkäter från studenter på forskarutbildningen. Resultaten visar att både studenter på grund- respektive forskarutbildningen skattar sin upplevda livskvalitet som signifikant lägre än normalgruppen.

The aim with this project was to investigate how research grants in Sweden are distributed inthe selected fields; natural science, medicine and life science. Our client Olink producesdetection kits for biomarkers and our goal with this study was to give an indication of apossible new market area for their products. Three foundations were included in the study;VINNOVA, Vetenskapsrådet (Swedish Research Council) and Stiftelsen för strategiskforskning (Swedish foundation for strategic research). Nearly a thousand research grantswere analysed which included a total of 4,92 billion Swedish kronor. Seven selecteduniversities were contacted; Chalmers tekniska högskola, Karolinska Institutet, Kungligatekniska högskolan, Linköpings universitet, Lunds universitetet, Sverigeslantbruksuniversitet, Uppsala universitet.

Dagens snabbföränderliga organisationer eftersträvar ofta att hålla sig konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden, vilket tenderar att ställa allt högre krav på effektiv kunskapsspridning. I många fall väljer organisationer att använda projektformen för att färdigställa uppgifter. Projektformens temporära karaktär innebär ytterligare hantering av erfarenheter och lärdomar, i synnerhet då det finns en risk att erfarenheterna går till spillo i samband med projektavslutet. Av denna anledning finns det många metoder och teorier som förklarar hur organisationen ska fånga upp lärdomarna och sprida dessa mellan projekten. En metod består av att rutinmässigt och strukturerat upprätta så kallade slutdokument, där bland annat erfarenheterna skall kunna fångas upp, lagras och arkiveras.Studiens syfte är att peka på tendenser kring hanteringen av slutdokument samt vilka möjligheter det finns att sprida och ta del av erfarenheter och lärdomar på Karlstads universitet.Två forskningsfrågor har formulerats för att kunna besvara studiens syfte:Hur ser hanteringen av slutdokument ut på Karlstads universitet?Hur upplevs möjligheten till att sprida och ta del av lärdomar mellan projekt på Karlstads universitet?En kvalitativ metod har tillämpats där vi utförde fem stycken intervjuer med projektledare på Karlstads universitet.

AbstractI den svenska högskolelagen anges det att svenska lärosäten ska samverka och informera om sin verksamhet. Något som har kommit att kallas ?Den tredje uppgiften?. Vår ambition med vår uppsats har varit att genom en kvantitativ och kvalitativ enkätundersökning se hur fyra lärosäten i södra Sverige samverkar med det omgivande samhället. De undersökta lärosätena är; Lunds Universitet, Malmö Högskola, Växjö Universitet och Högskolan Kristianstad.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Bebyggelseantikvariskt program 15 hp Institutionen för kulturvård Göteborgs universitet 2012:13.

Bakgrund och problem: Det finns mycket litteratur skrivet kring styrning i privat verksamhet, dock glöms den offentliga sektorn ofta bort, trots att styrning krävs även i dessa verksamheter. I denna studie kommer att fokuseras kring styrning i den offentliga sektorn och närmare bestämt i den akademiska världen. Anställda inom akademin värderar ofta friheten att själva kunna organisera sitt arbete högt, vilken kan hämmas av de finansiella begränsningar som dessa organisationer innehar. Här har strategin en viktig uppgift i att visa för de anställda i vilken riktning de ska sträva och få dem att fokusera på rätt saker. Vi ser att de finansiella begränsningarna kan hämma de anställdas frihet och på så vis påverka motivationen negativt.

SammanfattningSyfteSyftet med studien är att undersöka hur studenter i Stockholm transporterar sig till och frånhögskola/universitet samt se deras förändringsbenägenhet att gå från inaktiv transport till aktivtransport.Frågeställning? Hur tar sig studenterna till sin högskola/universitet?? Vad påverkar deras val av transportmedel?? Vad kan få dem att välja ett aktivt transportmedel?MetodEn kvantitativ studie genomfördes där datainsamlingsmetoden var en webenkätundersökning viaprogrammet Defgo. Ett riktat urval skedde på målgruppspopulationen där samtliga rektorer förhögskolor samt universitet inom Stockholm stad tillhörande portalen ?Studera i Stockholm?tillfrågades via mail om deltagande, totalt nitton av tjugoen högskolor är anslutna till portalen. Urvalsgruppen kom att bestå av 541 respondenter på enkäten från tolv högskolor av totalt tjugoeninom Stockholm stad.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet !2014:46.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Konservatorsprogrammet 15 hp Institutionen för kulturvård Göteborgs universitet 2014:45.

Uppsatsen "Flytta eller stanna" är en komparativ studie om studenters inställning till att flytta från eller stanna kvar på studieorten. Undersökningen är genomförd på Karlstads universitet och University of Limerick. Uppsatsens syfte är att undersöka vad universitetsstudenter har för inställning till att flytta från eller stanna kvar på studieorten efter avslutade studier. Studiens respondenter är sistaårs studenter inom tekniska och humaniora ämnen. Vi vill försöka förstå och förklara studenters inställning.