Sötningsmedel kan definieras som en substans som smakar sött. Det finns många olika budskap i samhället när det gäller sötningsmedel och ibland kan det därför vara svårt för konsumenter att veta vad de ska inhandla. Som kostekonom ansvarar man ofta för inköp i stora sammanhang och påverkar på så vis många människors kostvanor. Syftet med studien var därför att få veta om kostekonomstudenter vid Göteborgs universitet väljer produkter med sötningsmedel och vilken allmän uppfattning de har angående konsumtion av sötningsmedel. Jag ville också veta varifrån de har fått sin kunskap.En studie gjordes där kostekonomklasserna vid Göteborgs universitet deltog i en enkätundersökning, sammanlagt deltog 30 studenter.

Examensarbetets syfte är att validera ett situationsbaserat ledarskapstest (TKB) med två valida personlighetstest. I studien deltog 58 studenter vid Luleå tekniska universitet, 42 kvinnor och 16 män. TKB-testet jämfördes med Gordons test del A samt med NEO PI-R.Korrelationsberäkningar gjordes mot de två personlighetstesten. Resultaten visar på ett flertal relevanta samband med de två personlighetstesten. Ett inkongruent samband upptäcktes och antas ha uppkommit till följd av bland annat normgruppens påverkan.

Cityuniversitetet är ett begrepp på vår samtids universitetsmodell som innebär att universitetets lokaler ligger utspritt, helst på ett fåtal samlade platser i staden. Universitetsmodellen är nära knutet till den funktionsblandade staden, med stenstaden som ideal. Staden ser på universitet som en stor fördel i konkurrensen med andra städer och regioner och universiteten används i marknadsföringen av kunskapsregioner/städer. Uppsatsen undersöker vad ett cityuniversitet är, om det finns ett samband mellan olika stadsbyggnadsideal och hur ett cityuniversitet skapas. Detta undersöks av en studie av litteratur och fallstudier av Göteborgs universitet och Malmö högskola som analyseras av en SWOT-analys.

Eftersom antalet gymnasieelever som går direkt till universitetsstudier har minskat och även de totalt antal sökande har minskat måste universitet/högskolor arbeta på att öka sin marknadsföring för att försöka påverka eleverna till att börja läsa. För att på bästa sätt kunna påverka eleverna måste marknadsföraren hitta de bakomliggande åsikterna i attityden mot vidareutbildning för att kunna utforma eller justera marknadsföringsstrategin. Uppsatsen bygger på två frågor, den första handlar om elevers attityder gentemot vidareutbildning och den andra belyser vad som är viktigt vid valet av högskola/universitet.Genom en enkätundersökning som vi genomfört på olika gymnasieskolor i Sverige har vi undersökt elevernas attityder gentemot vidareutbildning. Vi fann att 80 % av eleverna har positiva attityder till att läsa vidare efter gymnasiet. 18 % vill läsa vidare direkt efter gymnasiet, 62 % vill läsa vidare men först efter ett till tre år.

 Syftet med denna studie är undersöka om det förekommer någon koppling mellan lärares per-sonliga förhållningssätt och elevers utövande av reellt inflytande i matematikundervisningen. I litteraturgenomgången används tidigare forskning och studier som gjorts inom elevinflytande samt en progression av hur det reella elevinflytandet fått del i styrdokumenten.Intervjuer kombineras med deltagande observationer i syfte att få större insikt i de personliga förhållningssätten gentemot reellt elevinflytande.Huvudresultaten visar att lärarnas förhållningssätt är positiva dock problematiseras applice-ringen av reellt elevinflytande i praktiken, på grund av kursplanemålen..

Idag bedrivs en stor del av forskningen vid högskolor och universitet i projektform. Detta gäller inte minst inom teknik, naturvetenskap och medicin, men numer också inom samhällsvetenskap.Det är vanligt att olika personalkategorier så som exempelvis professorer,docenter, och doktorander ingår i projekten. Projektledaren är oftast den som har ansökt om projektmedlen, eller den person som är mest vetenskapligt meriterad vid avdelningen, vilket ofta är en professor eller docent med lång erfarenhet. Av de här personerna förväntar sig organisationen ofta underverk. De ska medverka i alla möjliga typer av aktiviteter, som exempelvis handledning av doktorander,undervisning, medverkande vid och organiserande av konferenser,ansökan om medel för nya projekt och vara avdelningens ansikte utåt.

Denna studie syftar till att undersöka hur ett samarbete mellan inriktningarna Idrott och hälsa med friluftsprofil vid Luleå tekniska universitet och Friluftsgymnasiet i Luleå skulle kunna se ut. En kvalitativ metod användes där rektorer, inriktningsansvariga, studenter och elever intervjuades för att söka perspektiv på hur ett samarbete mellan inriktningarna kan utformas. Vidare analyserades intervjuerna och olika teman skapades som vi ansåg relevanta för undersökningen. Resultatet visar att de vi intervjuade har en likartad syn på samarbete och dess former. De menade att genom ett samarbete kan kunskap byggas.

Inom sociologin önskas det att få ökad förståelse för människors handlingar och deras sociala identiteter. Intresset ligger även i att förklara och förstå kulturella strukturer som präglar vår verklighet. En viktig aspekt som formar människans verklighet är konstruktionen av kön. Med anledning av genusperspektivets analytiska innebörd kan det tänkas att sociologin har ett väl integrerat genusperspektiv i utbildningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur genus genomsyrar Sociologi I vid tre universitet.

Högskola/universitet riktar sina blickar allt mer ut mot övriga världen och en del i denna internationalisering är att studenterna har möjlighet till utlandsstudier under studietiden. En av de utbildningar som uppmärksammar detta är Biblioteks- och informationsvetenskaps-programmet vid Växjö universitet, där studenterna den femte terminen har möjlighet till utlandsstudier. Denna studie syftar till att undersöka huruvida dessa utlandsstudier under studietiden betraktas som en merit eller inte vid anställning av bibliotekarier. Detta syfte ses utifrån två grupper: tidigare studenter på biblioteks- och informationsvetenskapsprogrammet vid Växjö universitet och personer med anställningsansvar inom biblioteksyrket, så kallade avnämare. I examensarbetet tar jag upp dessa två gruppers uppfattningar kring utlandsstudier och jag undersöker också hur medvetna de tidigare studenterna är om avnämarnas uppfattningar kring utlandsstudier.

Titel: Studentbloggens i sitt sammanhang ? En studie av tio studentbloggar, deras tema ochutformning på tre olika universitetFörfattare: Lisa BergenfelzUppdragsgivare: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid GöteborgsUniversitet (JMG)Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik,medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 2012Handledare: Ulrika AnderssonSidantal/Antal ord: 44 sidor/15 487 ord inklusive källförteckning samt bilagor.Syfte: Syftet med studien är att göra en genomlysning av olika former av studentbloggar somåterfinns på universitet i Sverige för att skapa förståelse hur det fungerar då ett personligtmedium används inom en organisatorisk kontext.Metod: Kvalitativ innehållsanalys av studentbloggar med hjälp av Ethnographic ContentAnalysis (ECA).Material: Tio utvalda studentbloggar ifrån Linköpings Universitet, Karlstad Universitet ochUppsala Universitet.Huvudresultat: Arbetet med studentbloggar skilde sig åt mellan de tre universiteten. De hadeolika former av avtal med studenterna som bloggade, publiceringsplattform skilde sig åt ochpresentationen av studentbloggen på hemsidan varierade. Detta påverkade studentbloggenssammanhang och hur anknuten studentbloggen var till universitetet.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vad bilden och det bildskapande arbetet har för betydelse för kunskap i ett samarbete mellan museum, universitet och skola. Jag har genomfört observationer av elevers besök på en bildutställning i kemi på BildMuseet Umeå universitet. Besöket innehöll bildvisning och efterföljande workshop med en bildpedagog och en kemist. Resultatet av observationerna visade att bilden, det visuella, användes i kunskapssyfte främst gällande kemi. Det ansågs av informanterna vara ett sätt att nå eleverna på ett annat sätt än text och tal för att vi lär oss på olika sätt och att det krävs olika sätt att lära ut på.

Att en organisation fattar beslut om överordnade mål och strategier innebär i sig inte något organisatoriskt lärande. För att möjliggöra en integration av uppställda mål och strategier så att dessa genomsyrar organisationen behöver det ske en process - ett organisatoriskt lärande. Vi har i denna uppsats studerat hur denna process går till i organisationen Lunds universitet, när det gäller integration av mål och strategier rörande ledarskap och hur universitetet i denna process tillvaratar individuell kunskap och kompetens så att organisationen får en högre kompetens och därmed en ökad möjlighet att nå uppställda mål. Vi har utgått från litteratur kring organisatoriskt lärande, där vi gjort en sammanställning av de teorier och den forskning som vi anser har relevans för vår frågeställning. Ur dessa har vi tagit fram följande kriterier för organisatoriskt lärande: kommunikation, tillgängliggörande, reflektion och samsyn och integration.

Sociala plattformar har blivit allt viktigare för organisationer inom både extern som intern kommunikation. Allt fler organisationer inför sociala intranät som tillhandahåller anställda med verktyg för att dela kunskap och information, men även nya möjligheter att göra sin röst hörd (employee voice).Denna uppsats undersöker huruvida anställda vid Uppsala universitet använder lärosätets egenutvecklade sociala intranät (Medarbetarportalen) för att uttrycka employee voice inom fyra kategorier: individuellt missnöje, kollektiv organisation, beslutsfattande inom ledningen och ömsesidighet i intressen.Studien genomfördes i två delar, först en intervju med den enhet på universitet som ansvarar för införandet av deras sociala intranät och sedan en enkätundersökning riktad mot anställda vid universitetet. Vår studie visar att inom Uppsala universitet finns det väldigt lite empiriskt stöd för att anställda använder universitetets egenutvecklade sociala intranät för att uttrycka employee voice..

Detta är ett examensarbete på c-nivå från lärarprogrammet vid Linköpings Universitet. Det undersöker hållbarheten hos tre argument för matematikutbildning vid en applikation på sjuksköterskeprogrammet, också det vid Linköpings Universitet. Arbetet ifrågasätter att matematikutbildning är viktigt för vidare fortbildning samt att matematikövning skulle gynna tankeförmågan. Arbetet undersöker även argumentet att nivån på matematik-kunskaper används för att gallra ut vilka elever som är lämpliga för vidareutbildning.Resultatet som framkommer i undersökningen visar att argumentet att matematiken är viktig för fortbildning är hållbart då det appliceras på sjuksköterskeprogrammet, matematikutbildning på gymnasienivå är en viktig förberedelse för de elever som söker fortbilda sig på sjuksköterskeprogrammet. Resultatet visar även att de studenter som läser på sjuksköterskeprogrammet övar flertalet ?tankeförmågor? i samband med sitt matematikutövande och resultatet visar därmed att argumentet att matematiken gynnar tankeförmågan är hållbart.

Den internationella studentrörligheten har de senaste femton åren ökat i snabb takt. Omfattningen av utländska studerande som läser vid svensk högre utbildning på grundläggande nivå har tredubblats sedan mitten av nittiotalet och svenska universitet och högskolor förbereder sig på ytterligare ökning av inresande studenter. I takt med att svenska universitet och högskolor börjat erbjuda kurser på engelska har också Sverige som studieland blivit mer attraktivt. Att kurser kan erbjudas på ett internationellt gångbart språk har gjort Sverige konkurrenskraftigt på en växande marknad. Detta i kombination med enklare ansökningsförfaranden har gjort att utländska studenters ansökningar till svenska utbildningar ökat med nästan 500 % från ht-07 till ht-08.