Sök:

Sökresultat:

578 Uppsatser om Öppna ytor - Sida 15 av 39

Programmering av styrning av tvÀttarm pÄ tvÀttrobot.

Ramsta Robotics Àr ett företag som ligger i Uppsala. Företaget grundades 1999 av tre uppfinnare. Man har utvecklat en robot, som anvÀnds för att göra rent i djurstallar. TvÀttarbetet har hittills gjorts helt manuellt med högtryckstvÀtt. I framför allt svinhus Àrarbetsmiljön direkt hÀlsovÄdlig ? bland annat pÄ grund av alla de kvÀveföreningar som löses ut nÀr vattnet blöter upp anlÀggningen.

Beteendeproblem och inhysningsproblem hos sÀllskapskaniner

Kaniner har blivit ett allt vanligare husdjur för sÀllskapsbruk. Dagens sÀllskapskanin hÀrstammar frÄn den europeiska vildkaninen (Oryctolagus cuniculus) och sÀllskapskaninens beteenden Àr mycket lika de beteenden som den europeiska vildkaninen har. Den europeiska vildkaninen Àr ett socialt djur som lever i kolonier tillsammans med andra kaniner. Som bostad anvÀnder den europeiska vildkaninen hÄlor under marken. Dessa hÄlor grÀver kaninerna sjÀlva och hÄlorna sitter sedan ihop med varandra genom tunnelsystem.

Uppfattningar om kundens vÀg i butiken : Vad finns det för olika uppfattningar om kundvarvet?

För att öka sin försÀljning kan butiker anvÀnda sig av butiksmiljön, en del av butiksmiljön Àr kundvarvet. Det Àr kundvarvet den hÀr uppsatsen kommer att undersöka. Hur butiker arbetar med kundvarvet och olika butiksanstÀlldas syn pÄ kundvarvet. Butikschef och butiksmedarbetare bör arbeta tillsammans för att fÄ ett fungerande kundvarv och förbÀttra försÀljningen. Men hur mycket vet egentligen butikschefer och butiksmedarbetare om kundvarvet? Tidigare forskning har inriktat sig pÄ kundvarvet i livsmedelsbutiker och större kedjor, denna rapport inriktar sig istÀllet pÄ en mellanstor butikskedja med ett icke-ordinarÀrt sortiment. -          Hur skiljer sig butiksmedarbetare och butikschefers syn pÄ kundvarvet?-          Hur kan medelstora butiker i detaljhandeln förbÀttra kundvarvet? Uppsatsens syfte Àr att fÄ inblick och kunskap om hur butikschefer och butiksmedarbetare ser pÄ kundvarvet.

PassivitetsrÀtten i skatteutredningar ur ett rÀttssÀkerhetsperspektiv

Ett varuma?rkesskydd erha?lls genom antingen registrering eller inarbetning. Fo?r en varuma?rkesregistrering av ett ka?nnetecken kra?vs att det innehar sa?rskiljningsfo?rma?ga, antingen ursprunglig eller inarbetad. Det a?r upp till den som ha?vdar att ett ka?nnetecken a?r inarbetat att presentera bevisning som sto?d fo?r sin talan.

Fastighetspaketering : ett etiskt försvarbart förfarande?

Ett varuma?rkesskydd erha?lls genom antingen registrering eller inarbetning. Fo?r en varuma?rkesregistrering av ett ka?nnetecken kra?vs att det innehar sa?rskiljningsfo?rma?ga, antingen ursprunglig eller inarbetad. Det a?r upp till den som ha?vdar att ett ka?nnetecken a?r inarbetat att presentera bevisning som sto?d fo?r sin talan.

Utöver det mÀtbara : Ett formgivningsförslag i syfte att skapa en mer funktionell, sÀker och vÀlkomnande vÄrdcentralsentré.

Detta examensarbete bestÄr av ett gestaltningsförslag till VÄrdcentralen Citys entré vid Kungsgatan 39 i Eskilstuna. Hela fastigheten tillhör Landstinget Sörmland och förvaltas av landstingets Facility Management-enhet. SjÀlva entrén tillhör landstingets sÄ kallade ?övriga ytor?. Entrén Àr Àven entré till nÄgra övriga verksamheter, vissa helt eller delvis kopplade till landstinget, andra helt fristÄende.

Mattepainting för heltÀckande greenscreen

Vid filminspelning anvÀnds ofta gröna eller blÄ skÀrmar som en del av en bakgrund som förberedelse för infogning av visuella effekter vid postproduktion. Dessa enhetligt fÀrgade ytor kan Àven omfatta hela scener. Inom digital kompositing anvÀnds olika element för att ersÀtta dessa omrÄden med önskat innehÄll som integreras med det som filmats. En form av sÄdant material Àr den digitala mattepaintingen. Till skillnad frÄn konceptdesign Àr resultatet inte endast en idé eller ett verktyg utan presenteras i det slutliga klippet.

LÀroverkslÀraren lÀmnar lÀroverket : Identifikation i förÀndring 1963-1972

En skola dÀr kretsloppstanken fÄtt genomsyra bÄde konstruktion, system och pedagogik. Med hÀnsyn till omrÄdet och Annedalsparkens betydelse för de boende har byggnaden infogats som ett hÀnsynsfullt tillÀgg. Delar av skolans lokaler, takterass samt kulturcenter, Àr tillgÀnglig för allmÀnheten och fungerar dÀrför som en sammanbindande lÀnk mellan omrÄdets invÄnare.  Privata innergÄrdar, takterassen och kontakten med den allmÀnna parken ger en stor variation för skolbarnen utan att parkens yta tas i ansprÄk.Utformningen av skolans lokaler skapar en trygg och hÀlsosam miljö för skolbarnen bÄde rumsligt och materialmÀssigt. De obehandlade mjuka trÀytorna nöts av barnens nÀrvaro och ger barnen möjlighet att sÀtta sitt mÀrke pÄ historian.

Den kreativa arbetsplatsen : - att skapa en rumsindelning som frÀmjar företags kreativa arbetsuppgifter

Detta arbete Àr en studie i hur kreativitet pÄ arbetsplatsen kan understödjas med hjÀlp av planlösningen. Genom kvalitativ och kvantitativ insamling av empiri samt litteraturstudier har ett gestaltningsförslag skapats för att lösa detta problem. Delarna jag tittat pÄ visar att det Àr viktigt att möjliggöra möten, bÄde planerade och spontana. Ett annat sÀtt Àr att tillÄta inkubation pÄ olika sÀtt, det kan vara genom umgÀnge eller genom att fÄ göra nÄgot annat vid sidan av sitt idéarbete. En annan faktor kan vara att arbeta med ljusinslÀpp och utsikt. Genom att tillÄta rummen ha olika funktioner ger man flexibilitet till arbetsplatsen, nÄgot som ocksÄ kan frÀmja kreativitet.

Ut i naturen! : behovet av anlagda ridleder med exempel frÄn sydöstra SkÄne

Ridning Àr för mÄnga en hobby, en verksamhet eller en livsstil. HÀstar Àr nÄgot som binder samman landsbygd och stad. De berör olika delar av samhÀllet med sin existens. De pÄverkar jordbrukets produktion, samhÀllsekonomin, den privata ekonomin och folkhÀlsan, för att nÀmna nÄgra saker. TillgÄng till naturen Àr en av huvudanledningarna till att mÀnniskor börjar rida och umgÄs med hÀstar. I mÄnga delar av Sverige möjliggörs detta av allemansrÀtten, men i omrÄden, likt SkÄne, dÀr Äkerlandskapet Àr dominerande rÄder Àven andra förhÄllanden. I allt mer tÀtbefolkade omrÄden och dÀr kraven pÄ produktion höjs pÄ jordbruket möts det urbana och rurala pÄ ett sÀtt som inte kan tillfredsstÀllas av dagens planering. Kravet pÄ multifunktionella anvÀndningsomrÄden och ytor ökar.

Stadsplanering med fokus pa? ma?nniskan - En studie med fyra utga?ngspunkter i att tolka och fa?nga upp ma?nniskans fo?rva?ntningar

Jag har valt att studera fyra olika samtida sa?tt att fa?nga upp ma?nskliga fo?rva?ntningar i staden. Jag studerar varje angrepps- sa?tt genom att utfo?ra litteraturstudier, studera ett exempel och intervjua en person. Syftet a?r att fo?ra en diskussion. De fyra angreppssa?tten a?r inte en definition av ?Stadsplanering med fokus pa? ma?nniskan? utan fyra nedslag i en diskussion kring hur man kan fo?regripa ma?nskliga fo?rva?ntningar inom a?mnet fysisk planering.

Skolan i parken - En skola för Ärskurs f-6 samt kulturcenter i Annedalsparken i MariehÀll

En skola dÀr kretsloppstanken fÄtt genomsyra bÄde konstruktion, system och pedagogik. Med hÀnsyn till omrÄdet och Annedalsparkens betydelse för de boende har byggnaden infogats som ett hÀnsynsfullt tillÀgg. Delar av skolans lokaler, takterass samt kulturcenter, Àr tillgÀnglig för allmÀnheten och fungerar dÀrför som en sammanbindande lÀnk mellan omrÄdets invÄnare.  Privata innergÄrdar, takterassen och kontakten med den allmÀnna parken ger en stor variation för skolbarnen utan att parkens yta tas i ansprÄk.Utformningen av skolans lokaler skapar en trygg och hÀlsosam miljö för skolbarnen bÄde rumsligt och materialmÀssigt. De obehandlade mjuka trÀytorna nöts av barnens nÀrvaro och ger barnen möjlighet att sÀtta sitt mÀrke pÄ historian.

Urban vindkraft i Liljeholmskajen

Stockholm, Sveriges huvudstad blev framröstad som Europas miljöstad och en vision Àr att öka elproduktionen av vindkraft frÄn ca 3 TWh/Är till 30 TWh/Är pÄ 10 Är vilket Àr en markant ökning. Detta medför installation av mÄnga vindkraftverk, bÄde i stora fria ytor men Àven i urbana miljöer. MÄnga delar av centrala Stockholm Àr under utveckling, dÀr vissa stadsdelar ligger mer strategiskt Àn andra och hÀr bör man utnyttja vindförhÄllandena maximalt.Rapportens syfte Àr att undersöka om förutsÀttningarna för installation av smÄskalig vindkraftfinns i Liljeholmskajen, söder om Stockholm. För att avgöra om förutsÀttningarna finns har elproduktionen för tvÄ vindkraftsmodeller kartlagts och en socialundersökning i omrÄdet genomförts. Vidare har olika anvÀndningsomrÄden utretts.De undersökta modellerna har visat en Ärlig pÄ produktion pÄ 13,4 MWh respektive 25,8 MWh, och den maximala ljudnivÄn som uppfattas ligger under den tillÄtna grÀnsen i stadsmiljö.

Vad betyder mest för barns motoriska utveckling? En studie om skillnaderna mellan storstadsmiljö och landsortsmiljö

Syftet med arbetet Àr att undersöka om uppvÀxtmiljön har nÄgon betydelse för barns motoriska utveckling. För att ta reda pÄ detta har vi valt ut fyra skolor. TvÄ skolor i en större stad och tvÄ skolor pÄ landsbygden. Undersökningsgruppen Àr barn, 10 Är, och för att ta reda pÄ deras motoriska fÀrdigheter har vi anvÀnt oss av ett observationsschema, MUGI (Motorisk Utveckling som Grund för InlÀrning). I vÄr kvalitativa undersökning har vi arbetat med en strukturerad observation.

Levande, luftigt och lÀttillgÀngligt - i 3D

Nationalmuseum Àr en fantastisk byggnad som har en unik placering pÄ Blasieholmen med utsikt över bl.a. slottet, skeppsholmen och operan. En förbÀttring av Nationalmuseums verksamhet Àr dock nödvÀndig dÄ inlastningen inte tycks fungera och det finns behov av utökat utrymme. En ny tillbyggnad behövs. Utöver det givna programmet för lösning av inlastning, sÄ ville jag undersöka om det fanns fler problem med plats och program som behövde lösas.

<- FöregÄende sida 15 NÀsta sida ->