Sökresultat:
184 Uppsatser om Öppna samlingar - Sida 10 av 13
Musik som sprÄkutvecklande verktyg i förskolan : - om pedagogers erfarenhet av musik och hur den pÄverkar deras syn pÄ musik som sprÄkutvecklande verktyg
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagogers personliga erfarenheter av musik pÄverkar deras syn pÄ musik som sprÄkutvecklande verktyg i förskolan. Detta undersöks genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma pedagoger. Intervjuerna behandlar tvÄ huvudteman: pedagogernas erfarenheter av musik samt pedagogernas syn pÄ musik som sprÄkutvecklande verktyg. Dessa huvudteman delas sedan in i mindre delteman. Analysen och tolkningen av resultatet utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande samt tidigare forskning och litteratur inom Àmnet.
"Att fÄ lyssna till höglÀsning borde vara en mÀnsklig rÀttighet" : En studie om lÀrares arbetssÀtt och attityder kring höglÀsning av skönlitterÀra texter
Denna studie syftar till att synliggöra lÀrares tankar och arbete med höglÀsning inom grundskolans yngre Äldrar. Undersökningen avser att besvara hur lÀrarna arbetar kring höglÀsning av skönlitterÀra texter. Studien Àmnar Àven ÄskÄdliggöra tiden och sammanhangen som skönlitterÀra texter fÄr i undervisningen samt lÀrarnas val av litteratur. Underlaget för studien bygger pÄ semistrukturerade intervjuer och en enkÀtstudie med verksamma lÀrare inom grundskolans tidiga Är. Samtliga lÀrare uppgav att de anvÀnde sig av höglÀsning i undervisningen pÄ ett varierat arbetssÀtt.
?Alla barn ska erbjudas allt? : En studie om pedagogers syn pÄ och arbetssÀtt kring genus i förskolan
Syftet med denna studie Àr att belysa olika synsÀtt kring genus som finns bland tre arbetslag inom förskolans verksamhet, den syftar Àven till att lyfta fram olika arbetssÀtt kring genus som anvÀnds. Metoderna som anvÀnts för att samla in empiri till studien var gruppintervjuer med tre arbetslag pÄ tre olika förskolor frÄn samma kommun i Sverige, samt Àven observationer pÄ varje förskola. Det genomfördes fyra observationer pÄ varje förskola under tvÄ samlingar, en fri lek och en hallsituation, detta för att ge en sÄ bred och tydlig bild av pedagogernas förhÄllningssÀtt som möjligt. Resultatet var delvis varierande dÄ pedagogerna delade samma synsÀtt pÄ vad genus innebÀr men hade olika tankar kring vad eventuella skillnader mellan pojkar och flickor beror pÄ. Arbetslagen hade delvis olika syn pÄ hur arbetet bör bedrivas för att verksamheten ska vara en sÄ gynnande miljö som möjligt för bÄde flickor och pojkar.
VÄld i nÀra relationer : Polisens initiala ÄtgÀrder vid brott i nÀra relationer
Detta arbete handlar om vÄld i nÀra relationer och avgrÀnsar sig till mestadels kring kvinnornas situation i frÄga. Mitt syfte med denna rapport Àr att, dels förhöja mina kunskapsnivÄer inom problemomrÄdet samt dels att utvidga och förhoppningsvis förbÀttra mina initiala ÄtgÀrder i mitt framtida polisiÀra arbete. Visserligen döms gÀrningsmÀnnen idag enligt drygare dom vid brott i nÀra relationer Àn tidigare. Men de största problemen Àr dock fortfarande att mÄlsÀgande inte vÄgar anmÀla att de har blivit utsatta för sÄdana brott samt att de drar tillbaka anmÀlningar innan brotten hunnits utredas. Detta medför stora problem för polisens brottsbekÀmpning inom detta omrÄde men utgör samtidigt en oerhört viktig informationskÀlla för en del av den siffra över hur mÄnga sÄdana ouppklarade brott som Ärligen begÄs.
Kommuner i interorganisatorisk samverkan : Att sÀkert och effektivt styra informationssÀkerhetsarbete
Samverkan mellan kommuner a?r na?got som varit en aktuell fra?ga fo?r svenska myndigheter under en la?ngre tid. Mer specifikt har en tydlig o?kning identifierats sedan kommunallagen tra?dde i kraft 1991 och samverkansformen visade sig mo?ta reella politiska behov pa? ett positivt sa?tt. Samtidigt har offentliga organisationer de senaste 15 a?ren ga?tt fra?n att fo?respra?ka skyddandet av information till att bli mer o?ppna och utbyta information o?ver organisatoriska gra?nser.Denna kvalitativa fallstudie underso?ker informationssa?kerhet i en interorganisatorisk samverkan mellan svenska kommuner.
Pedagogiska strategier för att bemöta barns olikheter : en kvalitativ studie
Syftet med mitt arbete har varit att undersöka pedagogers strategier att bemöta barns olikÂheter. Hur gĂ„r de tillvĂ€ga för att göra den pedagogiska verksamheten meningsfull för alla barn? Jag vill genom undersökningen ocksĂ„ skaffa mig redskap för mitt kommande yrkesliv genom att ta del av verksamma pedagogers erfarenheter. Genom studien kan jag ocksĂ„ knyta ihop teorin frĂ„n min utbildning med verksamheten pĂ„ fĂ€ltet.I lĂ€roplanen stĂ„r att förskolan har i uppdrag att bemöta och ta tillvara alla barns individuÂella behov samt att de skall göra verksamheten meningsfull för alla barn. Jag har stĂ€llt mig följande frĂ„gor.
Koldioxidhaltig biogas som fordonsbrÀnsle : Lagring och förbrÀnning vid gÄrdsproduktion
Biogas har anva?nts som fordonsbra?nsle i Sverige sedan bo?rjan av 90-talet som ett fo?rnyelsebart alternativ till naturgas. Fo?rst till bussflottor och sedan slutet av 90-talet a?ven till personbilar. Biogasproduktionen i Sverige har sedan slutet av 90-talet varit omkring 1,5 TWh per a?r.
Autism : intervjuer av barn och pedagoger för att skapa goda lÀrandemiljöer
Syftet med detta arbete Àr att hela tiden ha ett barnperspektiv och pÄ sÄ sÀtt ta reda pÄ hur barn med diagnosen autism kan tÀnka om och uppleva sin undervisningssituation. För att vidga perspektivet undersöker vi hur lÀrare och assistenter beskriver inlÀrningssituationen för de barn som Àr med i vÄr undersökning.Litteraturavsnittet ger en översikt av tidigare forskning om autism och vilka svÄrigheter och möjligheter som diagnosen autism kan innebÀra för barn i skolan. Vidare beskriver vi olika pedagogiska metoder och strategier som lÀrare kan anvÀnda.Genom en studie i form av intervjuer och observationer tar vi reda pÄ vilka tankar barn med autism har om sin inlÀrningssituation. De teoretiska utgÄngspunkterna i denna studie baseras pÄ det sociokulturella perspektivet, det salutogena perspektivet och det variationsteoretiska perspektivet.Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄra undersökningar pÄ att barn med autism kan berÀtta om sin inlÀrningssituation i skolan. De beskriver vad de har lÀtt för, vad de har svÄrt för och vilken hjÀlp de behöver av lÀrare och assistenter.
Stadsplanering med fokus pa? ma?nniskan : En studie med fyra utga?ngspunkter i att tolka och fa?nga upp ma?nniskans fo?rva?ntningar
Jag har valt att studera fyra olika samtida sa?tt att fa?nga upp ma?nskliga fo?rva?ntningar i staden. Jag studerar varje angrepps- sa?tt genom att utfo?ra litteraturstudier, studera ett exempel och intervjua en person. Syftet a?r att fo?ra en diskussion.
Vem best?mmer i Biskopsg?rden? En studie om medborgardeltagande
Uppsatsen unders?ker medborgardeltagande med fokus p? planprogrammet Biskopsg?rden. Detta planprogram inneb?r stora f?r?ndringar inom planomr?det, vilket dagens Biskopsbor kommer erfara.
Studien syftar till att unders?ka hur ber?rda medborgare och yrkespersoner upplevt medborgardeltagandet i Biskopsg?rden. Uppsatsen utg?r fr?n fr?gest?llningar som ber?r medborgares samt yrkespersoners uppfattningar och upplevelse av medborgardeltagande, samt vad dessa personer anser kr?vs f?r produktivt medborgardeltagande.
Rytmik eller Ensemble? : En studie om musiklÀrares val av undervisningsinnehÄll ur ett genusperspektiv
BAKGRUND OCH SYFTE:Under vĂ„ra Ă„r som musikstudenter pĂ„ lĂ€rarutbildningen, sĂ„ mĂ€rkte vi bland vĂ„ra klasskamrater sĂ„vĂ€l som vĂ„ra kurslĂ€rare och lĂ€rare ute pĂ„ praktikperioder, att kvinnorna ofta visade ett större intresse för omrĂ„den som rytmik och kör ? medan mĂ€nnen var mer engagerade inomensemblespel och instrumentundervisning. Ăven tidigare forskning pekade pĂ„ samma sak. Detta lĂ„g till grund för vĂ„r studie, dĂ€r vi ville ta reda pĂ„ hur musiklĂ€rare i omrĂ„det utformar sin undervisning. Vidare ville vi dĂ„ undersöka om det var nĂ„gon skillnad mellan de kvinnliga och manliga lĂ€rarna ? och i sĂ„ fall vad detta berodde pĂ„.METOD:Metoden vi anvĂ€nde oss av var en kvalitativ undersökning i form av utskickade frĂ„gor via epost till tre kvinnliga respektive tre manliga musiklĂ€rare.
I samma bÄt med flera Äror - En studie om intraprenadanstÀlldas upplevelse kring delaktighet, inflytande och styrning
BakgrundDet blir allt fler Àldre i Sverige, och det kommer att bli en brist pÄ omvÄrdnadspersonal. PensionÀrerna stÀller samtidigt nya och högre krav. Fler alternativt drivna Àldreboenden har startats, dÀribland intraprenadverksamheter. Intresset för denna undersökning har sin grund i att bÄda författarna har tidigare arbetslivserfarenhet frÄn ÀldrevÄrden, en av oss har dessutom arbetat pÄ ett intraprenadstyrt Àldreboende.Syfte Syftet med studien Àr att undersöka hur ett antal anstÀllda pÄ ett intraprenadstyrt Àldreboende upplever sitt arbete. Fokus kommer ligga pÄ aspekterna styrning, delaktighet och inflytande.MetodI uppsatsen anvÀnds en kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats samt ett subjektivistiskt synsÀtt, dÄ vi utgÄr frÄn aktörernas synsÀtt.
Solcellsanl?ggningar p? landsbygden, vad s?ger lokalbefolkningen? En studie om lokalbefolkningens uppfattningar av solcellsanl?ggningar
I samband med en ?kad efterfr?gan och st?rre behov av fossilfri energi kommer storskaliga
solcellsanl?ggningar p? mark att spela en allt viktigare roll. Samtidigt kr?vs ett
h?nsynstagande till lokalbefolkningen som f?r anl?ggningen placerad i sin n?rhet. Tidigare
forskning har visat att b?de ekonomiska, sociala och milj?m?ssiga aspekter g?r att koppla till
n?rboendes acceptans.
PassivitetsrÀtten i skatteutredningar ur ett rÀttssÀkerhetsperspektiv
Ett varuma?rkesskydd erha?lls genom antingen registrering eller inarbetning. Fo?r en varuma?rkesregistrering av ett ka?nnetecken kra?vs att det innehar sa?rskiljningsfo?rma?ga, antingen ursprunglig eller inarbetad. Det a?r upp till den som ha?vdar att ett ka?nnetecken a?r inarbetat att presentera bevisning som sto?d fo?r sin talan.
Inflytande och makt i f?rskolans m?ltids- och samlingssituationer.
Syftet med studien ?r att unders?ka barns m?jligheter till inflytande i f?rskolan och p? vilka s?tt dessa m?jligheter skapas i verksamheten, n?rmare best?mt i m?ltids- och samlingssituationer. Intresset ligger ?ven i att ta reda p? hur makt kommer till uttryck i interaktionen mellan barn och f?rskoll?rare, samt hur maktaspekten blir relevant i f?rh?llande till barns inflytande. Syftet motiveras utifr?n Barnkonventionen artikel 12 (UNICEF Sverige, 2018, s.