Sök:

Sökresultat:

30161 Uppsatser om Öppna intervjuer - Sida 33 av 2011

Globala ledarskapsstrategier - fungerar de? : En studie om kultur i ledarskap

Denna studie a?mnar utva?rdera huruvida globala gemensamma ledarskapsstrategier har genomslagskraft i globala organisationer med besta?mda tankar och ide?er kring hur ledarskapet bo?r se ut. Problematiseringen har sin grund i hur olika nationella kulturer som globala organisationer verkar inom pa?verkar ledarskap och pa? sa? sa?tt acceptansen av strategier som ska vara allma?ngiltiga och ena kulturerna. Underso?kningen baseras pa? en fallstudie, da?r man har intervjuat ledare i Sverige, England och Spanien inom samma organisation.

De smÄ revisionsbyrÄernas marknadsföring. : En kvalitativ undersökning om hur smÄ revisionsbolag rekryterar nya kunder.

UtifrÄn den existerande lagstiftningen Àr det krav pÄ att alla aktiebolag ska ha en revisor. PÄ revisionsmarknaden föreligger en speciell marknadssituation dÄ 99% av alla revisionsbolag har mindre Àn tio anstÀllda men samtidigt sÄ har de smÄ revisionsbyrÄerna en minoritet avmarknadsandelen. Detta gör att en stor mÀngd företag konkurrerar om en relativt sett litenmarknad. Den rÄdande marknadssituationen gör det intressant att undersöka hur smÄrevisionsbyrÄer anvÀnder marknadsföring för att skaffa nya kunder. Syftet med studien Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur smÄ revisionsbolag anvÀnder sig avmarknadsföring för att rekrytera nya kunder. I studien anvÀnds ett hermeneutiskt synsÀtt ochen undersökningsmetod bestÄende av tre kvalitativa intervjuer anvÀnds för datainsamling.

Lek och lekfulla aktiviteter i barnskolan - möjligheter och hinder

Uppsatsen redovisar en studie vars syfte Àr att studera pedagogers instÀllning till lekens betydelse för barns lÀrande och utveckling, samt deras föresatser nÀr det gÀller att ge leken utrymme och anvÀnda den som redskap för lÀrande. Dessutom undersöks hur pedagogernas förklarade föresatser i detta Àmne överensstÀmmer med den faktiska situationen i en barnskoleklass, samt vilka möjligheter och hinder som pÄverkar lekens utbredning i denna verksamhet. Intervjuer av de fyra pedagoger som arbetar i denna klass har tillsammans med observationer av verksamheten anvÀnts som kvalitativ forskningsmetod. Resultaten av intervjuer och observationer har kopplats samman och analyserats utifrÄn problempreciseringen. Slutresultatet av studien visar att pedagogerna Àr vÀl medvetna om lekens betydelse för barns lÀrande och utveckling, samt att deras strÀvan Àr att ge lek och lekfulla aktiviteter utrymme, men olika hinder begrÀnsar möjligheterna till detta..

?Det ska vara gl?dje i att r?ra p? sig?

Enligt l?roplanen f?r f?rskolan (Lpf?18, 2018) lyfts vikten av fysisk aktivitet och dess p?verkan p? m?nniskors h?lsa och v?lbefinnande. Dock ?r det bara tolkningsbara str?vansm?l vilket g?r att kvaliteten p? arbetet skiljer sig ?t beroende p? f?rskola. Syftet med denna studie ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om och erfarenheter av fysisk aktivitet i f?rskolan.

VÀrdegrunden : En empirisk studie om 5 pedagogers syn pÄ vÀrdegrund ochvÀrdegrundsarbete

Detta arbete bestÄr av en tvÄdelad studie. Vi har dels tagit reda pÄ huruvida lÀrare anvÀnder sig av Harry Potter-böckerna i engelskundervisningen pÄ gymnasiet, dels gestaltat lÀrarinformanternas uppfattningar angÄende anvÀndandet av Harry Potter-böckerna i undervisningen. Vi har ocksÄ undersökt om det Àr möjligt att anvÀnda sig av Harry Potter-böcker i engelskundervisningen och om det Àr möjligt att koppla dem till Lpf 94 (2008) och kursplaner för Engelska A, B och C (2000) pÄ gymnasiet.     Undersökningens intervjuer genomfördes pÄ tvÄ gymnasieskolor i mellersta Sverige och inkluderade tio informanter. I syfte att svara pÄ undersökningens forskningsfrÄgor genomfördes dessutom en didaktisk lÀsning av tre Harry Potter-böcker.Den didaktiska lÀsningen visade att de tre Harry Potter-böckerna kan kopplas till bÄde Lpf 94 (2008:59?76) och kursplanerna för kurserna Engelska A, B och C pÄ gymnasiet.

Finns det genusskillnader i bistÄndsbedömningen.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ omdet fanns nÄgra genusmÀssiga skillnader i bistÄndsbedömningen och i beviljade insatser för Àldre i ett omrÄde dÀr det finns förvÀntningar om starka skillnader i könsroller. Materialet omfattade intervjuer med sex bistÄndsbedömare i tvÄ Tornedalskommuner dÀr det i den ena kommunen fanns handlÀggare med kombinerade tjÀnster som bistÄndsbedömare och arbetsledare medan den andra kommunen hade en mera specialiserad organisation, dÀr bistÄndsbedömning och arbetsledning var separerade och man kan hÀr sÀga att vi frÄn bistÄndsbedömarens perspektiv dÀr det givits möjlighet att utveckla behovsbedömningsprocessen utifrÄn ett könsperspektiv. Metoden som anvÀndes var personliga intervjuer. Resultatet visade att det eventuellt kunde finnas vissa skillnader i Älderskategorin 80+. TillfÀlliga insatser till ensamstÄende mÀn kunde ges Àven om personen i frÄga inte hade nÄgot psykiskt eller fysiskt funktionshinder.

Lek och lÀrande - ur fritidspedagogernas perspektiv

MÄnga forskare anser att leken Àr en central del för lÀrande. Leken tar dessutom stor plats pÄ fritidshemmen och Àr en viktig del för verksamheten. Lekens betydelse har mer och mer uppmÀrksammats och anvÀnds pÄ ett lÀtt, roligt och enkelt sÀtt för att uppnÄ lÀrande inom fritidsverksamheten.Syfte med vÄrt arbete Àr att genom intervjuer undersöka vilken uppfattning fritidspedagogerna har kring lekens betydelse för lÀrande.I undersökningen valde vi att anvÀnda oss av en kvalitativ metod. Vi har anvÀnt oss av intervjuer dÀr vi har tolkat och bearbetat svaren. Intervjupersonerna har varit fem fritidspedagoger samt en förskollÀrare som arbetar pÄ olika fritidshem i tvÄ olika kommuner.Resultatet visar att alla fritidspedagoger anser att lek och lÀrande hör ihop.

Den dolda samÀganderÀtten : ? En avvÀgning mellan olika intressen

Varje Är tar tvÄ sjökaptensprogram, ett fyraÄrigt program med fartygsförlagd utbildning och ett treÄrigt program som krÀver att studenten har tidigare erfarenhet av arbete som matros, examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar. Syftet med denna studie var att undersöka hur de nyutexaminerade styrmÀnnen upplevde sin första tid i yrket som styrman, om de hade de nödvÀndiga förkunskaperna för att klara av sitt jobb och om det skilde sig mellan styrmÀnnen frÄn de olika programmen. För att undersöka detta anvÀndes en kvalitativ metod dÀr personliga intervjuer genomfördes. Tio styrmÀn, fem frÄn varje program, som tagit examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar vÄren 2012 valdes slumpvis ut för intervjuer. Resultatet frÄn intervjuerna visade att styrmÀnnen var nöjda med sina förkunskaper frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar.

Jag respekterar dem som respekterar mig

Syftet med föreliggande studie var att undersöka förekomsten av sÄ kallade störande moment i undervisningssituationer och hur dessa pÄverkade stÀmningen och lÀrandemiljön. Vi var Àven intresserade av att undersöka vilka strategier lÀrare anvÀnde sig av för att bemöta de olika störningsmomenten samt i vilken grad eleverna upplevde att lÀrarna lyckades i dessa intentioner. Metoderna vi anvÀnde oss av var dels observationer, dels kvalitativa intervjuer. Undersökningen genomfördes i en klass som gÄr sitt Ättonde Är i grundskolan. Observationerna gjordes under en dag och dessa följdes upp med intervjuer av tre lÀrare och tolv elever.

HemtjÀnstpersonals upplevelser av arbetsrelaterad motivation

De omorganiseringar som under de senaste Ären genomförts inom den offentliga sektorn krÀver en ökad förstÄelse för vad som motiverar personalen inom hemtjÀnsten för att pÄ sÄ sÀtt sÀkerstÀlla att produktiviteten upprÀtthÄlls trots förÀndringarna i organisationen. Syftet med denna studie var att beskriva hur hemtjÀnstpersonalens upplevelser av arbetsrelaterad motivation ser ut och för att uppfylla detta syfte genomfördes halvstrukturerade intervjuer med Ätta vÄrdbitrÀden frÄn fyra hemtjÀnstenheter. Resultatet av dessa intervjuer tolkades med hjÀlp av en induktiv tematisk analys och det framkom att relationen till vÄrdtagarna, arbetsledarens beteende, arbetskamraterna, delaktigheten i utformningen av det dagliga arbetet, upplevelsen av stress och lönen upplevdes pÄverka undersökningsdeltagarna motivation. Dessa faktorer har kunnat kopplas till tidigare forskning inom omrÄdet och det Àr viktigt att de uppmÀrksammas i hemtjÀnsten eftersom de inte bara kan pÄverka produktiviteten hos de anstÀllda utan Àven deras hÀlsa och vÀlbefinnande..

Malmköpingsandan : att upprÀtthÄlla en aktiv och hÄllbar gemenskap

Under de senaste 200 Ären har försvarsmakten varit stÀndigt nÀrvarande i Karlsborg. Med utgÄngspunkt i begreppet makt har jag undersökt hur kommunen och företagarna i Karlsborg upplever denna militÀra nÀrvaro samt hur de hanterar den. Genom att utgÄ frÄn maktens tre ansikten har jag redogjort för hur Karlsborgsborna uppfattar makten. Jag har visat hur de anpassat och assimilerat sig efter de rÄdande förutsÀttningarna samt hur den otrygga situation de befinner sig i har pÄverkat kommunens företagande. Jag har Àven redogjort för de möjligheter och begrÀnsningar som försvarsmaktens verksamhet medför till kommunen. Information har samlats in med intervjuer som metodverktyg.

Tematiskt arbetssÀtt i förskolan

Denna studie handlar om tematiskt arbetssÀtt i förskolan. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur pedagogerna pÄ förskolan beskriver, uppfattar och resonerar kring det tematiska arbetssÀttet. Genom litteratur om arbetssÀttet och om lÀrande har vi kunnat skaffa oss en kunskap om det tematiska arbetssÀttet. Vi har Àven utgÄtt ifrÄn förskolans styrdokument, Lpfö 98 som ger pedagogerna riktlinjer och barnen mÄl som bör uppnÄs. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor om hur pedagogerna i förskolan resonerar om tematiskt arbetssÀtt, vilka roller pedagogen och barnet har, samt om det finns möjligheter och hinder med det tematiska arbetssÀttet har vi gjort kvalitativa intervjuer.

SvenskÀmnet : Konceptioner och arbetssÀtt

Det hÀr arbetet handlar om hur lÀrare i Ärskurs nio arbetar med svenskÀmnet. DÄ kursplanen Àr ganska öppen och inte ger nÄgra direktiv om hur undervisningen bör gÄ till kan det vara svÄrt att fÄ en enhetlig bild av svenskÀmnet.Syftet med min undersökning var att ta reda pÄ vilka Àmneskonceptioner som gÄr att finna i lÀrarnas undervisning och kursplanen, samt om de Àr förenliga med varandra. Genom kvalitativa intervjuer har jag försökt fÄ lÀrarnas syn pÄ Àmnet. Jag har utgÄtt frÄn teoretiska Àmneskonceptioner och analyserat dessa intervjuer och Àven grundskolans kursplan i svenska.Resultatet av arbetet visar att det finns en rad olika konceptioner som gör att det inte gÄr att tala om ett enhetligt svenskÀmne. Det finns heller inga renodlade Àmneskonceptioner, utan snarare en kombination av flera olika.

Kommunikationen mellan student och handledaren ur ett studentperspektiv : Under den fartygsförlagda utbildningen

Denna undersökning byggds pÄ intervjuer av studenter ifrÄn det fyraÄriga sjöingenjörsprogrammet pÄ Sjöfartshögskolan i Kalmar under ht 07 och vt 08.Syftet med undersökningen var att undersöka hur eleven sÄg pÄ kommunikationen med handledaren under den fartygsförlagda praktiktiden.Metoden som anvÀndes var kvalitativt styrda intervjuer. Dessa genomfördes med hjÀlp av Kvales intervju tekniker. För analysering av intervjuerna anvÀndes Jacobsens teorier om kvalitativa innehÄllsanalyser.Efter genomförd undersökning kom man att se att studenterna tyckte att det fanns tendenser till kommunikationsbrister mellan student och handledare under den fartygsförlagda praktiktiden. Dessa kommunikationsbrister berodde enligt studenterna pÄ tidsbrist samt brist pÄ engagemang hos handledaren.Trots brister i kommunikationer ser ÀndÄ de flesta intervjupersonerna positivt pÄ sitt framtida yrkesutövande. Med underlag av denna undersökning ser vi dock tendenser till att en översyn av praktikfartyg samt engagerade handledare kanske Àr i sin ordning..

Kulturella möten i psykoterapi

Studien har haft syftet att undersöka upplevelsen av den terapeutiska relationen hos en grupp terapeuter respektive klienter, dÀr kulturella möten har uppstÄtt. Med kulturella möten avses terapeut - klient konstellationer dÀr en av parterna har en annan etnisk tillhörighet Àn svensk. Forskarna har tillÀmpat en kvalitativ ansats och intervjuer som datainsamligsmetod. En övergripande slutsats för terapeutgruppen Àr att den terapeutiska relationen inte upplevs kvalitativt sÀrskiljande vid transkulturella dyader Àn vid andra konstellationer. Terapeuter mÄste dock Àga metakulturkompetens och vara trygga i sin profession för att en bra relation ska kunna uppstÄ.

<- FöregÄende sida 33 NÀsta sida ->