Sök:

Sökresultat:

815 Uppsatser om Öppet klimat - Sida 44 av 55

Invandrarbarn eller svartskallar i BollnÀs kommun : en attitydundersökning

Har vi svartskallar eller invandrarbarn i BollnĂ€s kommun?Vi kan se tendenser i vĂ„rt samhĂ€lle, att ytterlighetsgrupper för frĂ€mlingsfientlighet ökar, samtidigt som Sveriges ekonomiska lĂ€ge förĂ€ndrats. Den lĂ„gkonjunktur som drabbat landet sedan ett flertal Ă„r, med ökad arbetslöshet som följd, har förvĂ€rrat situationen och i vissa fall lett till klart uttalad invandrarfientlighet. Även media har stor betydelse och genomslagskraft, genom att mĂ„nga gĂ„nger förstĂ€rka det frĂ€mlingsfientliga budskapet.Skolans nya lĂ€roplan, Lpo 94, sĂ€ger att skolans riktlinjer, bland annat skall vara, att arbetet i skolan aktivt skall motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper. En uppgift som lĂ€rare Ă€r, att bekĂ€mpa destruktiva krafter och skapa ett positivt klimat för vĂ„ra invandrarelever.

Modebranschens ansvar : Om CSR och dess pÄverkan i inköpsarbetet

Klimat- och miljöhÀnsyn, arbetsförhÄllanden, att de mÀnskliga rÀttigheterna efterlevs och vÀlgörenhet Àr frÄgor som pÄ senare Är blivit alltmer omdiskuterade. Detta har skapat en ökad medvetenhet och kunskap och högre krav stÀlls pÄ företag att agera ansvarsfullt inom dessa omrÄden. Corporate Social Responsibility (CSR) Àr ett begrepp som innebÀr att pÄ ett aktivt sÀtt ta samhÀllsansvar, utöver vad lagar och regler sÀger.Enligt den svenska regeringen Àr Sverige ett land som har en stark internationell trovÀrdighet nÀr det gÀller att ta detta samhÀllsansvar och mÄnga svenska företag har ett vÀlutvecklat CSR-arbete. I Sverige finns Àven mÄnga framstÄende och duktiga modedesigners, vars tillverkning sÀllan sker i Sverige, utan mycket av produktionen utkontrakteras. De senaste Ären har alltfler företag börjat se sig om efter externa producenter i andra lÀnder, i ett försök att etablera sig pÄ andra marknader och fÄ billigare produktion.

Energieffektiva bostÀder i Kurdistan - Förslag pÄ bostadshus i den kurdiska delen av Irak

Staden Sulaymaniyah ligger i den kurdiska delen av Irak och har pÄ senare Är utvecklats dÄ mÄnga valt att flytta frÄn landsbygden till den centrala delen av staden. Nybyggandet sker under tidspress och lÄngsiktigt hÄllbara lösningar prioriteras inte. MÄlet Àr att ta fram ett hus som Àr anpassat för majoriteten av befolkningen och samtidigt fÄ ett bra och energieffektivt inomhusklimat. En faktainsamling genomfördes för att ge bakgrundsinformation till projektet. Vidare gjordes en planlösning till huset i AutoCAD vilken har anvÀnts som grund till utformningen av huset och smarta lösningar.

Klassen som grupp

Skolklassen som grupp har alltid intresserat mig. I en skolklass gÄr ett antal mÀnniskor som inte valt sjÀlva att fÄ deltaga i just denna sammansÀttning. Jag fann det dÀrför intressant att i detta arbete undersöka vilka villkoren Àr för att man som lÀrare ska kunna arbeta för att i bÀsta möjliga mÄn fÄ en ny klass att fungera och att man i gruppen ska kÀnna samhörighet med varandra. Dessutom ville jag ta reda pÄ vad jag kan göra för den enskilde eleven för att han/hon ska kÀnna samhörighet med övriga gruppmedlemmar och fÄ ett sjÀlvförtroende gentemot de andra. Vidare har jag undersökt om klasstorleken pÄverkar ovan nÀmnda och om antalet elever i klassen pÄverkar studieresultat och lÀrarens arbetssÀtt.

Grottan som symbol och upplevelse

Underjordens landskap Àr nÄgot som intresserar och fascinerar mÄnga mÀnniskor. Grottor lockar till sig turister och utforskare över hela vÀrlden. Den har en förmÄga att generera flera olika associationer till oss just för sitt starka symbolvÀrde. Grottan Àr intressant att dokumentera i flera olika vetenskapsgrenar och kan dÀrför ses som en tvÀrvetenskaplig företeelse. Upplevelsen av grottan pÄverkas av vad den symboliserar och vilket vetenskap-ligt intresse vi har med vÄrt besök.

GÄr det att ha en bred artrikedom i den NorrlÀndska staden?

Att vÀlja vÀxtslag i Norrland mÄste frÀmst grunda sig pÄ att de ska vara klimatanpassade, vilket innebÀr att de mÄste invintra och starta deras vegetationsperiod vid rÀtt tidpunkt för att inte drabbas av höst- eller vÄrfrost. Detta krav innebÀr att utbudet av vÀxtslag blir begrÀnsat. Detta arbete har fokuserat pÄ vilka arter och sorter som kan klara ett krÀvande stadsklimat med olika stressfaktorer, innebÀr att tillgÄngen pÄ vÀxtslag blir ytterligare begrÀnsat. Vid samtal med verksamma inom stÀderna lÀngs norrlandskusten finns en vilja att öka variationen av vÀxtligheten inom staden. Detta görs frÀmst genom tvÄ sÀtt, den ena Àr att prova befintligt material som Àr klassificerade en zon lÀgre Àn vad som förekommer pÄ platsen, det andra Àr att söka efter material som kommer frÄn liknande klimat som det i norr för att vara sÀker pÄ att vÀxterna inte utsÀtts för nÄgra skador.

Klimatologisk studie av cyklonbanor över Europa med koppling till snöförhÄllanden i norra Sverige

ReferatKlimatologisk studie av cyklonbanor över Europa med koppling till snöförhÄllanden i norra SverigeJakob InghammarUnder de senaste decennierna har temperaturen i atmosfÀren ökat. En sannolik effekt av detta Àr en förÀndring av förekomst och styrka för de utomtropiska cyklonerna. Deras upptrÀdande spelar en betydande roll för vÀder och klimat över de omrÄden dÀr de förekommer, dÀrför Àr det relevant att undersöka om samvariationer för dem existerar med till exempel snöförhÄllanden och temperaturer. För att utforska detta har lÄgtryck över norra Atlanten och Europa identifierats ur Äteranalysdata (ERA-40) under mÄnaderna oktober-mars för Ären 1960-1999.Denna studie visar pÄ en signifikant ökning av lÄgtrycksförekomst norr om 60°N och ett signifikant avtagande söder om 60°N. För lÄgtryckens styrka pÄvisas en signifikant positiv trend för bÄda dessa omrÄden.

Gaskunders informationsbehov. : En studie i Stockholm Gas AB:s olika kundsegments behov av information och önskade informationskanaler.

Stockholm Gas AB sĂ€ljer i huvudsak tvĂ„ olika produkter. Den ena Ă€r stadsgas och den andra Ă€r fordonsgas. BĂ„da produkterna skall pĂ„ sikt i huvudsak ha biogas som rĂ„vara. I dagslĂ€get Ă€r det dock sĂ„ att stadsgasen till största delen bestĂ„r av naturgas blandad med luft.Stockholm Gas AB har genomgĂ„tt stora förĂ€ndringar och stĂ„r inför nya. År 2011 togs ett stort steg i Stockholm Gas klimat- och miljöriktiga utveckling.

Kallvindskonstruktioner ? HÀnsyn tagen till fukt- och brandkrav för kvarteret Tuppen i BorÄs

Det finns mÄnga hus i Sverige som har utförts med en konstruktion av kallt tak. I modern tidÀr bÄde varma och kalla tak vÀl isolerade som medför att takets utsida fÄr en begrÀnsaduppvÀrmning, frÀmst pÄ grund av ökad bjÀlklagsisolering, vilket hindrar snöavsmÀltning.SÄledes kan alla tak idag kallas för kalla och för att skilja takkonstruktioner Ät bör istÀllet talasom ventilerade eller oventilerade tak. Den ökade isolertjockleken i vindsbjÀlklaget medförökad risk om fuktig inneluft kommer upp mot det kalla yttertaket i vindsutrymmet. FÄr fuktigluft stanna kvar under en lÀngre period kan mikrobiell tillvÀxt ske pÄ framföralltunderlagstaket.Rapporten syftar till att med hjÀlp av relevant litterÀr fakta, berÀkningar och mÀtningar utredaom konstruktionen till kvarteret Tuppen klarar de föreskrivna kraven till fukt- ochbrandproblematiken enligt Boverket. LÀsaren ska fÄ en inblick vad det finns för problem medatt konstruera en kallvind och hur man kan lösa problemen genom den teorin och berÀkningarsom ges i rapporten.

En utmaning för interkommunal och multifunktionell landskapsplanering : ett vattendrag i det skÄnska landskapet

En utmaning för interkommunal och multifunktionell landskapsplanering: Ett vattendrag i det SkÄnska landskapet En landskapsplanerare mÄste ta hÀnsyn till allt fler aspekter i sin planering. Planeringen ska bland annat baseras pÄ delaktighet av de inblandade, ta hÀnsyn till miljö, framtidens klimat och det allt större behovet av tÀtortsnÀra rekreationsomrÄden. Syftet med detta arbete Àr att, genom att titta pÄ SegeÄ se om ett vattendrag kan anvÀndas som rekreationsomrÄde som höjer de sociala vÀrdena för tÀtorterna. Allt fler flyttar till stÀderna vilket skapar behov av att bygga fler bostÀder samtidigt som de nationella miljömÄlen stÀller krav pÄ myllrande vÄtmarker, levande sjöar och vattendrag, god bebyggd miljö, ett rikt odlingslandskap och mycket mer. StÀderna förtÀtas medan behovet av rekreationsytor blir allt mera pÄtagligt.

Analys av vÀxthusgasflöden och omgivningens pÄverkan pÄ turbulens vid Erssjön ? en typisk svensk skogssjö

Ökad vĂ€xthuseffekt har lĂ€nge varit i fokus för dess inverkan pĂ„ framtida klimat. Det Ă€r i huvudsak mĂ€nskliga utslĂ€pp som Ă€r orsaken till ökade mĂ€ngder vĂ€xthusgaser i atmosfĂ€ren och stora anstrĂ€ngningar görs för att utslĂ€ppen pĂ„ sikt ska minska. I klimatmodeller beskrivs vĂ€xthusgasbalansen utifrĂ„n bĂ„de mĂ€nsklig och naturlig pĂ„verkan. FörstĂ„elsen för naturlig pĂ„verkan har lĂ€nge varit begrĂ€nsad och mer forskning behövs inom omrĂ„det. Flera studier visar pĂ„ att sötvattensystem (sjöar, vattendrag osv.) avger vĂ€xthusgaser som koldioxid, CO2 och metan, CH4, i större proportioner Ă€n vad som tidigare varit kĂ€nt.Denna studie syftade till att undersöka CO2 och CH4-flöden frĂ„n Erssjön i Skogaryd, VĂ€stergötland (en typisk svensk skogssjö) och fĂ„ förstĂ„else för hur den omgivande skogen pĂ„verkar sĂ„vĂ€l flöden som turbulens (utbyteskoefficienter) över sjön.

KvÀveeffekt av organiskt bundet kvÀve i rötrest frÄn biogasanlÀggning

Idag diskuteras mycket hur vi ska lösa energiförsörjningen eftersom det Àr ett hot mot vÄrt klimat. Diskussionen pÄgÄr vÀrlden över men om vi hÄller oss till Sverige sÄ finnsdet ett behov av nya energikÀllor framförallt nu nÀr nedlÀggning av vÄra kÀrnkraftverk Àr pÄ gÄng. En av dessa nya energikÀllor Àr dÄ biogas som kommer att öka i framtiden.Grödorna finns redan pÄ vÄra fÀlt sÄ det Àr ett ypperligt tillfÀlle att anvÀnda de biprodukter som blir efter vÄra grödor. Det Àr en fördel att anvÀnda vÀxtresterna tillbiogasproduktion istÀllet för att bruka ner dem. Nedbrukning leder till att nÀring gÄr förlorad genom utlakning som ger övergödning i sjöar och vattendrag.

LED-ljusets inverkan pÄ tillvÀxt och utveckling hos tomatplantor, Solanum lycopersicum L.

Den domesticerade hönan har följt mÀnniskan i mer Àn 8000 Är. Den spreds frÄnAsien via Ryssland till Europa och har funnits i Sverige sedan vikingatiden. Under större delen av denna tid har ingen medveten avel utövats och hönsen har anpassats naturligt till de miljöer de befunnit sig i. Denna typ av höns Àr vad vi idag kallar lantrashöns. De Àr hÀrdiga och anpassade efter det omrÄde de huvudsakligen utvecklats i.

Hur vill elever i behov av sÀrskilt stöd organisera sin specialundervisning? - intervjuer med nÄgra elever med ÄtgÀrdsprogram

Syfte: Syftet med denna undersökning var att belysa hur nÄgra grundskoleelever medÄtgÀrdsprogram helst ville organisera sin specialundervisning. För att nÄ vÄrt syfte följde vinÄgra centrala frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt vill eleverna organisera sin specialundervisning?Hur motiverar de sitt val? Vad kan det bero pÄ? Hur medvetna och delaktiga Àr eleverna ibesluten av stödÄtgÀrder?Bakgrund och teori: NÀr vi i höst pÄbörjade vÄr utbildning till speciallÀrare ökade vÄrtintresse för den specialpedagogiska litteraturen. Med erfarenhet av arbete medspecialundervisning ville vi fördjupa oss inom Àmnet. Under arbetets gÄng studerade vilitteratur om specialundervisningens historia, vÄra nationella och internationella styrdokumentsamt specialpedagogisk litteratur om inkludering, segregering, integrering ochmedbestÀmmande.Metod: Vi anvÀnde en induktiv ansats och analysen av intervjupersonernas synpunkterutgjorde utgÄngspunkten för arbetet.

MiljöpÄverkan frÄn gruvdrift i KirunaomrÄdet: En studie av metaller i daterade sjösediment

Rakkuri sjösystem Àr den största recipienten för vatten pÄverkat av gruvdrift ifrÄn LKABsjÀrnmalmsgruva i Kiruna och Àr Àven recipient för de numera nedlagda sulfid-koppar gruvornaPahtohavare och Viscaria. I den hÀr underökningen har det funnits tillgÄng till dateradesedimentkÀrnor ifrÄn de största sjöarna i Rakkurissytemet, som anvÀnds tillsammans med nyaanalyser av sedimentet frÄn den tidigare daterade referenssjön Suolujåvri. Metallanalyserna frÄnde daterade sedimentkÀrnorna har anvÀnts statistiskt för att undersöka pÄverkan frÄn gruvdriftenpÄ recipientsjöarna.Metallkoncentrationerna i sedimentet följer den naturliga anrikningen av jÀrn- ochmanganhydroxider i ytsedimentet vilken i sin tur sammanfaller djupmÀssigt med det sedimentsom avsattes kring 1950 dÄ pÄverkan frÄn gruvdriften till recipienten startade. Sammanfallandetav grÀnsen mellan förindustriellt- och opÄverkat sediment tillsammans med grÀnsen för densuboxiska zonen i sedimentet komplicerar anvÀndandet av sedimentet som arkiv förrecipientens föroreningshistoria. Den hÀr studien kan ÀndÄ pÄvisa att recipientsjön Mette-RakkurijÀrvi Àr pÄverkad av metaller ifrÄn gruvdrift.

<- FöregÄende sida 44 NÀsta sida ->