Sökresultat:
815 Uppsatser om Öppet klimat - Sida 14 av 55
NÀr befolkades östra skÀrgÄrden? : BosÀttningsmönster under stenÄldern.
Denna uppsats beskriver artefaktfynd som gjorts inom omrÄdet. Genom att tidsbestÀmma artefakterna och i den mÄn det Àr möjligt att faststÀlla dess fyndplatser skapas ett spridningsmönster. Genom att samtidig granska klimat, havsnivÄ och topografi mm skapas genom bearbetning och analys, diskussion och tolkning en schematisk bild över undersökningsomrÄdets utveckling. Av denna kan man utlÀsa hur omrÄdet befolkades, bosÀttningsmönster, det första jordbruket mm. Dessa fragment frÄn stenÄldern visar ocksÄ pÄ förÀndringar över tiden.
Aspektorienterade vittringsprocesser : En studie i ett nordiskt klimat
Weathering on rocks is an important component of the world?s geomorphology. One way to measure weathering on rocks is to analyse rock hardness. This is a study conducted in the northern hemisphere on granite rocks in Uppsala, Sweden. A Schmidt hammer is used to create a correlation analysis between the aspects on three glacial erratic boulders and rock weathering.
Den traditionella föreningsformen - ett minne blott? : En studie om företagisering av ideella idrottsföreningar
Ideella organisationer befinner sig i ett förÀnderligt klimat dÀr de stÀndigt utsÀtts för nya utmaningar. För att bemöta dessa utmaningar samt anpassa sig efter den rÄdande utvecklingen har föreningar börjat anamma styrmedel och tankesÀtt frÄn företagsvÀrlden, sÄ kallad företagisering. Studien inriktar sig pÄ hur en extern reglering kan pÄverka ideella fotbollsföreningars organisation. Genom kvalitativa intervjuer kommer studien fram till att denna reglering innebÀr flertalet organisatoriska effekter för berörda föreningar. Resultatet pÄvisar att fotbollsföreningar kan ses som en blandform av förening och företag dÀr en företagisering bÄde Àr pÄbörjad samt i nutid Àr en pÄgÄende process.
FlerstÀmmighet - Teori/Praktik
Uppsatsen handlar om begreppet flerstÀmmighet och syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ begreppet flerstÀmmighet och hur denna flerstÀmmighet kan visa sig i teori och praktik. Empirin har bestÄtt av intervjuer med fem lÀrare som undervisar i de tidiga Äldrarna pÄ samma skola. Resultatet visar att begreppet flerstÀmmighet kan ses utifrÄn tre utgÄngspunkter, dels som en miljöbeskrivning, ur ett lÀrarperspektiv och utifrÄn ett elevperspektiv. KÀnnetecken för flerstÀmmighet som lyfts fram Àr ett tillÄtande klimat, att det finns mottagare och ett mottagande för elevernas arbete och att eleverna upplever delaktighet. Det muntliga sprÄkandet stÄr i centrum men att skrivprocessarbete förekommer för att kommunicera med.
Chefers förhÄllningssÀtt
Denna uppsats handlar om chefer och deras ledarskap. FrÄgestÀllningarna som denna uppsats bygger pÄ Àr
Hur uppfattar cheferna sitt eget ledarskap?
Hur agerar de som chef utifrÄn tvÄ bestÀmda situationer, arbetsplatstrÀffar och medarbetarsamtal?
Vad anser cheferna Àr bra arbetsmiljö?
För att bevara vÄr frÄgestÀllning har vi valt att anvÀnda oss av kvalitativ metod. Vi har genomfört olika intervjuer med fyra chefer med ansvar för medarbetare som arbetar pÄ sÀrskilda boenden för personer med funktionshinder i tvÄ mindre kommuner i SkÄne. I vÄr resultatredovisning har vi bearbetat resultatet genom att analysera utifrÄn olika teoretiska perspektiv.
Direktgjuten slitbetong pÄ broar: stÄlfiberarmerad och
sjÀlvkompakterad
Vanligaste belĂ€ggningen pĂ„ broar Ă€r asfalt pĂ„ ett tĂ€tskikt/broisolering av bitumen. Dessa krĂ€ver mycket underhĂ„ll och har kort livslĂ€ngd. BetongbelĂ€ggning ersĂ€tter bĂ„de asfalten och broisoleringen. DĂ€rmed minskar riskerna med skador man inte kan inspektera okulĂ€rt samt man undviker en relativt sett underhĂ„llsintensiv asfaltbelĂ€ggning. Vid följande fall Ă€r direktgjuten slitbetong (stĂ„lfiberarmerad & sjĂ€lvkompakterande) att föredra enligt mig: • stora geografiska avstĂ„nd dĂ€r inspektioner och underhĂ„ll krĂ€ver lĂ„nga resor • klimat som krĂ€ver dubbdĂ€ck under lĂ„ng tid • broar dĂ€r underhĂ„ll försvĂ„ras tack vare hög trafikintensitet.
GrundlÀggning av vindkraftverk i kallt klimat: Simulering av tjÀlfront pÄ vindkraftverksfundament med TEMP/W
Riksdagen har satt upp mĂ„l att det Ă„r 2020 ska vara möjligt att bygga vindkraft för en elproduktion pĂ„ 30 TWh. JĂ€mfört med de 3,5 TWh som vindkraften producerade Ă„r 2010 Ă€r det en kraftig utbyggnad som krĂ€ver planering. Ăver hĂ€lften av den kommande kapaciteten projekteras för i omrĂ„den med kallt klimat. Vid grundlĂ€ggning i kallt klimat Ă€r problematiken kring tjĂ€le nĂ„got som stĂ€ndigt mĂ„ste beaktas. GrundlĂ€ggning av fundament sker vanligtvis pĂ„ frostfritt djup, oftast uppskattat frĂ„n enklare berĂ€kningar eller generaliserade kartor.
God gemenskap: med hjÀlp av gruppstÀrkande övningar?
Syftet i studien var att beskriva, analysera och försöka förstÄ pÄ vilket sÀtt gemenskapen i en grupp pÄverkas genom gruppstÀrkande övningar. Under fem veckor genomförde vi 27 övningar pÄ en grundskola i en 1-2:a med 25 elever. Gemenskapen studerades ur perspektiven samarbete, delaktighet, identitet, kamratskap, ledarskap och klimat i gruppen. I val av metod anvÀnde vi oss av enkÀter, intervjuer samt veckoutvÀrderingar i syfte att fÄ svar dels ur en kvalitativ och en kvantitativ synvinkel. Resultatet av denna studie visar att eleverna behövde tid pÄ sig för att reflektera kring begrepp gÀllande gemenskap i klassen.
Projektering av ventilationen till studio Acusticum
Arbetet handlar om PiteÄs nya konserthus studio Acustikum som skall byggas vid musikhögskolan. En studie Àr gjord pÄ stora konsertsalen. Ett bra inomhusklimat Àr ej lÀtt att uppnÄ eftersom hÄrda ljudkrav gör det svÄrt att tillföra luft i tillrÀcklig omfattning. Det finns vissa krav avseende luftflöden, men bara för att de Àr uppfyllda sÄ Àr det ÀndÄ inte sÀkert att det blir ett bra klimat. För att kunna förutse lufttemperaturen i salen sÄ anvÀndes CFD simulering.
Branch- och företagsanalys av kommersiella fastighetsbolag
?Det finns idag dubbelt sÄ mÄnga konstnÀrer Àn tidigare? , vilket enligt Dan Wolgers sÀkerligen har pÄverkat den mer liberala synen pÄ företagande och marknadskommunikation bland den yngre generationen konstnÀrer. Att det Àr ett annat klimat Àn tidigare Àr de flesta överens om och frÄgan Àr hur detta klimat har skapat möjligheter eller hinder för konstnÀren att verka i företagsvÀrlden. Uppsatsens fokus ligger pÄ konstnÀrens förmÄga att kommunicera, vilket Àven har visat sig vara den starkaste lÀnken mellan konstnÀr och företagare.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ ansats med intervjuer av bl.a. konstnÀrerna Ernst Billgren och Dan Wolgers för att undersöka hur deras vÀrderingar och erfarenheter överensstÀmmer med det teoretiska fÀltet inom marknadskommunikation och konst.Vi har kunnat utlÀsa ett visst motstÄnd mot dessa företagsekonomiska intressen och det tydliga glappet mellan konst och marknadsföring gör att det uppstÄr ett hinder för konstnÀrer som vill anvÀnda sig av marknadskommunikation.
Passivhusen pÄ Oxtorget
Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur passivhus eller sÄ kallade nollenergihus skiljer sig i funktion samt uppbyggnad frÄn konventionella hus.I vÄr undersökning tar vi upp hur utformning, orientering, material samt ett vÀl fungerande klimatskal pÄverkar energiförbrukningen.Vi har tittat nÀrmare pÄ faktorer som sparar energi samt hur ett typiskt passivhus Àr uppbyggt. För att se hur teorin fungerar i praktiken har vi tittat nÀrmare pÄ befintliga passivhus, nÀmligen de pÄ Oxtorget i VÀrnamo.Vi har kommit fram till att passivhus fungerar och vi anser det som vÀldigt viktigt att man fortsÀtter driva fram arbetet och informera om dess betydelse för miljön.Passivhus blir mer och mer uppmÀrksammat. De Àr nÄgot dyrare att bygga, men man tjÀnar in det i lÀngden. Lönsamheten Àr dock inte det viktigaste utan kÀnslan av att man gör nÄgot bra för miljön..
Genus i förskolan ? genusarbete och dess dilemman
I LÀroplanen för förskolan 98 rev 2010 stÄr det att ett jÀmstÀlldhetsarbete ska genomsyra verksamheten men forskning visar att man fortfarande behandlar flickor och pojkar olika. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur personalen pÄ en förskola arbetar med genus och se om det uppstÄr nÄgra dilemman i arbetet. Studien har gjorts pÄ en förskola i en mindre kommun i SkÄne. Metoden som vi anvÀnder oss av Àr kvalitativa intervjuer samt observationer. Resultatet i vÄr studie visar att personalen sÀger sig arbeta genusmedvetet och materialet pekar Àven pÄ att det rÄder ett klimat pÄ förskolan dÀr barnen utmanar de stereotypiska könsmönstren.
UtvÀrdering av inneklimatet pÄ Alsters förskola : Termisk komfort och luftkvalitet
Alsters förskola öppnade sin verksamhet i oktober 2013. Eftersom det Àr sÄ pass nybyggt har det inte genomförts nÄgon utvÀrdering av inomhusklimatet. DÀrför vill Karlstads kommun genomföra denna undersökning. Undersökningen inriktar sig mot termisk komfort och luftkvalitet.Alsters förskola Àr byggd för att uppfylla Forum för energieffektiva byggnaders (FEBYs) krav för passivhus frÄn Är 2009. Om kraven uppfylls kommer Alsters förskola att vara den första förskolan i Sverige som uppnÄr de kraven.
Konflikthantering : En studie om pedagogers strategier
I skolan uppstÄr dagligen olika konflikter emellan elever, dÀrför ar det viktigt att ha bra strategier för hur de skall hanteras. Olika faktorer pÄverkar ocksÄ hur hanteringen av dessa konflikter ser ut, bland annat vad konflikten handlar om och nÀr under skoldagen som den intrÀffar.Studien tar reda pÄ vilka strategier som nÄgra pedagoger anvÀnder sig utav, samt hur deras förebyggande arbete ser ut för att undvika att onödiga konflikter uppstÄr. Syftet Àr att ta reda pÄ nÄgra olika strategier och reflektera över dessa.Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med fem stycken pedagoger. Intervjuerna har jag sedan analyserat mot min teori.Mitt resultat visar pÄ att arbetet med att skapa ett gott klimat i klassrummet Àr ett stÀndigt pÄgÄende arbete. NÀr det gÀller pedagogernas strategier vid en konfliktsituation ser de lite olika ut beroende pÄ situationen.
"Minns du att killar kan ha rosa?" : Ett utvecklingsarbete om fÀrger som könsmarkörer
I vÄrt samhÀlle anvÀnder sig mÀnniskor av könsmarkörer för att markera sin könstillhörighet. För barn Àr fÀrger det mest tillgÀngliga sÀttet att bÄde att visa sitt eget kön med och lÀttare kunna dela in andra barn i flickor och pojkar. Syftet med vÄr studie var att vÀcka tankar hos barnen om att de inte behöver begrÀnsas utifrÄn det socialt konstruerade könet, genus, nÀr det gÀller fÀrger som könsmarkör. Genom olika aktiviteter skapade vi möjligheter för barnen i studien att samtala om, reflektera kring och anvÀnda fÀrger som de annars möjligen skulle valt bort. Resultatet visade att det finns en ambivalens hos barnen i deras förhÄllande till vissa fÀrger.