Uppsatsen undersöker grönytefaktorn som ett verktyg för att kontrollera andelen grönyta i förtätningsprojekt. Detta för att se om grönytefaktorn kan vara ett planeringsverktyg för att nå en grön men tät stad. Arbetet utgår från de fyra aspekterna att en hög grönytefaktor ger en bättre infiltration av dagvatten i marken, ett bättre mikroklimat, en högre biologisk mångfald samt en mer rekreativ miljö för de boende. Om så är fallet undersöks genom fallstudier. De omfattar förtätningsplaner i Malmö där grönytefaktor och exploateringstal är beräknade för situationen före och efter förtätningen har ägt rum.

Dagvattenmagasin byggs för att fördröja och avlasta ledningssystemet dådagvattenmängderna i dem är stora för att sedan leda tillbaka vattnet i ledningssystemetnär vattenmängderna har sjunkit.Examensarbetet syftar till att undersöka och analysera vad som behövs göras för attanvända ett dagvattenmagsinet som är dimensionerat för tioårsregn redan vid femårs- ochtvåårsregn.Arbetet grundas på fältstudier och analys av hur systemet är uppbyggt. Beräkningar hargjorts för studera flöden i ledningar och fyllnadsgrad i magasin. Resultatet visar att det ärmöjligt att med relativt enkla åtgärder kunna utnyttja det aktuella magasinet redan vid 2-och 5-årsregn..

Denna rapport behandlar min VFU-period på PEAB. Vad jag har gjort under praktiken och vilket slags projekt som jag har varit med och utfört. Jag blev placerad på rondellbygget på Mullberget i Skellefteå, där jag fick vara arbetsledare tillsammans med min mentor. Det var många stora projekt förutom själva rondellbygget, t.ex. omdragning av Skellefteås huvudmatning av fjärrvärmekulvert och omdragning av en ø 800 dagvattenledning på ca: 100 m.

Idag finns ett växande engagemang för hållbar dagvattenhantering. Ämnet är högaktuellt då vi står inför klimatförändringar med fler skyfall och ökad nederbörd. Vi har ett stort ansvar att skapa en hållbar planering av våra städer för att säkerställa en god framtida livsmiljö för dagens och kommande generationer. Syftet med uppsatsen var att, genom litteraturstudier och intervjuer, undersöka hur Stockholms Stad arbetar för en hållbar dagvattenhantering, med fokus på ekologisk dagvattenhantering (ED) genom styrande dokument. ED innefattas av en kombination av lokala åtgärder och öppna dagvattenanläggningar för att fördröja, minska och rena dagvattnet på naturlig väg.

På Luleå Flygplats används urea som halkbekämpningsmedel eftersom det löser upp isbeläggningar genom att sänka vattnets fryspunkt. Urea finns naturligt i vattendrag och jordar som ett resultat av exkretion och nedbrytning i form av nukleinsyror och proteiner. Halterna är vanligtvis låga i det naturliga kretsloppet. Stora mängder urea tillförs i och med halkbekämpningen (145 ton säsongen 2009/2010). Urea består av 46 % kväve som förekommer som ammonium vars utsläpp kan leda till övergödning och kan vara giftig för organismer i höga halter.

I takt med urbaniseringen har hantering av dagvatten blivit en viktig fråga eftersom nederbörden inte längre kan omhändertas av naturen. När naturmarker exploateras och byts ut mot hårdgjorda ytor förändras dagvattenflödet. Nederbörden som tidigare infiltrerats i marken, använts av växterna, långsamt runnit ut i våra vattendrag eller lagrats som grundvatten måste nu omhändertas på annat sätt. Vanligtvis sker detta genom att dagvattnet transporteras bort genom ett underjordiskt ledningsnät till närliggande recipient för att orenat släppas ut.I framtiden förväntas nederbördsmängderna öka, vilket kan få förödande konsekvenser då många ledningsnät redan i dagsläget är underdimensionerade. När ledningsnäten inte klarar av att ta hand om det dagvattenflöde som bildas uppstår översvämningar.

Dagvatten definieras som ytavrinnande regn- spol- och smältvatten som rinner på hårdgjorda ytor eller genomsläpplig mark via diken eller ledningar till recipienter eller reningsverk. Fram till 1970-talet ansågs dagvatten enbart som ett hydrauliskt problem som löstes genom att leda bort dagvatten från tättbebyggt område så snabbt som möjligt. Under 1970-talet uppstod diskussionen om dagvattnets eventuella föroreningsinnehåll och undersökningar av dagvattnet gjordes och bekräftade misstankarna om att dagvattnet inte är så rent som man tidigare trott.I Örebro kommun har arbetet med att rena dagvattnet pågått sedan i början av 1990-talet. Engrupp sammansatt av personer från flera olika avdelningar och förvaltningar sattes sammanför att titta på problemet i ett regionalt perspektiv. Till följd av denna grupps arbete byggdessju reningsdammar för att minska dagvattnets påverkan på recipienterna Svartån och Lillånvilka båda leder ut till sjön Hjälmaren.Syftet med det här examensarbetet var att ta fram skötselplaner för de befintliga dammarna i Örebro kommun.

The EU's Water Framework Directive aims to a long-term and sustainable use of our water resources and wants to ensure good water quality in Europe's water bodies. Discharge of polluted stormwater into receiving waters can be a threat to their ecological and chemical status. Municipalities are responsible for supervision of the environmental quality standards (EQS) and therefore need to gain knowledge of current stormwater management, the expected level of pollution emissions and possible appropriate purification steps to ensure that the goal of good water quality is achieved.This master thesis aims to provide this knowledge in the example case of Vallentunas urban area and wants to prepare future oversight so that it can be assessed how much the discharge of polluted stormwater into the local receiving water is a threat to its status. With the help of maps, aerial photographs, site observations and individual discussions those areas are mapped where appearance of moderate to highly polluted stormwater could be suspected. The degree of pollution at the discharge points is determined based on land use upstream and uses standard values according to the administrators assistance "Tillsyn av dagvatten" (MSL 2014).The study identifies 100 areas in need of supervision regarding their stormwater management.

SAMMANFATTNING BAKGRUND Levnadsvanor som innefattar p?verkningsbara riskfaktorer s?som ?verkonsumtion av alkohol, r?kning, motionsvanor och matvanor samt negativ stress leder till bland annat hypertoni. Hj?rt-k?rlsjukdomarna ?r idag den vanligaste d?dsorsaken i v?stv?rlden. Sjuksk?terskan har en viktig roll i det h?lsofr?mjande arbetet.

2020 blir barnkonventionen svensk lag. I och med det blir det juridiskt bindande att bland annat beakta barns b?sta i fr?gor som r?r barn. Fritidshemmet ?r i allra h?gsta grad en plats som barn spenderar mycket tid p?.

Den här uppsatsen är en fallstudie med inriktning på ekologisk hållbar utveckling. Syftet med uppsatsen är att reda ut vad begreppet ekologisk hållbar utveckling står för, hur det används idag och hur det uppkom. Analysen leder till en illustrationsplan över Saltö udde i Karlskrona, Blekinge, som har sin grund i den ekologiskt hållbara utvecklingens filosofi. Hållbar utveckling är ett ofta använt begrepp som inte har någon allmänt gällande definition. Begreppets filosofi har funnits länge, men det var först när Brundtland-kommissionen definierade begreppet år 1987 som det började kallas hållbar utveckling.

Dagens urbanisering skapar allt fler och större hårdgjorda stadsrum. Vid en förtätning är det inte sällan stadens gröna mellanrum som får minska sitt förtätning är det inte sällan stadens gröna mellanrum som får minska sitt utrymme. En hårdgjord förtätning medför på så vis att allt mer regnvatten behöver tas omhand om på annan plats än var det föll. Detta examensarbete i landskapsarkitektur belyser hur ett direkt och lokalt omhändertagande av regnvatten inte alltid kräver stora och enhetliga system, utan har som avsikt att belysa möjligheter för ett lokalt omhändertagande på de mindre ytorna i staden. Målet med arbetet är att se möjligheterna i stadens mindre ytor, såsom exempelvis refuger och trottoarer, när det gäller ett lokalt omhändertagande på plats.

Dagvatten kallas det regn- och smältvatten som rinner av från hårdgjorda ytor i stadsmiljön. Detta vatten för ofta med sig stora mängder av föroreningar som tungmetaller, näringsämnen och oljerelaterade ämnen, vilka kan göra stor skada om de når recipienter. För att rena dagvattnet och därmed minska föroreningsbelastningen byggs det allt fler öppna dagvattensystem som t.ex. våtmarker och dammar. Studier har visat att dessa system har hög reningseffekt och dessutom är de kostnadseffektiva.

Arbetets syfte är att undersöka hur man kan planera och utforma en hållbar dagvattenhantering på förorenad mark utifrån området Kopparlunden i Västerås. I Kopparlunden planeras en utveckling till en blandad stadsdel präglad av hållbara lösningar där dagvattenhantering blir en betydande del. Hållbar dagvattenhantering är en viktig del i klimatanpassningen av stadsmiljön men också för att minska föroreningsbelastningen på sjöar och vattendrag. Öppna dagvattenlösningar använder naturens principer för att fördröja och rena dagvattnet så nära källan som möjligt, ofta genom infiltration. Genomtänkta och platsanpassade öppna lösningar kan skapa mervärden i stadsmiljön, till exempel biologiska, estetiska och upplevelsemässiga.

Det vatten som avrinner från hårdgjorda ytor, så kallat dagvatten, innehåller ofta en mängd olika föroreningar, så som tungmetaller och näringsämnen, som kan göra stor skada om vattnet inte renas innan det når recipienten. Ett vanligt sätt att rena detta vatten är genom öppna system, som dammar och våtmarker, eftersom de fungerar både som flödesutjämnare och som sedimentationsmagasin.I Steningedalen, Märsta, finns en dagvattenanläggning med dammar och översilningsytor, vars syfte är att rena dagvatten från ett avrinningsområde på ca 7200 ha. Vattnet leds till dammarna via en dagvattentunnel vars primära syfte var att leda vattnet förbi Märsta centrum. Tunneln är ca 3100 m lång, sprängd och delvis i betong, och har ett skibord installerat i tunnelmynningen med syfte att skapa ett sedimentationsmagasin samt att vid höga flöden leda vattnet förbi dammarna direkt till Märstaån. I denna studie har reningseffekten av denna dagvattentunnel utretts.