Projekt Spider Integration Music Project (S.I.M.P.) hade som syfte att befrÀmja integration och inkludering i det svenska samhÀllet. Idén var att skapa en musikverksamhet för flickor/kvinnor i Karlskrona kommun och startade vÄren 2001. Projektet hade som utgÄngspunkt att i ett befintligt nÀtverk kunna skapa och förbÀttra förutsÀttningar för flickor/kvinnor att skapa musik. Mordet pÄ Fatime, som intrÀffade vid den hÀr tiden, vidgade tankarna till att i projektbeskrivningen skulle till en början innefatta flickor/kvinnor med invandrarbakgrund. Motverkan av frÀmlingsfientlighet, diskriminering och utanförskap med kulturutövning vÀxte sig starkare genom tanken att försöka kombinera tjejer och musik och tjejer med invandrarbakgrund.

Utrikesfödda som anlÀnder till Sverige som flyktingar eller som asylsökande fÄr lÀra om pÄ nytt. Integrationen blir en del av deras vardag genom utbildning inom SFI och introduktionsprogram med samhÀllskunskap och kunskapsomrÄden som Àr nödvÀndiga för att bli en del av samhÀllet och ha möjlighet till arbete. Som arbetssökande fÄr mÄnga av dem ÀndÄ inte jobb trots förvÀntningar som finns efter avslutad introduktion.Syftet Àr att ta reda pÄ hur utrikesfödda kvinnor som deltar i ÄtgÀrdsprogram beskriver om sina förutsÀttningar att fÄ ett jobb. Och vad de tror pÄverkar möjligheten att fÄ ett jobb. Detta vill jag undersöka genom att intervjua kvinnor som deltar i arbetsmarknadsÄtgÀrder med följande frÄgestÀllningFrÄgestÀllning Hur beskriver kvinnorna möjligheten att fÄ ett lönearbete? Vilka svÄrigheter möter kvinnorna mellan olika kulturer som arbetssökande? Hur beskriver kvinnorna sitt deltagande pÄ praktik, utbildning och arbete?Metoden bygger pÄ sju kvalitativa intervjuer med utrikesfödda kvinnor som deltar i arbetsmarknadsÄtgÀrder.

Föreliggande studie ville ta reda pÄ huruvida mÄngfaldsutvecklingsarbetet Àr förankrat i de studerade mÀnniskobehandlande organisationerna. Det visade sig att arbetet med mÄngfaldsfrÄgorna begrÀnsas för merparten av de intervjuade till att anstÀlla personer med olika etniska bakgrund samt att följa de styrdokument som förbjuder diskriminering. Analysen har visat att merparten av respondenterna resonerar fortfarande kring mÄngfald i termer av hinder och problem samt lagar och regler, istÀllet för vinster, fördelar och möjligheter. Att de gör det betyder oundvikligen att man begrÀnsar sig sjÀlv och sitt handlingsutrymme nÀr det gÀller verksamhetsutvecklingsarbetet, det Àr mitt resonemang. MÄnga av de intervjuade verksamhetsansvariga fokuserar och relaterar diskussionen om mÄngfaldsutveckling till problematik och upplevda hinder utan att de medvetet, strategisk och mÄlinriktad försöker göra nÄgot för att minimera dessa upplevda negativa effekter som mÄngfaldiga arbetsgrupper kan medföra.

Arbetsmarknaden Àr idag anstrÀngd. Faktorer sÄsom effektivisering av organisationer, skepsis mot att nyanstÀlla samt hög arbetslöshet medför att konkurrensen om arbetena har ökat. DÀrtill Àr sjukskrivningstalet högt. LÄngvarig sjukskrivning kan medföra mÀnskligt lidande bland annat pÄ grund av att individen kan uppleva kÀnslor av utanförskap samt otrygghet som ett resultat av att denne gÄr miste om den gemenskap som vanligtvis Äterfinns pÄ arbetsplatsen. Hög sjukfrÄnvaro genererar samtidigt höga kostnader för den statliga kassan.

Medlemskapet i EU har för de stater som valt att deltaga inneburit en inskrÀnkning av suverÀniteten, dvs sjÀlvbestÀmmanderÀtten, pÄ flera omrÄden. Syftet med denna uppsats Àr att studera hur detta medlemskap har pÄverkat medlemsstaternas suverÀnitet pÄ direktbeskattningsomrÄdet. I vÄr studie har vi utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningarna om vem som har befogenhet att harmonisera medlemsstaternas nationella lagstiftningar pÄ detta omrÄde, vilken inverkan EG-domstolen (EGD) och de gemenskapsrÀttsliga principerna har pÄ suverÀniteten samt vilken möjlighet medlemsstaterna har att rÀttfÀrdiga lagstiftning som strider mot gemenskapsrÀtten.Den kanske viktigaste grundstenen i den Europeiska Unionen Àr skapandet av den gemensamma marknaden. Enligt fördraget om upprÀttandet av den Europeiska Gemenskapen krÀver en fungerande gemensam marknad att alla hinder för nyttjandet av de grundlÀggande friheterna tas bort. För att detta mÄl ska uppnÄs krÀvs enligt fördraget bl a att de nationella direktbeskattningslagstiftningarna harmoniseras i den utstrÀckning det Àr nödvÀndigt.

Det har inledningsvis konstaterats att frÄgan om hur avtal ingÄs Àr viktig för den allmÀnna avtalsrÀttens övergripande ÀndamÄl: att sÀkra en enkel, snabb och trygg omsÀttning. Det bör dÀrmed ocksÄ vara klarlagt hur avtal ingÄs, vilket dock inte Àr fallet. DÀrigenom föreligger det ett behov att kartlÀgga hur avtal ingÄs. En sÄdan analys kan dock inte ta sin utgÄngspunkt i AvtL, eftersom denna inte Àr, och har heller aldrig varit heltÀckande, varför det enbart kvarstÄr en primÀr rÀttskÀlla att ta som utgÄngspunkt i en analys om hur avtal ingÄs: de rÀttsfall dÀr avtal konstaterats föreligga men som enbart helt eller delvis baseras pÄ AvtL. DÀrtill har det konstaterats att för att fÄ fram en teori om hur avtal ingÄs kan inte enbart rÀttsfakta frÄn denna praxis analyseras utan ocksÄ dess ÀndamÄl.

Arbetet dominerar mÄnga mÀnniskors liv och att allas rÀtt till arbete innebÀr ofta Àven allas skyldighet till arbete. Det politiska systemet förutsÀtter att alla som kan, ska och vill jobba. Ett av kriterierna för att fÄ ekonomiskt bistÄnd frÄn socialtjÀnsten Àr att alla som anses vara arbetsföra ska stÄ till arbetsmarknadens förfogande. Ekonomiskt bistÄnd medför en skyldighet att söka arbete och att tacka ja till erbjudna arbetsmarknadsÄtgÀrder.Forskning som presenteras i denna uppsats visar att utrikesfödda har svÄrare Àn svenskfödda att etablera sig pÄ den svenska arbetsmarknaden. Som ett exempel pÄ en arbetsmarknads- och integrationspolitisk ÄtgÀrd kommer uppsatsen att titta pÄ ett integrationsprojekt i Karlstads kommun.

Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka de bĂ„da institutionerna Sameskolan och Norrbottens Arbetsstugor för att se hur statens minoritetspolitik gett upphov till/tagit sig uttryck inom dessa institutioner. Detta för att söka förstĂ„ varför den svenska staten förde olika politik gentemot minoriteter boende i Övre Norrland, d.v.s.samer och tornedalingar: samerna skulle bevaras som nomadiserande renskötande folkgrupp samtidigt som den finsktalande befolkningen i Tornedalen skulle försvenskas. Vid studiet av sameskolan, ligger koncentrerationen pĂ„ tiden kring och efter kĂ„taskolreformen 1913 eftersom det var denna reform som innebar en totalt segregerad skola för de nomadiserande samernas barn. AngĂ„ende Norrbottens Arbetsstugor ligger tyngdpunkten pĂ„ Ă„ren efter grundandet 1903 och upprĂ€ttandet av reglemente 1913 dĂ„ arbetsstugorna inordnades i försvenskningsarbetet pĂ„ ett tydligare sĂ€tt. KĂ„taskolreformen 1913 var ett resultat av den Bergqvistska Utredningen.

Jag har gjort en fallstudie av Systerjourens Somaya, en kvinno- och tjejjoursverksamhet som drivs huvudsakligen av muslimska kvinnor. Mitt övergripande syfte har varit att ge en holistisk beskrivning och förstÄelse för verksamheten utifrÄn dens fysiska och sociala sammanhang, och utgÄ frÄn det unika i Systerjouren Somayas sÀtt att arbeta med kvinnofridsfrÄgor. Jag har försökt fördjupa mig i frÄgor som rör förklaringar till att verksamheten kom till, vilken roll religion och etnicitet spelar i verksamhetens arbete, vilka förutsÀttningar de muslimska kvinnorna har för att driva jourarbete i den aktuella kontexten samt om och i sÄ fall varför det finns ett behov av en kvinno- och tjejjoursverksamhet i Sverige som drivs av största delen muslimska kvinnor. I min undersökning har jag valt att anvÀnda fallstudiemetodik som Àr en omfattande undersökningsmetod med vilken man kan ta nytta av kvalitativa och kvantitativa data. Jag har frÀmst anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med fem utvalda anstÀllda och volontÀrer inom Systerjouren Somaya.

SAMMANFATTNING Syftet med min uppsats Àr att fördjupa förstÄelsen för hur fyra bosniska invandrare upplever integration i det svenska samhÀllet. I uppsatsen lÀggs fokus pÄ de fem integrationsdimensionerna, arbetsmarknadsintegration, social integration, medborgerlig integration, boendeintegration samt subjektiv integration dÄ jag betraktar dessa som grundlÀggande för den enskildes fullstÀndiga integration. Min b-uppsats i sociologi behandlade samma Àmne som föreliggande undersökningen. Men koncentrationen lÄg dÄ pÄ de fyra bosniska invandrarnas integration pÄ arbetsmarknaden. Anledningen till att jag har valt att behandla samma problemomrÄde som tidigare Àr att jag Àr intresserad av integrationsfrÄgor Den tidigare forskningen presenterar hur integrationen upplevs och vad det allmÀnt innebÀr.

SAMMANFATTNING Syftet med min uppsats Àr att fördjupa förstÄelsen för hur fyra bosniska invandrare upplever integration i det svenska samhÀllet. I uppsatsen lÀggs fokus pÄ de fem integrationsdimensionerna, arbetsmarknadsintegration, social integration, medborgerlig integration, boendeintegration samt subjektiv integration dÄ jag betraktar dessa som grundlÀggande för den enskildes fullstÀndiga integration. Min b-uppsats i sociologi behandlade samma Àmne som föreliggande undersökningen. Men koncentrationen lÄg dÄ pÄ de fyra bosniska invandrarnas integration pÄ arbetsmarknaden. Anledningen till att jag har valt att behandla samma problemomrÄde som tidigare Àr att jag Àr intresserad av integrationsfrÄgor Den tidigare forskningen presenterar hur integrationen upplevs och vad det allmÀnt innebÀr.

Ursprungslandsprincipen i tjĂ€nstedirektivet År 2000 höll det Europeiska rĂ„det ett extra möte i Lissabon. Under detta möte togs det beslut om en gemensam strategi, den sĂ„ kallade Lissabonstrategin, för att öka den ekonomiska tillvĂ€xten, skapa fler jobb och ökad social sammanhĂ„llning i Europeiska Unionen (EU). MĂ„let för denna strategi Ă€r att göra den EU till vĂ€rldens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi senast Ă„r 2010. Ett mycket viktigt steg i detta Ă€r genomförandet av den inre marknaden för tjĂ€nster. År 2000 antog dĂ€rför kommissionen en strategi för tjĂ€nster pĂ„ den inre marknaden.

I detta examensarbete utreds i vilken mÄn det finns möjlighet för en myndighet att vid offentlig upphandling beakta sociala hÀnsyn i form av kollektivavtalsrelaterade villkor. GÀllande rÀtt hÀrleds dels ur regelverkets rÀttspolitiska kontext, och dels mer konkret ur den allmÀnna rÀttsutvecklingen vad gÀller möjligheten att ta icke-ekonomiska hÀnsyn vid offentlig upphandling. Uppsatsen utgÄr frÄn ett svenskt perspektiv, men eftersom EU-rÀtten Àr central för Àmnet ligger stort fokus ocksÄ pÄ denna rÀttsnivÄ. Förhoppningen Àr att eventuella skillnader mellan svensk rÀtt och EU-rÀtt ska framtrÀda, och avslutningsvis redogörs ocksÄ för vilka framtida tendenser och möjligheter som finns. Upphandlingsregelverkets bakomliggande syfte Àr flerdimensionellt.