Problem:Inom genusforskningen finn's det olika könsperspektiv samt olika metoder för att lyfta fram könet. Det finn's ocksÄ olika lÀger nÀr det gÀller könet's pÄverkan pÄ vÄrt sÀtt att leda. Om det influerar, eller bestÀmmer vÄrt agerande som ledare, eller om det inte har nÄgon som helst betydande pÄverkan. I den traditionella forskningen ge's ofta en bild av manliga ledare. Vi anser att denna mansdominerade bild bör komplettera's med en framstÀllning och bild av kvinnliga ledare.

Konflikten mellan det lettiska bolaget Laval och de fackliga organisationer Byggnads och Elektrikerförbundet aktualiserade en rÀttslig problematik som har sitt ursprung i en tidigare dom, kallad Lex Britannia. Konfliktens kÀrnfrÄga, stridsÄtgÀrdernas legalitet kom att stÀllas till sin spets dÄ det lettiska bolaget Laval un Partneri tog mÄlet till Arbetsdomstolen (AD). Laval un Partneri, som gick i konkurs pÄ grund av stridsÄtgÀrderna, menade att stridsÄtgÀrderna som vidtogs av de fackliga organisationerna stred mot artikel 49, den fria rörligheten för tjÀnster och artikel 12, diskriminering pÄ grund av nationalitet. De fackliga organisationerna menade att det lettiska bolagets villkor var orimliga och att de hade ett allmÀnt intresse att skydda genom att motverka social dumpning med alla medel inom lagens grÀnser. AD tog upp mÄlet men begÀrde senare enligt artikel 234 ett förhandsavgörande av EG-domstolen.

Syfte: Det övergripande syftet Àr att genom en fallstudie undersöka huruvida irakiska förÀldrar Àr engagerade och delaktiga pÄ en svensk grundskola. Ett annat syfte Àr att undersöka i vilken utstrÀckning en grupp av irakiska förÀldrar, som har barn i inlÀrningssvÄrigheter engagerar sig i samarbetet med skolan.FrÄgestÀllningarHur arbetar hem och skola för att kunna signalera samma budskap till barnet/eleven?Hur arbetar hem och skola för att utveckla en ömsesidig respekt, tillit och ett förtroende mellan det mÄngkulturella hemmet och skolan?Metod: En kvalitativ metod i form av intervjuer som Àr induktiv, vilket innebÀr att den fokuserar pÄ process, förstÄelse och tolkning. Alla personer citeras som informanter.Fem djupintervjuer med arabisk- och svensktalande irakiska förÀldrar. En intervju med en nu vuxen elev i inlÀrningssvÄrigheter som gÄtt i skola bÄde i Irak och i Sverige.Resultat: Samtliga informanter har mycket positivt att sÀga om den svenska skolan men Àven om den irakiska.

Studien behandlar vare sig en stigmatiserad grupp av mÀnniskor i vÄrt samhÀlle med ett brottsregister blir utsatta för diskriminering vid etablering pÄ arbetsmarknaden. Syftet Àr att fÄ en insikt i tidigare dömdas möjligheter till anstÀllning ur ett arbetsgivarperspektiv genom att undersöka hur arbetsgivare motiverar utdrag ur belastningsregistret, samt vilka riskbedömningar som ligger till grund för dessa utdrag. För att bli bekanta med problemomrÄdet har vi studerat tidigare forskning kring vÄrt ÀmnesomrÄde som frÀmst berör ökningen av utdragen ur belastningsregistret, vilket har medfört svÄrigheter gÀllande etableringen pÄ arbetsmarknaden. Vi har Àven anvÀnt oss utav tidigare forskning som pÄvisar en social uteslutning bland tidigare dömda, som följd till begrÀnsningen till en eventuell anstÀllning. Studien utgÄr utifrÄn en kvalitativ metodik dÀr vi har intervjuat sex arbetsgivare.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med studien var att undersöka samband mellan socialt stöd och nĂ€tverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa hos gymnasielever i Ă„rskurs tre. FrĂ„gestĂ€llningarna var huruvida det fanns nĂ„gra samband mellan socialt stöd och nĂ€tverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa, vilken form av socialt stöd och nĂ€tverk som var mest relevant och vilken roll dess storlek har, samt om det fanns nĂ„gra skillnader mellan könen i förhĂ„llandet till socialt stöd och nĂ€tverk.MetodUndersökningen Ă€r en explorativ och kvantitativ enkĂ€tstudie dĂ€r totalt 326 individer frĂ„n olika skolor i Eskilstuna, Stockholm och Filipstad ingick. Åldern pĂ„ deltagarna varierade mellan 17 och 21 Ă„r och medelĂ„lder var 18 (±0,7) Ă„r. 198 var tjejer och 123 killar, fem personer ville ej svara pĂ„ frĂ„gan eller uppfattade sig inte som nĂ„got av alternativen. Deltagarna besvarade frĂ„gor med fasta svarsalternativ kring kvalitĂ©n pĂ„ sitt sociala stöd och storleken pĂ„ sitt sociala nĂ€tverk, samt om upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa.

Syfte och frÄgestÀllningar:Syftet med uppsatsen Àr att undersöka förekomsten av Älderskodade platsannonser för lediga arbeten. Uppsatsen fokuserar pÄ den yngsta och den Àldsta Äldersgruppen pÄ arbetsmarknaden. De frÄgestÀllningar som ligger till grund för uppsatsen Àr ?Hur kan Älder förstÄs och anvÀndas inom sociologin??, ?PÄ vilket sÀtt anvÀnds och beskrivs Älder i platsannonser?? samt ?Hur kan synen pÄ Älder vara diskriminerande??.Metod och material: Metoden som ligger till grund för studien i uppsatsen Àr innehÄllsanalys och vi har anvÀnt den för att analysera platsannonser i Göteborgs-Postens ?Jobb och Studier?-bilaga. Materialet bestÄr av 396 platsannonser, vilka behandlas i ett kategorisystem dÀr en uppdelning mellan annonser sker, dÀr Älder beskrivs explicit eller implicit.

I USA kan man konstatera att andelen kvinnliga professorer inte ökat under 1960 och1970 talet, trots att andelen kvinnor som deltar i högre utbildning ökat kraftigt.Fenomenet kallas ?the leaky pipeline? och liknar den akademiska vÀrlden vid ettlÀckande rör dÀr kvinnor lÀcker ut i högre utstrÀckning Àn mÀn. OcksÄ i Sverige, och vidStockholms universitet, verkar kvinnor ?lÀcka ur systemet?; trots att kvinnor idaggenerellt har bÀttre universitetsbetyg Àn mÀn, Àr andelen kvinnor som fortsÀtter attstudera pÄ högre nivÄer fortfarande lÄg.Stockholms universitet har jÀmstÀlldhet som ett av sina grundlÀggande mÄl, ochsociologiska institutionen Àr en av de institutioner som har störst andel kvinnligastudenter. 80 procent av studenterna och drygt hÀlften av doktoranderna Àr kvinnor.Under perioden 1995 till 2008 var dessutom 58 % av de som disputerade kvinnor.Fortfarande dominerar mÀn bland lektorer och professorer pÄ institutionen och desenaste Ären har endast en kvinna rekryterats till en utlyst tjÀnst.

Tiggeri Àr ett fenomen som upprör och berör. Syftet med vÄr studie var att undersöka vilka förestÀllningar om tiggeri som fenomen som fanns pÄ det sociala arbetets fÀlt. UtgÄngspunkten i vÄr uppsats var socialarbetare i Göteborg som i sitt arbete kommer i kontakt med utlÀndska EU-medborgare som tigger. VÄra frÄgestÀllningar var hur socialarbetarna beskriver vilka tiggarna Àr och hur deras situation ser ut, vilka orsaker de beskriver till tiggeri, om de anser tiggeri i Göteborg Àr ett problem och hur det i sÄ fall bör ÄtgÀrdas. Vi ville ocksÄ förstÄ vad som ligger bakom förestÀllningarna om tiggeri och hur förestÀllningarna pÄverkar arbetet pÄ fÀltet.

Syfte: Genom skollag (2010:800) och Diskrimineringslag (2006:67) har varje skola ansvar för att ta fram en likabehandlingsplan för att undanröja riskerna för diskriminering eller mobbing. Till si hjÀlp att kunna producera som följer lagarna har skolans personal AllmÀnna rÄd (2009 a). Trots detta kommer larmrapporter om att en stor del av de likabehandlingsplaner som skrivs Àr bristfÀlliga. Föreliggande studie har för avsikt att kritiskt granska detta problem. Syftet Àr att ge en bild av hur 15 skolors likabehandlingsplaner formuleras och vad de innehÄller.

Diskriminering, trakasserier och vÄld Àr nÄgot som homo, bi- och transsexuella fÄr utstÄ i stora delar av vÀrlden. Hbt-personer löper stor risk att försÀttas i fattigdom och stÀllas utanför samhÀllet pÄ grund av deras sexuella lÀggning. Fram tills nu har hbt-frÄgor varit i stort sett osynliga i internationellt utvecklingssamarbete, Àven dÄ vissa positiva framsteg kan skönjas. Till exempel  upprÀttade Är 2011 FN en resolution som enkelt uttryckt innebÀr att alla mÀnniskor ska ha lika vÀrde och rÀttigheter oavsett sexuell lÀggning eller könsidentitet. Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka hur hbt-perspektivet inkluderas i det svenska utvecklingssamarbetet. Inom det svenska utvecklingssamarbetet finns sedan 2006 en policy och en handlingsplan över hur hbt-personers rÀttigheter ska inkluderas inom alla arbetsomrÄden.

Denna uppsats handlar om ramavtal inom offentlig upphandling som innehÄller samtliga villkor för framtida kontraktstilldelning. Uppsatsens frÄgestÀllningar fokuserar pÄ hur kontraktstilldelning, sÄ kallade avrop, ska göras utifrÄn denna typ av ramavtal.Idén till uppsatsen Àr sprungen ur kontakt med praktiskt verksamma upphandlare vilka gett utryck för att rÀttslÀget kring detta Àmne Àr relativt outrett samt att klargöranden pÄ detta omrÄde Àr av stort intresse.Avrop ska göras genom rangordning eller enligt en sÄ kallad annan fördelningsnyckel. I uppsatsen gör jag ett försök att reda ut vad dessa begrepp har för innebörd och vad som skiljer dem frÄn varandra. HuvudföremÄlet för uppsatsen Àr begreppet annan fördelningsnyckel och i syfte att utreda rÀttslÀget kring begreppet har jag redogjort för, och analyserat, ett antal rÀttsfall dÀr denna avropsmodell har tillÀmpats.Jag har bland annat dragit följande slutsatser: Rangordning Àr en numrerad, hierarkisk numrerad leverantörslista och andra fördelningsnycklar Àr alla typer av formuleringar som inte utgör rangordningar. Det Àr tillÄtet att anvÀnda andra fördelningsnycklar Àn rangordning i ramavtal med alla villkor faststÀllda och det finns Àven ett behov, pga.

Homo- och bisexuella, transpersoner och queerpersoner (HBTQ) har historiskt sett stigmatiserats och negligerats bÄde globalt och i Sverige nationellt. Individer som inte tillrÀknats heteronormativet har diskriminerats av samhÀllet generellt, men Àven inom sjukvÄrd och forskning. Ett resultat av heteronormen Àr att andra sexuella lÀggningar och könsidentiteter blir betraktade som onormala. I omvÄrdnadsarbetet möter allmÀnsjuksköterskan personer som tillhör HBTQ- gruppen i sitt dagliga arbete, och har dÀrmed ett behov av kunskaper i bemötandet av denna patientgrupp. Syftet med denna studie Àr att undersöka upplevelser som HBTQ-personer haft i samband med kontakt med hÀlso- och sjukvÄrdspersonal i Sverige.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilken erfarenhet och upplevelse vÄrdpersonal har av att arbeta med hbtq-frÄgor. Bakgrund: Sverige har kommit lÄngt med jÀmnstÀlldhet och arbete mot diskriminering. Trots detta finns det studier som tyder pÄ att personer inom hbtq-gruppen kÀnner sig illa behandlade och krÀnkta i vÄrden. Författarna kÀnner dÀrför ett stort behov av att belysa detta problem. Metod: En kvalitativ metod med intervjuer valdes och genomfördes pÄ tvÄ öppenvÄrdsmottagningar.

1995 genomfördes i Sverige en psykiatrireform med syfte att normaliserapsykiskt funktionshindrades livsvillkor, integrera dem i samhÀllet, frÀmja derasrehabilitering och förebygga hospitalisering. Reformen har dock inte varit heltlyckad gÀllande integreringen i samhÀllet, de psykiskt funktionshindrades vardagprÀglas fortfarande av utanförskap, diskriminering och social isolering. Motsatsentill delaktighet och gemenskap kan beskrivas med begreppet stigmatisering. Idenna studies bakgrund lyfts begreppet empowerment eftersom hög grad avempowerment har visat sig reducera stigmaupplevelsers negativa verkan.Dessutom beskrivs, i bakgrunden, Joyce Travelbees teori om mellanmÀnskligarelationer. Syftet med den hÀr litteraturstudien var att, med utgÄngspunkt i vadpsykiskt sjuka uttrycker, undersöka vad sjuksköterskor i omvÄrdnadsarbetet kangöra för att lindra upplevelser av stigmatisering.

Bakgrund: HIV/AIDS Àr idag en sjukdom som varit kÀnd för oss i snart tre decennier. Synen pÄ mÀnniskor som har HIV har förvisso Àndrats. Trots förÀndringar upplever personer med HIV fortfarande negativa attityder, diskriminering och socialt utanförskap bÄde ute i samhÀllet och inom sjukvÄrden. Vid en nÀrmare granskning av litteraturen visar det sig att attityder och rÀdslor finns kvar mot personer med HIV Àven hos sjukvÄrdspersonal. Syfte: Att undersöka sjuksköterskestudenters attityder till personer med HIV.