Inom arbetslivet Àr det inte tillÄtet att diskriminera personer med funktionshinder. Okunskap om de funktionshindrades förmÄgor tros vara en orsak till att arbetsgivare inte Àr benÀgna att anstÀlla funktionshindrade. Det finns bara ett fÄtal studier gjorda pÄ sjuksköterskor med funktionshinder och hur de fungerar i arbetslivet. Syftet med studien Àr att beskriva hur det Àr att arbeta som sjuksköterska och ha ett funktionshinder. En litteraturstudie med bÄde kvalitativ och kvantitativ forskning har gjorts.

Bakgrund: VÄrdpersonal behöver kunskap och förstÄelse för vÄrdtagarens livsvÀrld för att kunna ge ett gott bemötande. En aspekt av en mÀnniskas livsvÀrld Àr dennes sexuella lÀggning. Idag Àr diskriminering pÄ grund sexuell lÀggning olagligt i Sverige. UpprÀtthÄllandet av detta försvÄras dock av att heterosexualitet Àr den rÄdande normen vilket leder till att homosexualitet utgör ett normbrott. Dessa normer föreligger Àven inom hÀlso- och sjukvÄrden.

Bakgrund och problem: En viktig tillgÄng som bolagen har tillgÄng till Àr det humankapital som finns i form av personalen. Denna tillgÄng Àr en dold tillgÄng dÄ den ej kan tas upp i bolagens balansrÀkning. Detta beroende pÄ att det ej gÄr att definiera humankapital som en tillgÄng enligt redovisningsstandarden dÄ den ej uppfyller kriterierna för att kunna klassificeras som en tillgÄng. För bolagen kan det ÀndÄ finnas ett behov av att redovisa humankapital externt genom Ärsredovisningen. Detta för att nÄ sina intressenter med information som kan stÀrka relationen mellan dem.Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka pÄ vilken nivÄ och frekvens de utvalda nyckeltalen förekommer inom olika branscherna pÄ svenska börsen, samt dra paralleller till intressenternas intresse för humankapitalet.AvgrÀnsningar: Data i studien kommer endast att inhÀmtas frÄn bolagens senaste Ärsredovisning.

Inom EU upprÀtthÄlls en inre marknad dÀr fri rörlighet för varor, personer, tjÀnster och kapital sÀkerstÀlls. Friheterna innebÀr att all diskriminering pÄ grund av nationalitet i med-lemsstaternas nationella lagstiftning ska avskaffas, vilket följer av EU-rÀttens företrÀde framför nationell lagstiftning nÀr regelverken kolliderar.Om en lagstiftning verkar begrÀnsande för nÄgon av dessa friheter mÄste reglerna rÀttfÀrdi-gas eller Àndras. RÀttfÀrdigande kan ske genom de fördragsstadgade undantagen eller ge-nom ett undantag som accepterats i EU-domstolens rule of reason-doktrin.De svenska reglerna för uttagsbeskattning har under de senaste Ären utvecklats efter EU-rÀttens praxis. Senast i november i fjol meddelade EU-domstolen ett avgörande som Ànd-rade förutsÀttningarna för rÀttfÀrdigandet av begrÀnsningar av etableringsfriheten. Den 1 januari i Är uppdaterades anstÄndsreglerna för inbetalningen av uttagsskatten.

Romanies have long lived outside the fabric of society and have long been exposed to discrimination in Sweden as well as the rest of Europe. The purpose of this study is to elucidate the experiences of young Finnish romanies in their everyday lives as well as their perceptions of living as a minority group in Stockholm today. Previous scientific researchers have often concentrated their studies on the romanies as a group, so we, the authors have chosen to concentrate our research on the individual?s own experiences. We, the authors have chosen to use a qualitative approach, to give us the opportunity through using open ended interview techniques to comprehend and interpret the individuals own accounts.

Bakgrund: December 2009 fanns mer Àn 5 000 personer infekterade med HIV registrerade i Svenska Smittskyddsinstitutets register, varav cirka 2300 fÄtt diagnosen AIDS. Att leva med HIV/AIDS medför en traumatisk förÀndring av livet med sjÀlvstigmatisering och diskriminering.Syfte: att beskriva hur patienter med HIV/AIDS upplever sjuksköteskans bemötande samt vilken inverkan detta har pÄ patienterna.Metod: Systematisk litteraturstudie anvÀndes som metod för att besvara studiens syfte. Databaserna Cinahl, PubMed, Psycinfo och SweMed+ valdes för att söka efter vetenskapliga artiklar. Tio vetenskapliga artiklar valdes och utgjorde studiens data.Resultat: Studiens resultat kan uppdelas i ett positivt och ett negativt bemötande. Patienter med HIV/AIDS upplevde sjuksköterskans bemötande som förtroendeingivande och medmÀnskligt, nÄgot som ledde till upplevelse av trygghet och motivation.

Hur arbetar regissörer och dramapedagoger med barn med ?personregi? - alltsÄ med feedbacken som hjÀlper till att ett barn hittar ett uttryckssÀtt som Àr trovÀrdigt, ett sÀtt att spela som Àr livligt. Hur gör man och varför? Vad Àr det för en typ av handling, interaktion? Syftet med arbetet Àr att förstÄ och tydliggöra en ganska dold och mystisk verksamhet; att inspirera alla intresserade till utvecklat egen verksamhet; att lyfta fram en interaktion dÀr barnen blir hjÀlpt till och vÀrdesatt i deras spontana tillvaro.Arbetets metodik Àr inspirerad av ?grundad teori? och nÀrmar sig den konkreta sociala interaktionen genom att föra öppen strukturerade samtal med regissörer och dramapedagoger som Àr verksamma i stora mest kommunala barn/ungdomsteater: VÄr Teater/Kulturskolan, Enskedespelet, Sagateatern Lidingö, Ung teater TÀby, Skara Skolscen samt Stockholms Stadsteater och Dramaten. UtifrÄn det material föreslÄs en systematisering av de olika metoder hur man arbetar som regissör med just personregi.

SammanfattningBakgrund: HIV (Human Immunodeficiency Virus) Ă€r en kronisk sjukdom som har haft en epidemisk spridning och kan upplevas som bĂ„de psykiskt och fysiskt pĂ„frestande att leva med. De HIV-diagnostiserade personerna upplever att de ofta blir utsatta för stigmatisering och diskriminering i samhĂ€llet. Problemformulering: Ökningen av HIV har lett till en tĂ€tare kontakt mellan HIV-diagnostiserade personer och vĂ„rdpersonal. VĂ„rdpersonalens attityd gentemot HIV styr deras bemötande mot de HIV-diagnostiserade personerna. Syfte: Beskriva hur HIV-diagnostiserade personer upplever bemötandet frĂ„n vĂ„rdpersonal inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden.

Bakgrund: Övervikt och fetma Ă€r ett av vĂ„rt samhĂ€lles största folkhĂ€lsoproblem och dessutom ett globalt problem som ökar bland befolkningen vilket kan leda till framtida komplikationer som hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar samt diabetes. Stigmatiseringen av övervikt Ă€r ett problem dĂ„ det innebĂ€r ett individuellt lidande p.g.a. nedvĂ€rderande kommentarer. Övervikten pĂ„verkar mĂ€nniskan negativt bĂ„de pĂ„ ett fysiskt och psykiskt sĂ€tt. Syfte: Syftet med litteraturstudien Ă€r att beskriva vuxna mĂ€nniskors upplevelse av att leva med övervikt och fetma.

Löneskillnader mellan kvinnor och mÀn pÄ arbetsmarknaden Àr ett vÀl utforskat Àmne i tidigare studier, sÄvÀl i Sverige som internationellt. Dessa studier utgÄr ofta ifrÄn att löneskillnaderna beror pÄ olika investeringar i humankapital mellan kvinnor och mÀn eller att vissa grupper utsÀtts för diskriminering pÄ arbetsmarknaden.I denna uppsats undersöks betydelsen av personalutbildning för lön med fokus pÄ sektorstillhörighet och könsskillnader i avkastning frÄn sÄdan utbildning. Detta görs utifrÄn humankapitalteorins antaganden om att utbildning ökar individers produktivitet och i förlÀngningen lönen. I uppsatsen ges en teoretisk bakgrund till hur personalutbildning förvÀntas inverka pÄ lön samt hur avkastningen frÄn personalutbildning förvÀntas skilja sig för kvinnor och mÀn och offentlig respektive privat sektor.För att undersöka detta anvÀnds svensk riksrepresentativ data frÄn LevnadsnivÄundersökningen 2000. Analysen genomförs i tre delar dÀr hela arbetsmarknaden först studeras följt av tvÄ analyser dÀr offentlig respektive privat sektor studeras separat.Resultaten visar pÄ ett klart samband mellan personalutbildning och högre lön, förutsatt att kausalitetsförhÄllandet inte Àr det omvÀnda.

Denna studie har som syfte att undersöka de budskap som tvÄ lÀseböcker för skolans yngre Äldrar kan innehÄlla. Detta genom att studera de implicita/indirekta och explicita/direkta diskurser, förestÀllningar och normer som sprÄket i böckerna förmedlar till lÀsaren kring kategorierna kön, sexualitet och etnicitet. Diskursanalys har i denna studie fÄtt agera som bÄde det teoretiska perspektivet och det metodiska redskapet. Tillsammans med ett intersektionellt perspektiv och tankar frÄn normkritisk pedagogik har jag strÀvat efter att synliggöra de maktoordningar som finns i lÀseböckerna Pojken och Tigern av Lars Westman (2001) och Mer om Moa och Mille A av Moni Nilsson (2000). De diskurser som identifierats i denna studies resultat Àr fnittriga flickor och pratiga pojkar, den knegande karln och hans matmor samt Pojke + flicka = sant.

Begreppet heteronormativitet anvÀndes i litteraturen första gÄngen 1993. Begreppet gÄr att finna i ordböcker och lexikon frÄn 2006, men endast ett par av de moderna ordböckerna och lexikonen har inför begreppet. Idag saknar begreppet en exakt definition. En begreppsanalys syftar till att identifiera karakteristika för ett begrepp genom undersökning av dess anvÀndning. VÄrdrelationer kan och bör utvecklas till en vÄrdande relation, vilket bygger pÄ en kontakt innefattande kropp, sjÀl och ande mellan vÄrdare och patient.

Syftet med undersökningen Àr att se hur arbetsförmedlare i Norrbotten upplever invandrarnas situation pÄ arbetsmarknaden, samt hur de upplever att arbetsgivarna bemöter invandrarna vid rekryteringen. Kvalitativ metod har anvÀnts och arbetsförmedlare runt om i lÀnet har intervjuats. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr olika begrepp samt in- och ut-grupp och dekvalificeringsteorin. Undersökningen visar pÄ att fördomar och diskriminering förekommer, men att det mest handlar om rÀdsla och okunskap hos arbetsgivare. SprÄket ansÄgs som det allra viktigaste verktyget för att ta sig in pÄ arbetsmarknaden.

Den hÀr studien Àr ett försök att empiriskt pÄvisa sambandet mellan utbildning och ekonomisk tillvÀxt i U-lÀnder, vilket humankapitalteorin hÀvdar att den visar. Tidigare forskning som undersökt detta samband har inte varit eniga gÀllande utbildningens signifikans pÄ tillvÀxten, vilket kan bero pÄ vilka utbildningsvariabler man anvÀnt och den ojÀmna tillgÄngen av tillförlitliga data, vilket vi ocksÄ uppmÀrksammar i vÄr uppsats. I uppsatsen visar vi pÄ olika faktorer som kan pÄverka utbildningens effekter pÄ ekonomisk tillvÀxt i U-lÀnder. I vÄra undersökningar testas tvÄ olika mÄtt för utbildning som bÄda anses vara viktiga för ekonomisk tillvÀxt. Dessa Àr utbildningskvantiteten och utbildningskvaliteten.

Syftet med denna uppsats var att med utgÄngspunkt frÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv undersöka hur tvÄ kÀnda företags presentationer av en önskvÀrd arbetssökande kan tolkas. Kritisk diskursanalys ur genusperspektiv utfördes pÄ texter frÄn H&Ms och IKEAs hemsidor. Av intresse var hur individen konstrueras i Internetbaserade företagspresentationer. Genom analys identifierades diskurser samt subjektpositioner som skapats i texterna. Fokus lÄg genomgÄende pÄ konsekvenser av sociala konstruktioner och pÄ oavsiktlig diskriminering vid rekrytering.