Nystartsjobben har skapats som ett politiskt projekt av den borgerliga regeringen som tilltrÀdde 2006 för att underlÀtta ett ÄterintrÀde in i arbetslivet för personer som har svÄrt att hitta ett arbete. Syftet för denna uppsats har varit att studera om de skillnader som finns mellan Sveriges kommuner Äterspeglas i antalet nystartsjobb pÄ kommunnivÄ. För att studera hur skilda egenskaper hos kommuner pÄverkar det procentuella antalet nystartsjobb per kommun sett till respektive kommuns arbetsföra befolkning anvÀnds ekonometrisk metod i form av en regressionsanalys. Regressionsanalysen visade pÄ ett positivt statistiskt signifikant samband mellan det procentuella antalet arbetslösa per kommun och det procentuella antalet nystartsjobb per kommun av kommunens arbetsföra befolkning. Regressionen visade ocksÄ pÄ ett positivt statistiskt signifikant samband mellan antalet kommuninvÄnare i procent av kommunens totala invÄnarantal som slutfört grundskoleutbildning och det procentuella antalet nystartsjobb per kommun sett till den arbetsföra befolkningen i kommunen; respektive ett negativt statistiskt signifikant samband med det procentuella antalet kommuninvÄnare som endast slutfört en tvÄÄrig gymnasieutbildning sett till kommunens totala invÄnarantal.

Syftet med studien Àr att utifrÄn professionellas erfarenheter av att arbeta med ungdomar som har förlorat tilliten för svenska myndigheter öka förstÄelsen för de ungas situation samt för möjligheten att öka de ungas tillit genom sociala projekt som exempelvis mÀnniskan bakom uniformen.Denna studie Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ semistrukturerade intervjuer. Valet av den kvalitativa utgÄngspunkten kommer ur den humanistiska tolkningsmetoden hermeneutiken, detta för att förstÄ och analysera djupare i ungdomarnas tankar och kÀnslor.Studiens resultat, utifrÄn intervjuer med de professionella pÄ omrÄdet handlar om det sociala problemet utanförskap. De professionella beskriver hur utanförskapsproblematiken, diskriminering och boendesituationer ligger bakom den förlorade tilliten för svenska myndigheter bland ungdomar i dessa omrÄden. Vidare talar de professionella om de levnadsförhÄllanden som mÄnga ungdomar lever under och hur det pÄverkar de unga. De professionella beskriver hur den mentala sjÀlvkÀnslan Àr lÄg och hur detta hÀnger ihop med medvetenheten om sig sjÀlv som invÄnare i en förort.

Syftet med den aktuella pilotundersökning var att fÄ en djupare förstÄelse för mÀns syn pÄ offerskap genom att studera hur mÀn framstÀller sig sjÀlva som offer för vÄld och om detta kan förklaras utifrÄn brottsofferteorier. För att studera detta har jag formulerat följande frÄgestÀllning: Hur framstÀller sig mÀn som blivit utsatta för misshandel som offer i rÀtten? För att besvara frÄgestÀllningen valde jag att anvÀnda mig av en kvalitativ metod som bygger pÄ observationer och detta grundar sig i en hos mig konstruktivistisk syn pÄ hur kunskap produceras. Min infallsvinkel var naturalistisk vilket innebÀr att jag vid rÀttegÄngarna intog en dold forskarroll; detta för att inte pÄverka deltagarna med min nÀrvaro. Jag observerade sex domstolsförhandlingar dÀr brottsrubriceringen var misshandel av normalgraden med en man som misshandlat en annan man.

Syfte Genom att undersöka hur rekryterare bedömer personlig kompetens vid rekrytering av personalvetare syftar uppsatsen till att bidra med ökad kunskap och förstÄelse för hur personlig kompetens bedöms och vilka tÀnkbara konsekvenser dylika bedömningar kan leda till.Teori/Tidigare forskning Den teoretiska utgÄngspunkten tas i teori kring kompetens och rekrytering i allmÀnhet och forskning kring bedömning i synnerhet. Fokus lÀggs pÄ utmaningar och konsekvenser av bedömning av personlig kompetens.Metod Ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt tillÀmpades och empirin insamlades i huvudsak genom semistrukturerade intervjuer med rekryterare. Genom fÀrgkodning kategoriserades resultatet och analyserades och diskuterades utifrÄn teori och forskning.Resultat Studien visar att sÄvÀl personlig som formell kompetens vÀrdesÀtts i rekryteringsprocessen. NÀr de formella kompetenserna visat sig uppfyllda flyttas fokus mot kandidaternas personliga kompetens. Vid bedömningen anvÀnds i huvudsak traditionella urvalsinstrument sÄsom granskning av CV och betyg, anstÀllningsintervju, olika typer av tester samt referenstagning.

Att leda för en mÄngfaldig verksamhet Àr en utmaning för ledare oavsett organisation. Att vÀrna om alla mÀnniskors lika rÀtt och inte diskriminera Àr ett krav i ett demokratiskt samhÀlle, som i Sverige regleras ytterligare av diskrimineringslagen. Speciellt stora Àr kraven pÄ den offentliga sektorns verksamhet. Kommunal verksamhet ska som en del i arbetet för förbÀttrad folkhÀlsa tillgÀngliggöra motionsmöjligheter. Denna studie handlar om hur dessa krav fungerar i praktiken.

BAKGRUND: Antal invandrare i Sverige har ökat stÀndigt varje Är. Sjuksköterskan behöver ofta vÄrda invandrarpatienter i dagens mÄngkulturella samhÀlle. En litteraturöversikt av empiriskt studier avseende invandrarpatienters upplevelser genomfördes för att skaffa djupare förstÄelse för hur invandrarpatienter upplever sin hÀlsa.SYFTE: Syftet Àr att utifrÄn ett patientperspektiv beskriva faktorer som pÄverkar upplevelsen av hÀlsa för patienter med invandrarbakgrund i Sverige.METOD: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats anvÀndes i studien. Sedan analyserades de valda artiklarna enligt Fribergs analysmodell. Författarna sökte likheter respektive skillnader i artikelresultaten för att utgöra resultatet i studien med tema och subtema.RESULTAT: Analysen av tio empiriska studier visar att invandrare i Sverige upplevde sÀmre hÀlsa efter migrationen.

Bakgrund: Hiv-infektionen kan spĂ„ras tillbaka till Ă„r 1959 och Ă„r 2007 uppskattades 33 miljoner vara infekterade med hiv vĂ€rlden över. År 2008 uppskattades ca 5000 personer leva med hiv i Sverige. Hiv smittar bland annat genom sexuell kontakt och blod. Bemötandet av hiv-positiva patienter kan skilja sig frĂ„n bemötandet av patienter med andra svĂ„ra sjukdomar. Tidigare studier visar att flera faktorer pĂ„verkar hur sjuksköterskor bemöter hiv-positiva patienter, till exempel fördomsfrihet, acceptans och tidigare erfarenhet av denna patientgrupp.

Uppsatsen undersöker behandlingsmöjligheter inom vuxenpsykiatrin för personer med sexuella avvikelser utifrÄn att denna grupp antas vara i hög grad stigmatiserade och dÀrför drabbas av strukturell diskriminering. Detta skulle i sÄ fall innebÀra att denna patientgrupp inte prioriteras vid fördelningen av resurser inom hÀlso- och sjukvÄrden.Undersökningen har genomförts i form av en kartlÀggning av vuxenpsykiatriska verksamheter, dÀr 58 verksamhetschefer tillhandahÄllit information gÀllande resurser att behandla patienter med sexuella avvikelser. Undersökningsdesignen syftade till att tÀcka in samtliga vuxenpsykiatriska mottagningar i Sverige.Resultatet visar att ungefÀr hÀlften av verksamheterna har erfarenhet och/eller kompetens av att behandla patientgruppen. Det stora flertalet verksamheter (72 procent) saknar personal med kompetens inom klinisk sexologi. Endast Ätta verksamheter bedömdes erbjuda behandling av hög kvalitet utifrÄn att de bÄde hade erfarenhet och sjÀlvskattad kompetens samt personal med kompetens klinisk sexologi.

Inom EU upprÀtthÄlls en inre marknad dÀr fri rörlighet för varor, personer, tjÀnster och kapital sÀkerstÀlls. Friheterna innebÀr att all diskriminering pÄ grund av nationalitet i med-lemsstaternas nationella lagstiftning ska avskaffas, vilket följer av EU-rÀttens företrÀde framför nationell lagstiftning nÀr regelverken kolliderar.Om en lagstiftning verkar begrÀnsande för nÄgon av dessa friheter mÄste reglerna rÀttfÀrdi-gas eller Àndras. RÀttfÀrdigande kan ske genom de fördragsstadgade undantagen eller ge-nom ett undantag som accepterats i EU-domstolens rule of reason-doktrin.De svenska reglerna för uttagsbeskattning har under de senaste Ären utvecklats efter EU-rÀttens praxis. Senast i november i fjol meddelade EU-domstolen ett avgörande som Ànd-rade förutsÀttningarna för rÀttfÀrdigandet av begrÀnsningar av etableringsfriheten. Den 1 januari i Är uppdaterades anstÄndsreglerna för inbetalningen av uttagsskatten.

Med utgĂ„ngspunkt i diskrimineringslagen som trĂ€dde i kraft 2009 samt rapporter som visat pĂ„ stor ohĂ€lsa hos homo- och bisexuella ungdomar och unga transpersoner, syftar denna studie till att undersöka hur yrkesverksamma lĂ€rare uppfattar den nyaste diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck samt hur de uppfattar och talar om kön och sexualitet utifrĂ„n sina skolkontexter. Åtta informanter arbetande i grundskolans senare Ă„r och i gymnasiet intervjuas utifrĂ„n en kvalitativ metod och deras berĂ€ttelser och upplevelser analyseras utifrĂ„n ett queerteoretiskt perspektiv, dĂ€r normer rörande kön och sexualitet sĂ€tts i fokus. Resultatet visar en mycket heteronormativ skolkontext, dĂ€r normerna kring manligt och kvinnligt Ă€r starka och dĂ€r andra sexuella lĂ€ggningar Ă€n heterosexuell och andra könsidentiteter Ă€n man och kvinna osynliggörs. Diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck har diskuterats i liten utstrĂ€ckning, och frĂ„gor rörande homo- och bisexualitet har överlag en mycket liten plats i skolvardagen, om inte enskilda lĂ€rare har ett personligt intresse i frĂ„gorna. I diskussionen belyses den nya lagens egentliga betydelse utifrĂ„n det faktum att transpersoner och till viss del homo- och bisexuella personer Ă€r osynliga i skolkontexterna.

Kunskapens makt Àr stor, men nÀr den anvÀnds fel blir den förödande. RÄdande diskurser producerar kunskap om muslimer dÀr muslimska mÀn framstÀlls som vÄldsbenÀgna och dÀr muslimska kvinnor ofta blir en symbol för förtryck. Dessa stereotypa bilder bidrar sedan till att muslimer blir utsatta för intolerans, krÀnkningar och diskriminering i Sverige. Denna studie fokuserar pÄ unga muslimska kvinnors religiösa identitet för att nyansera de stigmatiserade bilderna som finns om muslimska kvinnor. Genom en kvalitativ undersökning med intervju som teknik, lyfter studien fram religion frÄn ett individperspektiv samt hur religiösa individer upplever sin religiositet i förhÄllande till ett samhÀlle dÀr sekularisering Àr en stark norm.

Jag har valt att utreda förÀndringen av regleringar för tidsbegrÀnsat anstÀllda. Mot bak-grund av att detta Àr en grupp arbetstagare som vÀxer och som har ett sÀmre anstÀllnings-skydd Àn tillsvidareanstÀllda, anser jag att det Àr ett intressant omrÄde att undersöka. Eftersom Sverige numera följer direktiv frÄn EU Àr mitt syfte att analysera hur svensk arbetsrÀtt, med fokus pÄ visstidsanstÀllda, har pÄverkats av EG-rÀtten. FrÄgestÀllningen blir dÀrmed; pÄ vilket sÀtt har svenska lagar och regler för tidsbegrÀnsat anstÀllda reformerats under Sveriges medlemskap i EU och varför har det skett en förÀndring? För att besvara frÄgan har jag valt att göra en litteratur- och dokumentstudie.