The main purpose of this paper is to examine how the regulatory environment of ?equality plans" are implemented at the municipal level of decision making in the school environment - in terms of both local politicians, school structures and management by teachers.The paper will present how the implementation theory works in practice by examining two high schools in the Municipality of Norrkoping and see what differences exist in the implementation process of "equality plans" in schools with a variety of high and relatively low immigrant background among students.We will present how it seems from different perspectives. Are teachers today controlled by public professional ethics or personal reasons, where those street level bureaucrats mainly act on feeling depending on the case? And how might this affect the law? Do they in fact understand, or have the knowledge and the willingness to implement?In our study, we are using a comparative case study method with an interview guide. A comparison between the two schoolÂŽs equality plan have been analyzed where we have developed key differences and similarities that we recognized regarding the subject.The results of the study demonstrate that the context is very crucial to addressing these issues.

?LÄngtidsarbetslösa i Sverige har sÀmre hÀlsa och vÀlbefinnande Àn andra grupper och befinner sig i en utsatt position i samhÀllet. Arbetslösa i allmÀnhet har en lÀgre kÀnsla av sammanhang i livet, KASAM. Syftet med studien var att beskriva lÄngtidsarbetslösas livskvalitet samt deras upplevelser och önskemÄl om stödjande insatser för mÀnniskor i denna situation. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med Ätta lÄngtidsarbetslösa som var inskrivna i ett projekt i sydvÀstra Sverige.

VÄr avsikt Àr att i denna uppsats utifrÄn Donald L. Horowitzs teori om etniska konflikter, förklara varför etniska majoriteter attackerar etniska minoriteter. Vi utför en fallstudie av Sri Lanka och av hÀndelserna innan juli 1983 dvs. det som ledde fram till upploppet, ?Black July?.

HIV Ă€r en av de största epidemierna i vĂ€rlden och i Sverige lever ca 5300 personer med HIV idag. HIV Ă€r en lĂ„ngvarig sjukdom dĂ€r behandlingen bestĂ„r av bromsmediciner. Över hela vĂ€rlden Ă€r HIV förknippat med fördomar. Att drabbas av HIV innebĂ€r stora pĂ„frestningar och omvĂ€lvningar i livet. MĂ„nga upplever en kĂ€nsla av skam, stigma och diskriminering vilket kan leda till ett lidande.

Bakgrund:I den svenska skolan har det under en lÀngre tid funnits olika pedagogiska, beslutsbaserade rollspel i undervisningen. Nu har skolan digitaliserats, vilket har öppnat upp för datorspel i undervisningen, frÀmst inom matematik och sprÄkliga Àmnen. SamhÀllskunskapen Àr ett mer komplext Àmne att reproducera och dÀrför har inte dataspel i undervisningen anvÀnts i lika stor utstrÀckning. I och med den tekniska utvecklingen, kan spel Äterskapa mer komplexa företeelser och har dÀrför möjligheten att inkluderas i fler skolÀmnen Àn tidigare. Spelindustrin Àr idag i en position, grafiskt och tekniskt, dÀr det gÄr att simulera hela lÀnder, historiska hÀndelser och hela ekonomier med varierande komplexitet.

Uppsatsen har behandlat en frÄga av betydelse för det sociala arbetets utmaningar i en globaliserad vÀrld ? mediernas makt att formulera sociala problembilder. Syftet har varit att med hjÀlp av en diskursanalytisk ansats studera nationella mediediskurser som berör de som benÀmns ?gömda flyktingbarn?. Detta för att se hur de framstÀlls och vilka möjliga konsekvenser det fÄr för det sociala arbetet.

Lagen om Offentlig Upphandling (LOU), en lag vars primÀra syfte Àr att skapa lika spelregler för alla entreprenörer inom den europeiska unionen (EU) genom att bland annat förhindra diskriminering, korruption och s.k. svÄgerpolitik bland EU:s statliga och kommunala organisationer. Lagen har sedan den infördes 1994,( Persson (1996)), givit upphov till mÄnga tankar, funderingar och framförallt Äsikter. Tanken med studien Àr att identifiera olika arbetssÀtt hos bÄde offentliga och privata bestÀllare med inriktning pÄ förvaltning samt park- och grönyteskötsel. Varför jobbar man pÄ ett visst sÀtt? Finns det nÄgon djupare bakomliggande tanke eller Àr det för smidighetens skull de jobbar pÄ ett specifikt sÀtt? Syns det i slutresultatet huruvida entreprenaden upphandlats bra eller dÄligt? Syftet med rapporten Àr sÄledes att studera upphandlingsförfaranden pÄ privat och offentlig marknad.

Bakgrund Förekomsten av övervikt och fetma hos ungdomar i vÀrlden Àr stor, nÀstan 25 % i vissa minoriteter och Àr ofta associerat med depressiva symtom. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur överviktiga och feta ungdomar mÄr. Metod För att finna relevant litteratur till uppsatsen gjordes sökningar i databaserna Cinahl och Pubmed (Medline). För att fÄ en sÄ bred bild som möjligt av detta globala problem som övervikt och fetma hos ungdomar Àr valdes studier frÄn mÄnga delar av vÀrlden ut. InnehÄllsanalys gjordes och fyra teman framtrÀdde.

Att ge utan att vilja ha nÄgonting tillbaka, hur ser vi pÄ detta i vÄrt vardagsliv? I mitt arbete anvÀnder jag relationell och dialogisk estetik som ett verktyg för att förstÄ sociala strukturer. Det innebÀr att jag medvetet pÄbörjar en social förÀndrings- process och vinner insikt om den genom att sjÀlv driva processen. Den metod jag anvÀnder frÀmst Àr dialogen. De frÄgestÀllningar jag arbetat med Àr: PÄ vilka sÀtt kan jag begripa/tolka relationell/dialogisk estetik med mina arbetsmetoder/sociala experiment? Hur skapas dialoger och samtal genom icke-provokativa handlingar? Tyngdpunkten i undersökningen ligger i att pröva hur mÀnniskor reagerar pÄ min gestaltning pÄ offentliga platser.

Bakgrund: Hiv/aids Àr en kronisk infektionssjukdom som drabbar immunförsvaret. Viruset smittar via blod, sÀdesvÀtska, slidsekret och via förlossning eller amning. Det Àr vanligt att hiv/aids smittade utsÀtts för stigmatisering. Stigmatisering innebÀr diskriminering och nedvÀrdering av redan utsatta grupper. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hiv/aids smittade personers upplevelser av stigmatisering. Metod: En litteraturstudie av kvalitativ ansats gjordes och den grundades pÄ fem sjÀlvbiografier. InnehÄllsanalysen var baserad pÄ en metod gjord av Dahlborg-Lyckhage (2012). Resultat: I resultatet fann författarna tre huvudkategorier: Hur drabbade stigmatiserar sig sjÀlva, Hur hiv/aids drabbade upplevde allmÀnhetens stigmatisering och Bristande förstÄelse frÄn omgivningen.

Sedan den första november 2009 ges alla homosexuella par som vill rÀtten att vigas i Svenska kyrkan. Lagen har varit omdiskuterad inom sÄvÀl Svenska kyrkan som bland partierna i riksdagen och tidigare har flera stÀllt sig klart negativa till homovigslar i Svenska kyrkan. I och med att Svenska kyrkan underordnar sig denna lag har den intagit en officiell stÀllning, men dÄ debatten varit stor och oense har rÄtt bland kyrkans verksamma tyder det pÄ att det, bland annat, finns prÀster vars personliga instÀllning motsÀtter sig kyrkans.Svenska kyrkan skall vara öppen för alla och motarbeta diskriminering men samtidigt kan det, för den enskilde, var svÄrt att finna stöd i Bibeln, beroende pÄ hur man tolkar den, för vigsel av homosexuella par i Svenska kyrkan. Att det hÀr pÄ mÄnga sÀtt Àr en tolkningsfrÄga som baseras pÄ den enskildes tro och etiska förhÄllningssÀtt gör det svÄrt eller kanske till och med omöjligt att finna ett svar som alla berörda kan stÀlla sig bakom. DÀrför vill jag i min uppsats försöka belysa de skillnader som upplevs finnas inom Svenska kyrkan, vilka argument som anvÀnds som stöd för de olika Äsikterna samt hur det kommer sig att de berörda tycker och tror som de gör..

Bakgrund: Homosexuella personer i vÀrlden fÄr ofta erfara diskriminering, kÀnslor av otrygghet, homofobi, fördomar och exkluderande bemötande frÄn vÄrdpersonal i samband med vÄrdmöten. Heteronormativt bemötande Àr vanligt i samhÀllet, vilket bland annat innebÀr ett antagande om att mÀnniskor Àr heterosexuella. Sjuksköterskan skall i sin profession se till varje individ och behandla alla patienter lika. Till grund för detta finns olika styrdokument och lagar som ska sÀkerstÀlla att mÀnskliga rÀttigheter följs. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vuxna homosexuella kvinnor och mÀns erfarenheter och upplevelser av vÄrdmöten.

BakgrundI bakgrunden ges en beskrivning för forskning kring Àmnet diagnosen autism. Det kommer Àven en forskning kring vad forskningen sÀger om diagnosen autism idag. En framstÀllning av olika styrdokument som förskolan ska följa i sitt arbete för att förhindra diskriminering i arbetet med barnen. I undersökningen tas inkluderingsbegreppet upp samt specialpedagogers förhÄllningssÀtt, arbetsmetoder och likabehandlingsplanen. Den teoretiska utgÄngspunkt som anvÀnds i undersökningen Àr Bengt Perssons teori som belyser det relationella och kategoriska perspektivet med barn som har sÀrskilda behov.SyfteSyftet med undersökningen Àr att undersöka och analysera hur nÄgra specialpedagoger i förskolan arbetar med de barn som har fÄtt diagnosen autism.

Syftet med examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur bra skolböcker i samhÀllsorienterande Àmnen lyckas förmedla en dynamisk och rÀttvis bild av Afrika. Mina frÄgestÀllningar Àr: Vilken bild av den afrikanska kontinenten och afrikanerna förmedlas av lÀroböckerna för högstadieelever? Hur dynamisk och mÄngfacetterad Àr egentligen den bilden? Ger lÀroböckerna en god möjlighet till en positiv identifikation med mÀnniskor i Afrika? Hur skiljer sig denna bild frÄn den som ges av den socialrealistiska afrikanska filmen Borom Sarret?LÀroboken Àr fortfarande ett viktigt strukturerande verktyg för lÀraren. Den styr till stor del fortfarande undervisningen pÄ ett övergripande sÀtt. Trots detta Àr det inte mÄnga som verkar intressera sig för lÀroböckerna och deras utformning.Lpo-94 nÀmner vikten av att förstÄ bÄde det egna kulturarvet och delaktigheten i det gemensamma, om vikten av en stark identitet och en kulturell mÄngfald.

Normer och vÀrderingar samverkar för att forma mÀnniskorna i deras miljö. I socialisationsprocessen utvecklas identiteten som handlar om vad som Àr viktigt och meningsfullt. Bland de frÀmsta identitetskÀllorna kan nÀmnas kön, sexualitet, etnicitet och samhÀllsklass. Medierna pÄverkar hur vi förstÄr olika samhÀllsfenomen och vilket förhÄllningssÀtt vi har till personer och grupper som kallas till exempel flyktingar, invandrare, funktionshindrade eller homosexuella. Hatbrott anvÀnds som ett samlingsbegrepp för rasistiska, frÀmlingsfientliga och homofobiska brott.