Problem: MÄnga barn antas falla offer för mÀnniskohandel för sexuella ÀndamÄl och koppleri i Sverige men brottsligheten Àr dold och omfattningen svÄrbedömd.Syfte: Studien syftade till att öka kunskapen om mÀnniskohandel för sexuella ÀndamÄl och koppleri med barn i Sverige. Hur kan detta fenomen förstÄs och vilka Àr de barn som drabbats?  Metod: Studien har genomförts med en fenomenologisk ansats och genom en detaljerad textanalys av samtliga avkunnade svenska tingsrÀttsdomar om mÀnniskohandel och koppleri sedan lagen om mÀnniskohandel infördes 1 juli 2002. Kunskap grundas dÀrmed pÄ hur rÀttsvÀsendet valt att konstruera barnens situation utifrÄn vad som framkommit i den rÀttsliga processen. Analysen Àr inspirerad av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori.Resultat: Av totalt 47 avkunnade domar och totalt 144 mÄlsÀgande var 33 mÄlsÀgande barn (under 18 Är).

Syftet med detta examensarbete Àr att normkritiskt granska ett av de vanligaste lÀromaterial som anvÀnds i sex- och samlevnadsundervisning pÄ högstadiet, Sex & sÄnt (Janouch 2006), för att se hur materialet förhÄller sig till den mÄngfald av elever som finns i ett heterogent klassrum. Granskningen bygger pÄ en kritisk diskursanalys av det kapitel i materialet som specifikt handlar om kÀrlek och sex. För att synliggöra hur normer och vÀrderingar kommer till uttryck genom författarens grammatiska val anvÀnds analysredskap frÄn den systemisk-funktionella grammatiken. Resultaten tolkas mot bakgrund av tidigare forskning kring arbete med normer och normkritisk pedagogik samt svensk tradition av sexualupplysning. Resultatet frÄn den kritiska diskursanalysen visar att stilgrepp, sprÄkhandlingar, satskonstruktioner och ordval pÄ olika sÀtt bidrar till att bÄde bryta och upprÀtthÄlla begrÀnsande normer. Slutsatsen som kan dras ur studien Àr att det finns en del normkritiska perspektiv, men att ett andrafokuserat och toleranspedagogiskt förhÄllningssÀtt genomsyrar delar av materialet, vilket leder till ett andragörande och exkluderande av elever som inte lever upp till normen.

Uppsatsen behandlar en kvalitativ studie som undersöker fyra internationellt adopterades upplevelser av rasism under deras skolgÄng, samt deras upplevelser av skolans arbete nÀr det handlar om att motverka rasism. Uppsatsens syfte och frÄgestÀllningar besvarades med hjÀlp av semistrukturerade telefonintervjuer vilka senare analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys. Tolkningen av datainsamlingen jÀmfördes med tidigare forskning pÄ omrÄdet, utifrÄn ett teoretiskt perspektiv samt utifrÄn lagtext. Studiens resultat visar, liksom tidigare forskning, pÄ att upplevelser av etnisk diskriminering av internationellt adopterade elever inom skolverksamheten Àr ett relativt vanligt fenomen. Studien pÄvisar ocksÄ att personal som Àr verksamma inom institutionen mÄnga gÄnger har ett passivt förhÄllningssÀtt vad det betrÀffar att motverka och förhindra att barn och elever utsÀtts för krÀnkande behandling.

Bakgrund : Schizofreni Àr en psykisk sjukdom som har symtom som hallucinationer, vanförestÀllningar, tankestörningar, kognitiva och motoriska symtom. Att drabbas av denna sjukdom ger sociala svÄrigheter, svÄrigheter att behÄlla jobb och dÀrmed ekonomiska besvÀr. Syfte : Att belysa hur personer med schizofreni upplever bemötandet inom den  psykiatriska vÄrden. Metod : Studien genomfördes utifrÄn en kvalitativ ansats som utgÄr frÄn sex sjÀlvbiografier. Dessa biografier analyserades via Graneheim och Lundmans (2004) innehÄllsanalys.

The subject of this bachelor thesis is discrimination and unfair treatment in the employment process where employers discriminate against job applicants. The purpose of this study and research questions is to investigate and clarify the legal protection available against discrimination and unfair treatment of pregnant women and persons on parental leave during the employment process and how this protection differs between men and women. This thesis highlights the Swedish law and EU law regarding discrimination and unfair treatment of individuals. The concept of discrimination and its requisites will be accounted for and exemplified by case law. This statement will be analyzed along with the relevant case law of the EU-court and the Labor-court.

Bakgrund: SamhÀlleliga attityder och förestÀllningar av stereotyp art debatteras och diskuteras ofta. I dessa diskussioner tas dock sÀllan bilden av de Àldre upp. Det finns tydliga tendenser att vi behandlar Àldre annorlunda, att vÄrt samhÀlle skjuter de Àldre Ät sidan. Det Àr viktigt att se hur hÀlso- och sjukvÄrden inte Àr nÄgot ideologiskt vakuum. Syfte: Att belysa om Älderistiska attityder och fördomar finns hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter.

Bakgrund: Idag berÀknas minst 40 miljoner mÀnniskor leva med den kroniska sjukdomen HIV. NÀr HIV blev kÀnt under 80-talet ansÄg mÄnga att det endast var homosexuella eller personer som levde ett promiskuöst liv som smittades vilket gjorde att de smittade behandlades illa och frystes ut frÄn samhÀllet. Kunskapen inom omrÄdet har ökat sedan dess, dock lever stigmatiseringen i samhÀllet och inom vÄrden kvar. Syfte: Att belysa hur personer med HIV upplever stigmatisering. Metod: Studien som gjorts Àr en allmÀn litteraturstudie baserad pÄ 15 vetenskapliga artiklar.

Sexuellt vÄld i konfliktomrÄden Àr en företeelse som drabbar sÄvÀl kvinnor som mÀn. Med utgÄngspunkt i nongovernmental organizations informationsmaterial avseende sexuellt vÄld i konfliktomrÄden kan dock fÄs bilden av att endast kvinnor drabbas av detta vÄld. Forskning visar att av 4076 nongovernmental organizations som arbetar med att hjÀlpa offer för sexuellt eller politiskt vÄld i konfliktomrÄden Àr det endast 3 % som pÄ nÄgot sÀtt nÀmner mÀn som offer för detta sexuella vÄld och dÄ i regel alldeles kort. Det pÄgÄr alltsÄ en omfattande diskriminering mot mÀn som utsÀtts för sexuellt vÄld i konfliktomrÄden.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur rapporteringen i svenska dagstidningar genusnormativt förhÄller sig vid framstÀllandet av offer för sexuellt vÄld och huruvida sexuellt vÄld mot mÀn i konfliktomrÄden Àr tabubelagt i desamma.Denna undersökning genomförs genom en genusteoretisk kritisk diskursanalys. Uppsatsens analytiska ram Àr den kritiska diskursanalysen.De teoretiska utgÄngspunkterna i denna uppsats Àr diskursanalys och Norman Faircloughs tredimensionella modell.Resultatet visar pÄ en diskrepans i rapporteringen om offer för sexuellt vÄld i konfliktomrÄden.

Sedan den första november 2009 ges alla homosexuella par som vill rÀtten att vigas i Svenska kyrkan. Lagen har varit omdiskuterad inom sÄvÀl Svenska kyrkan som bland partierna i riksdagen och tidigare har flera stÀllt sig klart negativa till homovigslar i Svenska kyrkan. I och med att Svenska kyrkan underordnar sig denna lag har den intagit en officiell stÀllning, men dÄ debatten varit stor och oense har rÄtt bland kyrkans verksamma tyder det pÄ att det, bland annat, finns prÀster vars personliga instÀllning motsÀtter sig kyrkans.Svenska kyrkan skall vara öppen för alla och motarbeta diskriminering men samtidigt kan det, för den enskilde, var svÄrt att finna stöd i Bibeln, beroende pÄ hur man tolkar den, för vigsel av homosexuella par i Svenska kyrkan. Att det hÀr pÄ mÄnga sÀtt Àr en tolkningsfrÄga som baseras pÄ den enskildes tro och etiska förhÄllningssÀtt gör det svÄrt eller kanske till och med omöjligt att finna ett svar som alla berörda kan stÀlla sig bakom. DÀrför vill jag i min uppsats försöka belysa de skillnader som upplevs finnas inom Svenska kyrkan, vilka argument som anvÀnds som stöd för de olika Äsikterna samt hur det kommer sig att de berörda tycker och tror som de gör..

Studiens syfte Àr att undersöka vad livskvalitet innebÀr för döva unga vuxna i dagens samhÀlle samt förstÄ hur deras dövhet pÄverkar livskvaliteten. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med fyra unga vuxna personer som Àr döva. Intervjuerna har syftat till att undersöka deras uppfattning om sin livskvalitet. UtgÄngspunkt har tagits i teorier kring det moderna och individualistiska samhÀllet samt ett sociologiskt och psykologiskt perspektiv pÄ begreppet livskvalitet. Slutsatser som framkommit Àr att diskriminering pÄ arbetsmarknaden Àr en faktor som bidrar till negativ livskvalitet, bÄde utifrÄn ekonomiska och kÀnslomÀssiga aspekter pÄ livskvalitet.

Dagens globala vÀrld har öppnat upp möjligheter som gjort det lÀttare för mÀnniskor frÄn olika delar av vÀrlden att trÀffas. En av anledningarna till att mÀnniskor invandrar till Sverige Àr kÀrlek. Dagens allt mer globaliserade vÀrld gör att demografin i Sverige Àndras med en ökning av den etniska och kulturella mÄngfalden. Detta stÀller krav pÄ vÄra myndigheter om att socialarbetare ska ha kulturell förstÄelse. Men hur utvecklar man denna kulturella förstÄelse? Denna studie riktar fokus till svenskfödda som lever i en internationell parrelation för att undersöka hur de genom mötet med sin partner och sin omvÀrld har utvecklat sin kulturella förstÄelse.Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer har genomförts med fyra svenskfödda mÀn och kvinnor som lever i en internationell parrelation med partners frÄn Asien.

Syftet med lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, LOU, Àr en garanti att offentliga medel anvÀnds sÄ effektivt som möjligt, att kommuninvÄnarna ska fÄ ut mest vÀrde av skattemedlen och inte bara för att myndigheter ska göra bra affÀrer. Detta genom en likvÀrdig konkurrens mellan leverantörer. Den offentliga upphandlingen ska prÀglas av icke diskriminering, likabehandling, öppenhet, proportionalitet och ömsesidigt erkÀnnande. BestÀmmelserna skiljer sig Ät beroende om det gÀller upphandling av varor, tjÀnster eller byggentreprenader. En tröskelvÀrdesberÀkning mÄste alltid göras inför en upphandling för att faststÀlla vilka bestÀmmelser i LOU som ska tillÀmpas.

MÄlet med uppsatsen Àr att jÀmföra likheter och skillnader i gestaltningen av frÀmlingskap i Ivar Lo- Johanssons roman Kungsgatan och i Theodor Kallifatides roman UtlÀnningar. Uppsatsen jÀmför förhÄllandet mellan stad och land i Kungsgatan med förhÄllandet mellan hemland och nytt land i UtlÀnningar. Socialpsykologiska perspektiv pÄ frÀmlingskap, identitet och acklimatisering i kombination med litteraturteoretiska begrepp frÄn postkolonial litteraturteori anvÀnds för att undersöka hur romanerna fiktivt gestaltar uppbrotts- och acklimatiseringsprocesser. Analysen indelas i förhÄllandet mellan stad/land och hemland/nytt land, kvinnans dubbla frÀmlingskap, sprÄkets inverkan pÄ identiteten samt individens förmÄga eller oförmÄga att anpassa sig till en ny miljö. Det skildrade frÀmlingskapets anknytning till en ny dubbel identitet analyseras för att tolka karaktÀrernas hantering av frÀmlingskapet.

Mattias Gardell hÀvdade att Tossavainens rapport Det förnekade hatet var byggd pÄ ovetenskapliga grunder och dÀrför inte skulle klara en kÀllkritisk granskning. Bland annat menade han att rapporten tappade i trovÀrdighet eftersom den saknade förstahandskÀllor och istÀllet bara innehöll intervjuer med lÀrare och förelÀsare som arbetar pÄ invandrartÀta skolor i nÄgra svenska storstadsförorter.Mikael Tossavainen och flera med honom menade att det i dagens Sverige Àr svÄrt, för att inte sÀga omöjligt, att prata öppet om judefientlighet. Speciellt gÀller detta den nya form av antisemitism som Tossavainen menar vÀxer fram bland grupper av arabiska och muslimska invandrare i Sverige. Samtidigt som Gardell pekade pÄ rapportens brister, det vill sÀga avsaknaden av förstahandskÀllor, verkade han under inga som helst omstÀndigheter vilja inse att antisemitism kan existera i de utpekade grupperna. Meningsskiljaktigheterna mellan Mattias Gardell och Mikael Tossavainen gav upphov till en tÀmligen oreflekterad diskurs.Syftet med denna uppsats Àr att skildra den diskurs som följde Mikael Tossavainens rapport och att försöka reda ut huruvida antisemitism existerar bland araber och muslimer i dagens Sverige..

Denna studie Àr utformad som en utvÀrdering och skiljer sig nÄgot frÄn en ordinÀr uppsats. En vÀsentlig del i skillnaden Àr att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvÀrdering mer inriktar sig pÄ för vilket syfte utvÀrderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvÀrdering kring ett samverkansprojekt mellan FörsÀkringskassan och Malmö stad dÀr syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmÄtt att nÄ upp till sina mÄl och om projektet tillfört nÄgot ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhÀmtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handlÀggare frÄn FörsÀkringskassan, handlÀggare frÄn Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrÄn olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekrÀfta resultat sedda frÄn olika perspektiv.