SyfteHuvudsyftet med studien var att utreda huruvida en besÀttning som har en instruerande trÀnare utvecklas fortare Àn en besÀttning som ej har nÄgon instruerande trÀnare. Ytterligare ett syfte med studien var att kunna dra större paralleller till trÀnarens betydelse för seglarnas utveckling.MetodDÄ mÄlsÀttningen var att fÄ en ökad förstÄelse för hur trÀnaren pÄverkar utvecklingen av seglarna valde jag att utgÄ frÄn en kvalitativ metod. Undersökningen har gjorts i tvÄ trÀningsgrupper hos Kungliga segelsÀllskapet i Stockholm dÀr jag Àr huvudtrÀnare och har det övergripande ansvaret för trÀningen. Dessa grupper bestÄr enbart av jollar som seglas utav tvÄ personer. TvÄ besÀttningar (fyra personer) i var trÀningsgrupp valdes slumpmÀssigt ut till studien.

The purpose of this thesis was to study descriptions of companies on their webpages on the Internet. This was performed from a socialconstructionist point of view with focus being on subject positionings and gender. A critical discourse analysis was carried out on two texts from the webpages of two organizations on the Internet. Using the three dimensional model for critical discourse analysis by Fairclough, the discourses and subject positionings that the texts included could be revealed. The purpose of this thesis was also to point out the importance of the use of language in recruiting personnel and to hopefully encourage organizations to put effort into text production to avoid discrimination.

Förr i tiden fanns det marknadsplatser dÀr mÀnniskor utbytte varor sÄ som mat och klÀder - dagens marknadsplatser kallas idag mÀssor och fyller en viktig funktion i att utveckla det globala samhÀllet. MÀssor Àr idag en viktig del i företags- och konsumenters utveckling. Det Àr viktigt att företag vet hur de pÄ bÀsta sÀtt ska agera före, under och efter mÀssan för att lyckas sÄ bra som möjligt. Vi har anvÀnt oss utav en teoretisk modell vid namn Trade Fair Intelligence, för att fÄ med alla delar som berör ett mÀssdeltagande.Uppsatsens undersökning bygger pÄ att vi har utfört en dold observation pÄ en verklig blomster- och inredningsmÀssa, för att se hur kunder och personal beter sig under en mÀssa. Vilka problem som kan uppstÄ och vilka metoder som Àr bÀst för att lösa dem.

Nedanför lappmarksgrÀnsen bedrivs i Kalix' och Torne Àlvdalar sÄ kallad koncessionsrenskötsel. Denna har varit författningsreglerad sedan 1929. I och med att rennÀringslagen trÀdde i kraft i juli 1971 fick regleringen ett nÄgot annorlunda innehÄll Àn tidigare. Genom envetna myndighetsÄtgÀrder fick tillÀmpningen ocksÄ till följd att det i allmÀnhet inte lÀngre kom att vara samer utan vissa fastighetsÀgare som i realiteten drev renskötseln. Denna tillÀmpning befanns emellertid efter domstolsprövning olaglig men har frÄn juli 2006 legaliserats genom författningsÀndring.

The essay, based on interviews with eight people, deals with name changes from a foreign-sounding name to Swedish-sounding name. The aim is to investigate the reasons behind the name change and whether experiences of ethnic discrimination were among these reasons. Furthermore, I explore the consequences of the name change, and whether the name change was an effective strategy to avoid ethnic discrimination. The study employs qualitative method; I carry out eight interviews with four women and four men, and analyze the empirical material by means of post-colonial theory in which categorizing, otherness and passing are significant terms. The results show that the name change takes place primarily to reduce a sense of otherness, and the discursively locked positions a foreign-sounding name creates.

AbstractTitel: Tre grundskollÀrares erfarenheter kring mobbning.Författare: Linda Nygren.Typ av arbete: Examensarbete, 10 poÀng, B-nivÄ, pedagogik.Handledare: Kristina Wallden Hillström, Examinator: Maud Söderlund.Program: LÀrarprogrammet, Högskolan i GÀvle.Datum: december 2007.SyfteTidigare forskning har visat att mobbning har blivit ett samhÀllsproblem och att lÀrare bör ta tag i ett mobbningsÀrende med ödmjukhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur lÀrare i Äk 7-9, pÄ tvÄ olika skolor, uppfattar mobbning samt hur respektive skola arbetar i förebyggande avsikt. Studien fokuserar pÄ grundskollÀrares perspektiv och erfarenheter kring mobbning, hur man kan arbeta förebyggande samt hur man kan arbeta i akuta mobbningsfall.MetodDen metoden som valdes att anvÀndas var intervjuer med tre grundskolelÀrare pÄ tvÄ olika grundskolor i samma kommun i mellersta Sverige. Intervjun var ostrukturerad, d.v.s. att frÄgorna stÀlldes i den ordning situationen tillÀt.

SyfteHuvudsyftet med studien var att utreda huruvida en besÀttning som har en instruerande trÀnare utvecklas fortare Àn en besÀttning som ej har nÄgon instruerande trÀnare. Ytterligare ett syfte med studien var att kunna dra större paralleller till trÀnarens betydelse för seglarnas utveckling.MetodDÄ mÄlsÀttningen var att fÄ en ökad förstÄelse för hur trÀnaren pÄverkar utvecklingen av seglarna valde jag att utgÄ frÄn en kvalitativ metod. Undersökningen har gjorts i tvÄ trÀningsgrupper hos Kungliga segelsÀllskapet i Stockholm dÀr jag Àr huvudtrÀnare och har det övergripande ansvaret för trÀningen. Dessa grupper bestÄr enbart av jollar som seglas utav tvÄ personer. TvÄ besÀttningar (fyra personer) i var trÀningsgrupp valdes slumpmÀssigt ut till studien.

I en globaliserad vÀrld möts olika kulturer och etniciteter stÀndigt och kan ge upphov till en ojÀmlik maktfördelning. Rester av kolonialismen syns i vÄrt samhÀlle i den norm som den vite mannen representerar. Skolan Àr en mötesplats för mÀnniskor oavsett kön, kultur, klass eller etnicitet. Utan att medvetandegöra kategorisering ur ett maktperspektiv blir skolan endast en reproducerande institution dÀr den strukturella diskrimineringen fÄr rÄda. Vi har för avsikt att uppmÀrksamma skillnadspraktiken utifrÄn etnicitet med avseende pÄ synliggjorda normer.

The prevention of age discrimination in Sweden did not have any solvent grounds until directive 2000/78/EG was implemented into Swedish law. Today age discrimination has been banned for just over two years. This ground of discrimination has, compared to other existing grounds of discrimination in Swedish law, a lot more opportunities to make exceptions from. Given the fact that the exemption rules are vague, it is difficult to determine whether the protection against age discrimination is in fact a protection at all. The purpose of this essay is to describe what the law regarding age discrimination means.

Studien handlar om i vilken omfattning eleverna kÀnner sig delaktiga i skolanslikabehandlingsarbete samt i vilken omfattning eleverna upplever förekomsten avdiskriminering, trakasserier och krÀnkande behandling i skolan. Syftet Àr attkartlÀgga elevernas uppfattning om skolans likabehandlingsarbete samt förekomstenav krÀnkande behandling i skolans olika miljöer. Vi har valt ett kvantitativtangreppssÀtt dÄ vi genomfört en enkÀtstudie som lÀmnats ut till totalt 101 elever iÄrskurs fem. Resultatet visar att mÄnga elever inte kÀnner tillit till alla vuxna i skolan.Mer Àn hÀlften av eleverna kÀnner inte till likabehandlingsplanen och nÀstan allaelever upplever att de inte har fÄtt varit delaktiga i likabehandlingsarbetet. ElevernaefterfrÄgar mer stöd frÄn de vuxna genom en större vuxennÀrvaro dÄ de serkrÀnkande behandling som ett problem i skolan.

SyfteHuvudsyftet med studien var att utreda huruvida en besÀttning som har en instruerande trÀnare utvecklas fortare Àn en besÀttning som ej har nÄgon instruerande trÀnare. Ytterligare ett syfte med studien var att kunna dra större paralleller till trÀnarens betydelse för seglarnas utveckling.MetodDÄ mÄlsÀttningen var att fÄ en ökad förstÄelse för hur trÀnaren pÄverkar utvecklingen av seglarna valde jag att utgÄ frÄn en kvalitativ metod. Undersökningen har gjorts i tvÄ trÀningsgrupper hos Kungliga segelsÀllskapet i Stockholm dÀr jag Àr huvudtrÀnare och har det övergripande ansvaret för trÀningen. Dessa grupper bestÄr enbart av jollar som seglas utav tvÄ personer. TvÄ besÀttningar (fyra personer) i var trÀningsgrupp valdes slumpmÀssigt ut till studien.

Syfte med uppsatsen Àr att undersöka vilka svÄrigheter svenska modeföretag kan möta vid implementering av CSR i sin vÀrdekedja.  Undersökningen grundar sig pÄ svenska modeföretag som har sin produktion förlagd utomlands. Intervjuer med representanter frÄn Lindex och Indiska har genomförts för att fÄ konkreta exempel, samt intervjuer med tre svenska organisationer som Àr aktiva inom CSR frÄgor. För att fÄ svar pÄ syftet har tre aspekter undersökts. Varför och hur modeföretag inför hÄllbarhetsstrategier i sin verksamhet, om de kan leva upp till sina hÄllbarhetsmÄl och om de inte kan leva upp till mÄlen, varför. Resultatet över vilka svÄrigheter som modeföretag kan stöta pÄ grundar sig frÀmst pÄ strukturella problem i det aktuella produktionslandet.

Studien undersöker hur Àldre transpersoner förhÄllit sig till sin transidentitet genom livet med avstamp i deras unika livsberÀttelser. Syftet blir dÀrför att med hjÀlp av narrativ metod undersöka hur Àldre transpersoners livsvillkor ser ut idag. Det saknas ett tydligt HBTQ perspektiv och framförallt ett perspektiv pÄ Àldre transpersoners livsvillkor inom den gerontologiska forskningen . Enligt socialtjÀnstlagens femte kapitel om sÀrskilda bestÀmmelser för olika grupper (SFS 2001:453) ska Àldreomsorgen vara insats i Àldre personers levnadsförhÄllanden för att tillgodose en god omsorg och studiens syfte Àr att ge en kvalitativ inblick i Àldre transpersoners levnadsförhÄllanden med narrativ metod. BerÀttelsen Àr fokus och ses som skapad i en interpersonell kontext mellan författare och informant.

BAKGRUND: En dold kategori av barn i dagens samhÀlle Àr de barn vars förÀldrar avtjÀnar straff pÄ anstalter. Dessa barn mÄr ofta mycket dÄligt dÄ de tar pÄ sig skulden för att förÀldern Àr frÄnvarande (Barnombudsmannen, 2004). Som pedagog i skola och förskola kommer vi förmodligen att trÀffa nÄgot av dessa barn. Vi söker kunskap för att kunna bemöta barnet pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt och ha beredskap för att kunna förstÄ barnets reaktioner. SYFTE: Syftet med vÄr studie Àr att vi vill fÄ kunskap om hur barns livssituation kan se ut vid en förÀlders fÀngelsevistelse.

SAMMANFATTNINGSyftet med denna studie var att fÄ djupare kunskap pÄ hur romer ser pÄ hÀlsa. Studien Àr kvalitativ, baserad pÄ Ätta semistrukturerade intervjuer, genom ett mÄlmedvetet urval. Deltagarna bestod av fem kvinnor och tre mÀn. De tre kategorierna som framkom var: HÀlsa handlar om hela mÀnniskan, En medvetenhet om livsstilens betydelse för hÀlsa samt SamhÀllets inverkan pÄ hÀlsa. HÀlsa sÄgs som en kombination av psykiskt och fysiskt vÀlmÄende och betydelsen av en god hÀlsa var vÀldigt stor hos samtliga.