Syftet med detta arbete var att göra en undersökning frÄn lÀrares perspektiv pÄ konflikter pÄ gymnasiet. För att kunna dra ytterligare slutsatser söktes efter aktuell forskning inom omrÄdet för att kunna stÀlla det i jÀmförelse med studien. Studien Àr baserad pÄ semistrukturerade intervjuer dÀr tvÄ kvinnliga samt tvÄ manliga lÀrare intervjuades. De deltagande har arbetat som lÀrare i minst fem Är och de Àr verksamma inom tvÄ olika skolformer, ett friskolegymnasium samt ett kommunalt gymnasium i en mellanstor svensk stad. Studien samt tidigare forskning visar bÄda att det finns ett flertal olika faktorer som kan pÄverka utvecklingen av en konflikt mellan lÀrare och elev. Brist pÄ kommunikation dÄ lÀrare och elever kan missförstÄ varandra Àr en orsak.

Dimensionsanalysen visar att det Àr mÄnga anstÀllda som gÀrna vill se facket arbetainom ett brett omrÄde, i mÄnga fall inom flera omrÄden som strÀcker sig frÄn dettraditionella verksamhetsomrÄdet till jÀmstÀlldhetsarbete och mer samhÀllsövergripandefrÄgor. Detta kan ses som ett uttryck för den moraliska ekonomin i samhÀllet, dÄ det finnsett grundlÀggande stöd för breda och kollektiva lösningar. Samtidigt framkommer det att deflesta anstÀllda Àndock anser att fackets viktigaste uppgift ligger inom det traditionellaverksamhetsomrÄdet. Dimensionsanalysen visade pÄ att fackets traditionellaverksamhetsomrÄde hade den överlÀgset starkaste dimensionaliteten.För anstÀllda Àr fackets uppgift i första hand pÄ arbetsplatsen, dÀr de förvÀntas agerai frÄgor om arbetsmiljö, löner och anstÀllningstrygghet. Samtidigt visar samma resultat pÄ attdet finns grupper av anstÀllda som snarare ser att fackets uppgift Àr att frÀmja jÀmstÀlldhetoch motverka diskriminering pÄ arbetsplatsen eller att bemöta bÄde traditionella frÄgor ochjÀmstÀlldhets- och diskrimineringsarbete, men att detta skall ske pÄ en samhÀllsövergripandenivÄ i första hand..

Vi valde att skriva om vilket innehÄll som prioriteras i grundskolans tidigare Är, med fokus pÄ skolÄr 1. Detta val grundar sig delvis pÄ att lÀraryrket Àr mycket uppmÀrksammat av samhÀllet och att det Àr ett stort och viktigt uppdrag att verka som lÀrare. Vi har insett att lÀrare prioriterar olika saker i grundskolans tidigare Är, men varför och hur? Hela tiden varje dag stÄr lÀrarna inför en mÀngd valsituationer i sitt arbete och vad Àr det som styr deras val i undervisningen? Syfte VÄrt syfte med studien Àr att undersöka hur och varför lÀrare gör vissa val och prioriteringar i sin undervisning. Vad anser lÀraren vara ett viktigt innehÄll i det han eller hon undervisar om? Vi vill Àven ta reda pÄ om det finns möjligheter eller svÄrigheter för lÀrarna att göra dessa val och prioriteringar.

Enligt JÀmL 15,16 §§ och 17 § sÄ har arbetstagare rÀtt till att inte bli diskriminerad pÄ grund av kön. Syftet med uppsatsen har varit att genom en litteraturstudie ge en bild om mÀn kan diskrimineras pÄ grund av kön pÄ svenska arbetsmarknaden, dels genom att försöka belysa vad lagen sÀger om jÀmstÀlldhet med en fördjupning om könsdiskriminering och dels hur den tillÀmpas i praktiken. Jag har Àven utrett begrepp som ?kön?, sÄsom likvÀrdig jÀmförelse avseende arbete, utbildning och arbetslivserfarenhet etc. Resultatet av studien blev att diskriminering mot mÀn avseende deras kön existerar och att den behandlas men bortom det offentliga.

Texten Àr utformad som en postkolonialistisk fallstudie av jÀmstÀlldhet och etnisk mÄngfald i Malmös arbetsliv. Malmös arbetsliv utgörs i denna uppsats av Arbetsförmedlingen och Malmö stad som arbetsgivare. Det postkoloniala perspektivet innebÀr en utveckling av genusperspektivet. Vi har i banor av ett forskningsmÀssigt nydanande begrepp, kallat intersektionalitet, sökt mot-svarigheter i praktiken genom intervjuer utförda med representanter frÄn Malmös arbetsliv. Vidare utförs en diskursanalys av Arbetsmarknadsverkets integrations- och antidiskrimineringsarbete och en viktig slutsats Àr att den saknar ett interagerande maktperspektiv dÀr kön och etnicitet samverkar.

This qualitative study is focused on the way ?papperslösa? (undocumented/illegal/irregular immigrants) are portrayed in Swedish daily newspapers, what images are presented in the articles, what discourses permeate the text, what identities are being constructed, etc. The empirical data consists of thirteen articles published in Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet (two of the biggest daily news papers in Sweden) during the period 2010-10-01 ? 2011-04-01, and I?ve used a type of discourse analysis called ?diskursanalys med inriktning pÄ identitetskonstruktion? (?discourse analysis with focus on identity construction?), as the method to analyze the articles. The results of the analysis showed that four discourses and identities were constructed, re-produced and upheld in these articles.

Stigmatisering innebÀr att en mÀnniska blir socialt frÄnstött pÄ grund av avvikelse frÄn sam-hÀllets beskrivning om vad som Àr önskvÀrt och normalt. Ordet stigma Àr ursprungligen ett grekiskt ord som utmÀrker nÄgot ovanligt eller dÄligt hos en individ. Syftet med denna littera-turstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelse av stigmatisering vid kronisk sjukdom. Stu- dien baserades pÄ vetenskapliga artiklar frÄn Ärtalen 1990?2002.

Detta arbete Àr en forskningsöversikt över krÀnkande behandling och mobbning av sexuella minoriteter i svenska och nordamerikanska skolor, samt skolors antimobbningsarbete och vilka förhÄllningssÀtt som verkar kunna motverka negativa trender. Ramen för uppsatsen Àr den svenska lagstiftningen om diskriminering och krÀnkande behandling av barn och ungdomar, som stÀlls i relation till forskning i skolor för att pÄvisa samband och skillnader mellan teori och praktik. Nordamerikansk forskning Àr inkluderad för att ge mer insikt i ÀmnesomrÄdet och att bidra med ett transnationellt perspektiv. Den valda forskningen visar att sexuella minoriteter löper en högre risk att falla offer för krÀnkande behandling och mobbning, samtidigt som konsekvenserna Àr högst orovÀckande i form av bl.a. nedsatt psykisk hÀlsa, depression och sjÀlvmordsförsök.

Bakgrund: HIV Àr ett globalt problem med cirka 30-36 miljoner mÀnniskor som har sjukdomen. Generellt har mÀnniskor med HIV-smitta sÀmre hÀlsa och kÀnsla av sammanhang, behovet av information har hÀlsorelaterad pÄverkan pÄ patienter.Syfte: Syftet Àr att beskriva sjuksköterskans kunskap och dess betydelse i vÄrden av patienter med HIV-smitta.Metod: Studien bestÄr av en litteraturöversikt innehÄllande tretton artiklar med sÄvÀl kvantitativ som kvalitativ ansats.Resultat: Sjuksköterskor har viljan och anser att de behöver lÀra sig mer om sjukdomen. Positiva attityder gentemot patienter hör samman med bÀttre kunskap. Utbildning om HIV minskar rÀdsla och ger sjuksköterskor större förstÄelse för diskriminering och stigmatisering.Slutsats: Kunskapen hos sjuksköterskor har betydelse i vÄrden av patienter med HIV-smitta, den visar sig i attityder och stÀllningstaganden samt rÀdsla och stigma. Kunskapen minskar rÀdslan hos sjuksköterskor, vilket leder till en god vÄrd för patienterna.

Syftet med denna studie Àr att fördjupa vÄr förstÄelse för hur 12 unga mÀnniskor med funktionshinder upplever sin levnadssituation. Detta vill vi uppnÄ genom att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod med en hermeneutisk ansats. VÄrt urval bestÄr av tolv informanter, fem kvinnor och sju mÀn, som Àr mellan 20 och 30 Är gamla. De typer av funktionshinder vi har valt att avgrÀnsa oss till Àr olika typer av ryggmÀrgsskador som innebÀr att personerna Àr rullstolsbundna, olika grader av synskador samt en person som Àr amputerad. Studiens teoretiska perspektiv Àr Madis Kajandis definition och modell av livskvalitet samt mÄngfald.

Syfte och frÄgestÀllningar: VÄrt syfte Àr att belysa hur nÀttidningarnas makt konkret kommer till uttryck i beskrivningen av romer. Syftet nÄs genom följande forskningsfrÄgor: Hur konstrueras bilden av romer i inrikesnyheter i Aftonbladets och Dagens Nyheters nÀttidning? Hur förhÄller sig nyhetstexterna till romernas utsatta situation? Vilka diskrimineringsmekanismer och maktstrukturer kan identifieras i sÀttet att skriva om romer? Metod och material: Undersökningen bygger pÄ sex inrikesartiklar publicerade i Dagens Nyheters och Aftonbladets nÀttidning under 2014. Dessa artiklar har analyserats med hjÀlp av Teun A. van Dijks kritiska diskursanalysmodell, men Àven Kristina Boréus typologi kring diskursiv diskriminering anvÀnds som ett komplement. Huvudresultat: Studien visar att nÀttidningarna framstÀller romer i negativa sammanhang och konfliktartade situationer dÀr de beskrivs som diskriminerade, oskyldiga offer.

Internpriserna sÀtts utifrÄn organisatoriska mÄl, dÀribland vinstmaximerande mÄl, vilket innebÀr för den multinationella företagsgruppen att den globala vinsten ska bli sÄ stort som möjligt. Följaktligen leder detta incitament till att intÀkterna fördelas inom koncer-nen, dels för ett vinstutjÀmnande syfte och dels i beskattningssyfte, som kan Ästadkom-mas genom prissÀttning pÄ transaktioner mellan företagen i gruppen. VinstutjÀmnande syfte kan innebÀra att moderbolaget skjuter in kapital i ett dotterbolag som presenterar ett underskott genom en högre internprissÀttning av produkttransaktioner mellan de bÄda. Dessutom kan det genom en högre prissÀttning av interna transaktioner ske en dold vinstöverföring genom att företagen överför vinster frÄn företag i ett land med hög skat-tebas till ett land med lÄg skattebas och pÄ sÄ vis undkommer en högre beskattning. Det ligger sÄledes i skattemyndigheternas intresse att interna priser Àr korrekta och inte manipuleras.

Syftet med vÄr studie Àr att beskriva hur elever i Ärskurs 1 uppfattar sin lÀs- och skrivinlÀrning, samt undersöka om det finns nÄgon skillnad i elevernas beskrivningar ur ett genusperspektiv. Eleverna i vÄrt urval arbetar enligt tre olika arbetssÀtt, Montessori-pedagogiken, Tragetonmetoden samt SprÄkbiten. Arbetet utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna Hur talar elever om sin lÀs- och skrivinlÀrning? samt Finns det nÄgon skillnad i elevers beskrivning av sina tankar ur ett genusperspektiv? LÀs- och skrivinlÀrning i skolan Àr ett vÀl utforskat Àmne. Att vi tar in elevernas perspektiv Àr just det som gör vÄr studie unik.

Syftet med föreliggande studie var att utföra en utvÀrdering av i vilken grad högskolan iHalmstad lyckas med att uppfylla de mÄl och riktlinjer som lagts fast för lÀrarexamen isamhÀllskunskap pÄ gymnasienivÄ. Halvstrukturerade intervjuer utfördes. Urvalet bestod avfem individer som alla genomfört samhÀllslÀrarutbildningen pÄ högskolan i Halmstad.Intervjuteman var Àmneskunskaper, pedagogisk kunskap, den demokratiska skolan ochpraktisk kunskap. Resultaten och analysen visade enligt studiens intervjupersoner attsamhÀllskunskapslÀrarutbildningen vid högskolan i Halmstad till viss del uppfyller de mÄl ochriktlinjer som lagts fast för lÀrarexamen med avseende pÄ dess undervisning kring dendemokratiska skolan och dess bestÄndsdelar som till exempel vÀrdergrundsfrÄgor och allamÀnniskors vÀrde samt ifrÄga om barns sociala, emotionella och kognitiva utveckling. MÄlenoch riktlinjerna uppfylls, enligt studiens interjupersoner, dock inte till fullo vad gÀllerÀmneskunskaper och dess tillÀmpning i skolorna, allmÀn och Àmnesdidaktik, betygsÀttningoch bedömning, informationsteknik som pedagogiskt verktyg samt förebyggande ochhantering av krÀnkningar och diskriminering..

MÄngfald och mÄngkulturella förhÄllanden nÀmns av Integrationsverket som viktiga inslag i det svenska samhÀllet och man arbetar dÀrför inom verket för att motverka etnisk diskriminering och rasism. Enligt Integrationsverket handlar frÄgan om etnisk mÄngfald ytterst om samhÀllets förmÄga att leva upp till principen om allas lika vÀrde oavsett etnisk, kulturell eller religiös bakgrund. Integrationsverket har en avgörande roll för integrationen i Sverige och centralt i verkets arbete Àr den etniska mÄngfalden och integrationen av utlandsfödda invÄnare. Nya invÄnare, som beviljats uppehÄllstillstÄnd, tilldelas av Integrationsverket en bok, ?Sverige ? en pocketguide?, med syfte att underlÀtta den första tiden i Sverige.