Syftet med uppsatsen var att belysa hur vÀgledare pÄ Arbetsförmedlingen upplever och hanterar makt och mÄlkonflikter. MÄlkonflikten berör vÀgledarens roll som individens ombud sÄvÀl som myndighetens representant vilket har analyserats ur ett maktperspektiv.För att undersöka hur arbetsrollen upplevs ur ett maktperspektiv samt hur mÄlkonflikter upplevs och hanteras föll metodval pÄ kvalitativa semi-strukturerade intervjuer. Urvalsgruppen bestod av Ätta examinerade studie- och yrkesvÀgledare som arbetar pÄ Arbetsförmedlingen runt om i landet.Resultatet visade att mÄlkonflikter som grundar sig i att verka för individens behov och samtidigt representera myndigheten upplevs pÄ olika sÀtt av respondenterna. UtifrÄn maktperspektivet framkom inte samma variation vilket kan bero pÄ att samtliga har myndighetsrollen i sitt arbete. Vad gÀller vÀgledarrollen kunde upplevelsen samt hanteringen av maktpositionen dock skilja sig mellan respondenterna.

Syftet med studien Àr att undersöka om och hur lagen om förbud mot diskriminering och annan krÀnkande behandling av barn och elever Àr implementerad i grundskolan. Lagen innebÀr en skÀrpning för alla verksamheter som lyder under skollagen att se till barn och elevers rÀttigheter. De ska Àven bedriva aktiva ÄtgÀrder för att uppfylla lagens krav, samt utreda och förhindra att trakasserier och annan krÀnkande behandling uppstÄr. I en kvalitativ studie genomfördes intervjuer med pedagoger och rektorer frÄn tvÄ grundskolor. Detta för att ta reda pÄ deras instÀllning till likabehandlingsplanen och deras arbete med den.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur normkritisk pedagogik kan vara ett redskap i Àmnet Rörlig Bild pÄ gymnasieskolans medieprogram. Inom ramen för uppsatsen har ett undervisningsförsök i kursen Rörlig Bild B genomförts i samband med kursmomentet manusskrivande. Med hjÀlp av lektionsobservationer, intervjuer och loggböcker har jag undersökt pÄ vilket sÀtt ett normkritiskt förhÄllningssÀtt kan prÀgla undervisningen samt motverka krÀnkningar och diskriminering i skolan. Resultaten visar att eleverna anser att det normkritiska arbetet underlÀttat deras skrivande samt lÀrt dem skriva bÀttre och mer spÀnnande manus. Vissa elever menar att undervisningsförsöket utgjort en skillnad jÀmfört med den övriga skolvardagen i och med att det under lektionerna har varit möjligt att ha diskussioner om normer utan att nÄgon har blivit krÀnkt..

Det senaste samtalsĂ€mnet för smĂ„företagare Ă€r den avskaffade revisionsplikten. Ämnet har varit pĂ„ tapeten i ett antal Ă„r. Det har debatterats fram och tillbaka huruvida ett avskaffande faktiskt skulle gagna smĂ„företagare eller missgynna övriga intressenter sĂ„som stat, banker/investerare med flera.I vĂ„r uppsats har vi valt att undersöka hur revisionsplikten vĂ€xt fram i Sverige under Ă„ren 1895 till 1983. Vi har i vĂ„r studie sett hur revisionsplikten under Ă„ren har utvecklats, frĂ„n att i slutet pĂ„ 1800-talet inte innefatta sĂ„ mĂ„nga regleringar i lagtexten till att under 1980-talet innehĂ„lla en mĂ€ngd olika regleringar och bestĂ€mmelser för alla aktiebolag i Sverige. Det har i sammanhanget utformats en mĂ€ngd olika regleringar och bestĂ€mmelser, för vad som ska gĂ€lla för revision och revisionsplikt under denna tidsperiod. .

Enligt lÀroplanen framgÄr tydligt att, alla som arbetar i skolans verksamhet aktivt ska motverka diskriminering, samt krÀnkande behandling. Det Àr pedagogens uppdrag att förebygga samt motverka alla former av detta. Med stöd av skollagen blir det klart att om det ÄsidosÀtts har barnet som utsÀtts för krÀnkningen, rÀtt till skadestÄnd. Idag existerar metoder att förebygga samt ÄtgÀrda mobbning effekterna Àr dock diskuterade. Syftet med följande studie var att beskriva hur pedagoger inom förskolan, arbetar mot mobbning.

Studien handlar om unga kvinnors relation till reklambilder. I diskussionen exemplifieras hur idealet internaliseras. Artikeln har sin grund pÄ en undersökning om hur unga kvinnor i fokusgrupper diskuterar och reflekterar kring reklambilder. Den avser att diskutera kvinnors förhÄllningssÀtt till idealiserade bilder och om det har en förbindelse till deras kroppsuppfattning och sjÀlvkÀnsla. Detta Àr en empirisk undersökning baserad pÄ fokusgrupper.

RÀtten att inte bli diskriminerad Àr uttalad av FN, EU och Sveriges regering som en grundlÀggande mÀnsklig rÀttighet. Trots det finns skillnader i kvinnor och mÀns representation pÄ arbetsplatser, i bolagstyrelser, uttag av förÀldraledighet och inte minst i löner. Att bli diskriminerad innebÀr en krÀnkning av en mÀnsklig rÀttighet som kan leda till ohÀlsa och sjukfrÄnvaro pÄ arbetsmarknaden, lönediskriminering leder till att den som utsÀtts genom hela livet kommer att drabbas av sÀmre ekonomiska förutsÀttningar. Genom diskriminering sker ytterligare segregering nÀr vÀrderingar och synsÀtt befÀsts istÀllet för att Àndras. SamhÀllet och arbetsplatser gÄr ocksÄ miste om kompetensen som de utestÀngda personerna besitter ifall de inte fÄr tilltrÀde till olika positioner i arbetslivet och i samhÀllet.I denna uppsats redogörs för de aktiva ÄtgÀrder som Àr tÀnkta att frÀmja jÀmstÀlldhet pÄ arbetsmarknaden.

SammandragDenna uppsats handlar om vad Aspergers syndrom Àr och vad det innebÀr för barnen i skolan. I texten ges en förklaring till de olika kriterierna som experterna följer för att stÀlla diagnosen Aspergers syndrom och Àven hur förÀldrar, förskolan och skolan kan hjÀlpa barnen med Aspergers syndrom att lÀra sig samhÀllets samspel och regler.Uppsatsen har genomförts med hjÀlp av litteratur frÄn tidigare forskningar och samtal med lÀrare och specialpedagogen. Det som jag lÀgger tyngdpunkten pÄ, Àr min egen undersökning med observation och samtal med en flicka i 11 Ärs Älder som har diagnostiserats ADHD och Aspergers syndrom.Undersökningen visar att barnen med Aspergers syndrom behöver ha struktur samt tydliga och okomplicerade regler, samt att de kan ha vissa svÄrigheter med sprÄket och det sociala beteendet. Men med hjÀlp av tÄlamod och vilja kan de lÀra sig att samspela med omgivningen Àven om de inte förstÄr varför.Nyckelord: Aspergers syndrom, diagnos, specialpedagogik..

Syftet med uppsatsen Àr att analysera mÄngfaldskonsulters syn pÄ mÄngfald och mÄngfaldsarbete utifrÄn nyinstitutionell teori och sociologen Lauren B. Edelmans begrepp om lagens ledarskapifiering. Uppsatsens analysdel Àr baserad pÄ intervjuer med 14 mÄngfaldskonsulter. Analysen visar att mÄngfaldskonsulter anvÀnder ett "brett" begrepp om mÄngfald, som inkluderar bÄde diskrimineringslagens kategorier och dÀrtill ickerÀttsliga dimensioner som kompetens, fÀrdigheter, arbetssÀtt och klÀdstil. Det breda mÄngfaldsbegreppet tillsammans med en betoning pÄ organisationsnytta snarare Àn rÀttvisemotiv tolkas i denna uppsats som en ledarskapifiering av lagen ? en tolkningsprocess varigenom diskrimineringslagen och dess rÀttviseprinciper retoriskt omgestaltas för att bÀttre överensstÀmma med arbetsgivarintressen.

MÀnniskan beundrar samt strÀvar efter makt och status som förknippas med mÀngden pengar man har. Uppfyllelsen av rikedom krÀver i vanliga fall stora anstrÀngningar samt handlingskraft, mÄnga vÀljer dock att ta den enklare vÀgen genom bedrÀgerier sÄsom penningtvÀtt. Syftet Àr att lyckas blanda sina svarta pengar med vita pengar. NÀr man har blandat svarta och vita pengar gÄr de till slut inte att urskilja dess ursprung. Detta sker exempelvis genom att inkomsterna förs in i ett legalt företag.

MÄnga PR-konsulter anser att mediebilden av PR och lobbying Àr negativ och att branschen skildras som manipulativ och dold. Det finns dock en annan uppfattning som gÄr ut pÄ att verksamheterna inte framstÀlls lika negativt som för tio Är sen, att de har naturaliserats. Uppfattningarna Àr motsÀgelsefulla. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om de stÀmmer överens med den verkliga mediebilden av PR och lobbying (aktiviteter och utövare), och dÀrmed ocksÄ fÄ en insikt i om olika aspekter av verksamheterna har naturaliserats. En jÀmförelse har gjort av DN:s och SvD:s rapportering senhöstarna 2000 och 2010 genom en kvantitativ och kvalitativ innehÄllsanalys.Resultatet visar att mediebilden Àr mer negativ 2010 jÀmfört med 2000. NÄgon egentlig naturalisering kan inte skönjas.

Mot bakgrund av den svenska lÀroplanens riktlinjer om att ingen i skolan ska utsÀttas för diskriminering, Àr syftet med denna uppsats att utföra en kritisk diskursanalys av lÀrarhandledningsmaterialet Duckface/Stonface utifrÄn ett intersektionellt perspektiv. Det intersektionella perspektivet syftar till att synliggöra specifika situationer av förtryck som skapas i skÀrningspunkter av maktrelationer baserade pÄ exempelvis klass, kön, etnicitet och sexualitet. Som metod anvÀnds kritisk diskursanalys utifrÄn Faircloughs tredimensionella analysmodell. Resultatet visar bland annat att det i materialet finns en social praktik dÀr binÀra könsidentiteter Àr norm samt att tjejer och killar Àr olika. Materialet genomsyras ocksÄ av en vithetsnorm.

Syftet med vÄr undersökning har varit att se vilken bild TT förmedlar av flyktingar och vem som fÄr komma till tals. Vi vill undersöka hur nyhetsbyrÄn TT:s opartiskhet ser ut. Som fallstudie har vi valt att analysera hur TT skriver om flyktingar och asylsökande. I en kvantitativ undersökning har vi undersökt 159 artiklar. Vi har kompletterat med en kvalitativ textanalys dÀr vi har analyserat tre nyhetsartiklar och en notis.

I skollagen 4 kap. 4§ anges att grundskolan skall vara avgiftsfri för eleven. Tolkning ochpraktisk tillÀmpning av skrivningen i ovanstÄende paragraf kompliceras dock nÄgot av atttolkningsutrymme lÀmnas för vad som kan anses utgöra en "obetydlig kostnad".Detta arbete syftar till att i en jÀmförande studie mellan Skolverket, den kommunalagrundskolans huvudman samt skolledare, studera diskrepanser i tolkningen av begreppet"obetydlig kostnad". Arbetet syftar vidare till att studera i vilken utstrÀckning de olikatolkningarna samt den praktiska tillÀmpningen förhÄller sig till varandra. Detta görs genom enstudie av beslut och stÀllningstaganden gjorda av Skolverket och kommunal förvaltning, samtgenom intervjuer med skolledare.

Denna uppsats bygger pÄ empiri kring ett case som utgörs av en dold konflikt mellan endel av surfkulturen i Varberg, Apelviken och Varbergs Kommun. Vi upplevde att detfanns en uppdÀmd konflikt som av olika orsaker blivit hindrad att nÄ ut. Uppsatsens fokusligger pÄ den narrativa kopplingen i författandet av en managementberÀttelse som utgÄrfrÄn en case study.Vi bjuder Dig som lÀsare pÄ en berÀttelse i vildavÀsternmiljö som handlar om livet i dennordamerikanska staden Coastville. PÄ vintern Àr det mestadels kallt men undersommartid samlas bÄde mÀnniskor men ocksÄ? problem.