Syftet med denna studie var att undersöka förekomst av etnisk diskriminering och könsdiskriminering i en rekryteringsprocess. 46 studenter vid en högskola och ett universitet i en större stad i Sverige deltog i studien. Testdeltagarna fick utifrÄn en fiktiv platsannons bedöma tolv fiktiva arbetsansökningar (CV) och skatta hur troligt det var att de skulle anstÀlla personen i frÄga. De oberoende variablerna var etnicitet (svensk eller muslim) och kön (man eller kvinna) och visades av namnet pÄ den sökande. Resultatet visade inget stöd för att etnisk diskriminering eller könsdiskriminering Àgde rum..

Syftet med denna socialpsykologiska studie om etnisk diskriminering vid anstÀllningsintervjuer Àr att belysa hur upplevelsen av detta kan se ut, vilka motiven Àr samt förstÄ de primÀra emotioner som de olika respondenterna upplever i dessa situationer. VÄr frÄgestÀllning lyder; Hur upplever arbetssökande personer vad de anser vara etnisk diskriminering vid en anstÀllningsintervju och vad menar de var motiven bakom den?Genom kvalitativa intervjuer ville vi fÄ de diskriminerades egen upplevelse och erfarenhet av diskriminering, men Àven fÄ en bredare förstÄelse för etnisk diskriminering genom intervju med vÄr nyckelinformant som var en utredare frÄn Diskrimineringsombudsmannen (DO). Genom intervjuer med tvÄ arbetsgivare, en frÄn privat respektive en frÄn offentlig sektor, ville vi fÄ veta deras allmÀnna syn pÄ anstÀllning och etnisk diskriminering, hur de gÄr tillvÀga vid anstÀllning samt för hur de arbetar för att motverka etnisk diskriminering, men Àven för att visa att det finns arbetsgivare som inte diskriminerar nÄgon p.g.a. dess etnicitet och att invandrare faktiskt integreras pÄ arbetsmarknaden.VÄra intervjuer med de tre respondenter som har upplevt sig bli etniskt diskriminerade tyder pÄ att upplevelserna kan se olika ut, beroende pÄ hur man Àr som person.

I denna studie har vi med hjÀlp av en hermeneutisk ansats studerat upplevelsen av etnisk diskriminering samt de strategier individer med dessa upplevelser anvÀnder för att hantera denna diskriminering. Vi har utfört kvalitativa intervjuer dÀr vi intervjuat tio personer vilka sjÀlva beskriver sig ha upplevt etnisk diskriminering. VÄrt syfte Àr att öka förstÄelsen för hur förestÀllningar om "den andre" pÄverkar den individ som inkluderas i denna kategori. Vi har tagit oss an vÄrt material med hjÀlp av teorier om kategorisering och exkludering och funnit att mÀnniskor med en annan etnisk bakgrund Àn svensk upplever att etnisk diskriminering verkar exkluderande pÄ arbetsmarknaden, nÄgot som pÄverkar deras liv som helhet genom en upplevelse av att stÀndigt behöva stÄ till svars för sina rÀttigheter och lika villkor. I vÄr huvudtolkning betraktar vi denna upplevelse som en rÀttegÄng dÀr individer stÀndigt stÄr Ätalade.

Bakgrund: HIV/AIDS Àr en allvarlig, smittsam och kronisk immunbristsjukdom. Idag förekommer sjukdomen överallt i samhÀllet, men en stereotyp bild av sjukdomen lever fortfarande kvar. HIV/AIDS Àr en stigmatiserande sjukdom och leder till diskriminering vilket förekommer i vÄrden. Detta Àr ett problem eftersom att mÄlet med hÀlso- och sjukvÄrd Àr en god vÄrd pÄ lika villkor.Syfte: Att beskriva HIV/AIDS-positiva patienters upplevelser av diskriminering i vÄrden.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad pÄ tio vetenskapliga originalartiklar. Kvalitativ innehÄllsanalys genomfördes i enlighet med Graneheim och Lundman (2004).Resultat: TvÄ övergripande kategorier framkom; Diskriminerande handlingar med underrubrikerna felaktiga hygienrutiner, brytande av sekretess, nekad vÄrd och kroppssprÄk och Verbal diskriminering med underrubrikerna icke relevanta frÄgor och opassande sprÄk och hÄrda ord.Slutsats: Patienter med HIV/AIDS blir utsatta för diskriminerande handlingar och verbal diskriminering i vÄrden, vilket orsakar patienten vÄrdlidande.

Syftet med denna studie var att beskriva rekryterares upplevelser kring stereotypaktivering, fördomar och diskriminering i rekryteringsprocessen. I studien ingÄr Ätta undersökningsdeltagare, varav tvÄ deltog i en pilotstudie. Datainsamling skedde med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer och tolkades utifrÄn induktiv tematisk analys. Resultatet visar att stereotyper, fördomar samt diskriminering Àr ett komplext sammansvetsat omrÄde som kan uppkomma omedvetet trots att rekryterarna sjÀlva inte vill aktivera dessa beteenden. I resultatet framkom Àven att en tydlig kravprofil, utveckling av kunskaper, medvetandegörande via ifrÄgasÀttande samt interna forum, öppenhet och anonyma ansökningar ansÄgs vara avgörande omrÄden för att arbeta med minskning av stereotypaktivering, fördomar och diskriminering.

Sverige Àr ett mÄngkulturellt land men trots det Àr etnisk diskriminering en del av vardagen för mÄnga mÀnniskor idag. Enligt diskrimineringslagen ska alla mÀnniskor, oavsett etnisk tillhörighet, ha samma rÀttigheter och möjligheter. Men hur ser det ut för personer med annan etnisk tillhörighet Àn svensk pÄ arbetsmarknaden, har de samma möjligheter att söka och fÄ ett jobb?Lagstiftningen förbjuder diskriminering pÄ olika samhÀllsomrÄden i Sverige, och vissa grupper anses i lagen vara mer skyddsvÀrda. Diskrimineringsförbudet rÄder sÄledes Àven inom arbetslivet.

Diskriminering kan bero pÄ olika attityder, en av dem Àr att man ogillar medlemmar av den gruppensom man sjÀlv inte tillhör (utgruppsnegativitet), och en annan kan vara att man gillar medlemmar avsin egen grupp (ingruppspositivitet), diskriminering kan alltsÄ ibland ske utan att man har nÄgonnegativ attityd till den andra gruppen. I den hÀr studien undersöktes hur allvarlig diskrimineringanses vara beroende pÄ om den baseras pÄ utgruppsnegativitet eller ingruppspositivitetHuvudhypotesen att diskriminerande beteende anses mer allvarligt om det orsakas avutgruppsnegativiteten Àn av ingruppspositiviteten fick stöd. Det vill sÀga att mÀnniskor Àr merförlÄtande nÀr diskrimineringen sker dÀrför att nÄgon Àr partisk Àn nÀr diskrimineringen sker dÀrföratt nÄgon Àr hatisk. Studien visade ocksÄ att personer som skattar högt pÄ social dominans skattadepersoner som diskriminerade mindre negativt. Resultaten diskuteras i relation till teorier om normermot fördomsfullhet och diskriminering..

Syftet med denna studie Àr att undersöka ifall invandrare och svenskfödda med utlÀndsk bakgrund nÄgon gÄng har utsatts för etnisk diskriminering under deras liv i Sverige och hur denna etniska diskriminering i sÄ fall sett ut. Följande frÄgestÀllningar har anvÀnts för att besvara syftet: har respondenterna nÄgonsin utsatts för etnisk diskriminering i Sverige, om ja hur har diskrimineringen kommit till uttryck samt upplever de respondenter som utsatts för etnisk diskriminering att den pÄ nÄgot sÀtt pÄverkat deras hÀlsa? I studien anvÀndes en kvalitativ metod med individuella intervjuer som datainsamlingsmetod. Respondentgruppen bestod av tvÄ invandrare bosatta i Sverige och tre svenskfödda med annan etnisk bakgrund. Tolkningen av det insamlade intervjumaterialet utfördes med hjÀlp av de hermeneutiska principerna.

Denna uppsats Àmnar undersöka om och hur den strukturella vardagsrasismen upplevs av afrikaner i Sverige. Stor fokus ligger pÄ att undersöka diskriminering i Sverige vilket leder till att orsaken till diskriminering, rasism, inte fÄr det utrymme som den behöver. Detta har dock sina nackdelar dÄ man riskerar att genom detta inte erkÀnna förekomsten av den rasism som finns i vÄrt samhÀlle i dagens Sverige. Genom en kvalitativ studie med djupintervjuer har jag i denna uppsats lyft fram upplevelsen av den strukturella vardagsrasismen. Den teoretiska bakgrunden för detta har varit social konstruktivism samt en "vi och de andra" uppdelning som lÀgger grunden för kategorisering och stigmatisering av de andra som sedan kan leda till rasistiska Äsikter.

En central tes i de flesta teorier om det goda samhÀllet Àr att alla mÀnniskor skall behandlas lika. All Ätskillnad mellan individer mÄste vara befogad och undantag frÄn regeln att lika fall skall behandlas lika mÄste vara vÀl motiverade. Trots detta förekommer det omfattande diskriminering av sÄvÀl kvinnor som personer som ingÄr i etniska minoritetsgrupper. En del av denna diskriminering Àr strukturell och satt i system. Den kommer till olika uttryck inom olika samhÀllssfÀrer sÄ som arbetsmarknaden, bostadsmarknaden eller rÀttsvÀsendet.

PÄ 80-talet tog ett nytt rÀttsligt institut kallat dold samÀganderÀtt sin form. Institutet har vÀxt fram i praxis och innebÀr att make, trots de strikta formkraven i Jordabalken, kan anses ha samÀganderÀtt till egendom som endast den andre maken enligt köpeavtalet Àr Àgare till. Den dolda samÀganderÀtten innebÀr att den dolde samÀgaren kan krÀva att genom formenlig överlÄtelse eller dom bli insatt som öppen samÀgare i fastigheten. Innan den dolda samÀganderÀtten förvandlats till ett öppet samÀgande kan den öppne Àgaren förfoga fritt över fastigheten. Make kan hÀvda dold samÀganderÀtt för att fÄ ut mer vid en bodelning.

Denna rapport handlar om ett idag debatterat Àmne, nÀmligen om en litterÀr kanon. Detta kan kortfattat beskrivas som en samling litterÀra verk som skall föredras framför andra. Studien fokuserar pÄ barn i de yngre Äldrarna i skolan. En enkÀtundersökning skickades ut med frÄgor angÄende författare, böcker samt pÄ vilken basis lÀrare vÀljer litteratur till eleverna. Svaren pÄ undersökningen var varierande under en del punkter.

Arbetet med ensamkommande barn Àr relativt nytt och outforskat i Sverige. Den hÀr artikeln tittar nÀrmare pÄ uppfattningar och erfarenheter om mobbning och diskriminering hos vÀgledare som jobbar pÄ ett boende för ensamkommande barn. Genom fyra semistrukturerade intervjuer samlades ett kvalitativt datamaterial in. De centrala fynden i studien visar att vÀgledarna tenderar att förklara diskriminering utifrÄn individers handlingar och undgÄr att se strukturella orsaker. Ungdomarna tros vara mindre utsatta för mobbning och diskriminering Àn svenska ungdomar.

Förekomsten av diskriminering av romer har pÄvisats i tidigare studier och rapporter frÄnDiskrimineringsombudsmannen. Syftet med denna studie Àr att beskriva och förstÄ romers upplevelse avdiskriminering. FrÄgestÀllningarna som lyfts Àr om romer upplever sig vara diskriminerade och pÄ vilketsÀtt, hur man möter de fördomar man som grupp utsÀtts för och vad anser de kan identifieras somorsaken till diskrimineringen. Den empiriska delen av studien har genomförts utifrÄn kvalitativ metod,genom att intervjuer med romska respondenter. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr baserade pÄ perspektivgÀllande diskriminering, stigma och utanförskap med syfte att beskriva de samhÀlleliga strukturer sompÄverkar fördomar och diskriminering.Studien visar pÄ att romerna i undersökningen upplever sig vara diskriminerade inom flera livsomrÄden,och de beskriver detta som en del i deras vardag.

Förekomsten av etnisk diskriminering inom det svenska rÀttsvÀsendet har pÄvisats i flera tidigare studier och problematiken har Àven uppmÀrksammats i massmedia. Syftet med denna C-uppsats har varit att genom granskning av domar frÄn Göteborgs TingsrÀtt under 2005 undersöka huruvida etnisk diskriminering förekommer i ungdomsbrottsmÄl eller ej. Vi utgÄr i huvudsak frÄn begreppet institutionell diskriminering vilket innebÀr den form av outtalad och omedveten diskriminering som förekommer inom specifika organisationer och arbetsplatser. Institutionell diskriminering kan handla om diskriminering pÄ grund av kön, sexuell lÀggning, Älder, etnicitet osv. VÄr utgÄngspunkt Àr diskriminering pÄ grund av etnicitet och vi besvarar följande frÄgestÀllningar:1. Hur ser fördelningen ut av antal dömda ungdomsbrottslingar med svensk respektive annan etnisk bakgrund vid Göteborgs TingsrÀtt under 2005?2. Vilka mönster kan man se i TingsrÀttens val av pÄföljd för respektive grupp och hur kan dessa förklaras?Med hjÀlp av statistiska analyser av 212 granskade domar har vi undersökt vilka bakomliggande faktorer som kan pÄverka ett pÄföljdsbeslut och anvÀnt oss av variabler som exempelvis etnicitet, tidigare straffad, erkÀnnande och Älder.